Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2017 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan tre mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, region, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning – utsläppen av kväve och svavel minskar på grund av bland annat EU-direktiv.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet har fått en stark skjuts i och med statliga medel för klimatinvesteringar och företagsnätverk.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

De mål som inkluderar biologisk mångfald; Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket beroende på storskalighet i jord- och skogsbruk. Skogsstyrelsen gör stora satsningar på miljöhänsyn i skogsbruket, trots detta kommer inte Levande skogar att nås.

Allt större kemikalie- och varuproduktion ökar spridningen av farliga ämnen och mer kunskap om ämnen och dess effekter behövs för att kunna  bedöma utvecklingen för Giftfri miljö.

Grundvattenfrågan, som länge varit viktig på Gotland, har fått större fokus nationellt, eftersom kvantitetsproblem uppstått även i andra län. Ytterligare kunskap och anpassning behövs.

Ökad miljöhänsyn är en viktig åtgärd  för att nå målet Levande sjöar och vattendrag.

Övergödning är den främsta orsaken till att Hav i balans, samt levande kust och skärgård inte uppfylls, trots att miljömålet Ingen övergödning utvecklas positivt.

Arbetet med planeringsunderlag och styrdokument går fortsatt framåt, vilket bidrar till God bebyggd miljö.

Offentlig upphandling och privat  konsumtion har enorma miljö- och hälsoeffekter i produktionsländerna. Omställning till en mer hållbar konsumtion är avgörande för att vi ska kunna nå generationsmålet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Länsstyrelsen har under året haft möjlighet att arbeta med formellt skydd av två olika objekt i myrskyddsplanen. I det ena har en utökning av befintligt reservat kunnat slutföras. I det andra har flera avtal om markinlösen avklarats och reservatsbildning är på gång.

De senaste årens höjda anslag för skötsel av naturreservat har bidragit till att Länsstyrelsen i år kunnat jobba med restaurering av våtmarker i flera reservat. Genom en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen står det klart att regeringens beslut om nya och utvidgade Natura 2000-områden från 2015 står fast. Detta beslut har stor betydelse för bevarandet av flera objekt i myrskyddsplanen, och även av flera andra våtmarker med höga naturvärden.

Sportfiskarna har de senaste åren arbetat med att återskapa våtmarker där kustlevande fisk som gädda och abborre kan leka. Man har kontaktat markägare för att föreslå och projektleda våtmarksanläggningar i lämpliga lägen. Under 2017 har två våtmarker slutförts och flera projekt är på gång. I dagsläget arbetar man med finansiering från LOVA-stöd, LONA-stöd och särskilda åtgärdsprogramsmedel från havs- och vattenmyndigheten. 

Med stöd av landsbygdsprogrammets våtmarksstöd (LBU-medel) har cirka 6 hektar nya våtmarker färdigställts under året. Flera större våtmarksobjekt är påbörjade och det finns ett intresse från fler markägare att anlägga våtmarker och bevattningsdammar. I dagsläget är dock medlen i våtmarksstödet slut för ytterligare objekt och en osäkerhet finns om mer medel tillkommer under programperioden.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Under året har Länsstyrelsen arbetat med uppföljning av rikkärr i skyddade områden. Av 15 besökta rikkärr konstaterades att 14 hade en dålig bevarandestatus. Huvudorsakerna till den dåliga statusen är äldre dikningar som fortfarande dränerar våtmarkerna och en brist på beteshävd. Dräneringarna och bristen på bete leder till att våtmarkerna växer igen och riskera att tappa sin speciella flora och fauna. Tidigare länstäckande våtmarks- och rikkärrsinventeringar har visat på liknande resultat och Länsstyrelsens bedömning är att situationen inte har förändrats.

I ett arbete som Naturhistoriska riksmuseet utfört angående genetiken hos amfibier och kräldjur har det under året framkommit att de Gotländska mindre vattensalamandrarna är genetiskt skilda från de på fastlandet.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

I samband med handläggning av våtmarksärenden har kulturmiljöfrågorna belysts. I en del fall har kulturmiljöutredningar genomförts inför planerade nyanläggningar av våtmarker.

Analys och bedömning

Miljömålet Myllrande våtmarker bedöms inte kunna nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Länsstyrelsen har i år ändrat bedömningen av utvecklingen i miljön från neutral till negativ. Bakgrunden är resultat som visar att tidigare dikningsingrepp som skett i länets våtmarker fortfarande leder till försämringar för den biologiska mångfalden och med stor sannolikhet även fortsatt koldioxidläckage, samt att åtgärdsarbetet de senaste åren varit mycket sparsamt.

En mycket stor andel av länets våtmarker är fortfarande påverkade av dräneringar. Länsstyrelsens bedömning är att många negativa effekter från dräneringarna kvarstår eller förvärras. Kvarstående effekter är de dränerade våtmarkernas minskade förmåga att dämpa vattenflöden och att bidra till vattenhushållning och vattenrening. Våtmarkernas förmåga till kolinlagring torde i många fall ha avbrutits och istället vänts till läckage av koldioxid när den torrlagda torven bryts ned. För biologisk mångfald innebar det stora negativa effekter när de stora myrarna utdikades och omformades till åkermark. För de våtmarker som påverkats av dikningar men där våtmarkerna inte omformats till åkermark, pågår av allt att döma en långsam utarmning av den biologiska mångfalden då de tidigare öppna våtmarkerna genom torrare förhållanden nu sakta växer igen.

De positiva trenderna som kommer av nyanläggning och restaurering av våtmarker samt formellt skydd av våtmarker är fortfarande allt för små för att vända negativa trender och att miljömålet ska kunna nås till 2020. Den ryckighet som har varit och fortfarande finns när det gäller tillgång på medel för anläggning av våtmarker i Landsbygdsprogrammet skapar svårigheter att arbeta kontinuerligt med våtmarksanläggning.

En omfattande igenläggning av diken i små våtmarksområden skulle behövas. Detta bedöms de senaste åren endast ha skett i ett fåtal fall till exempel genom Länsstyrelsens initiativ inom ramen för åtgärdsprogrammet för rikkärr. Ytterligare uppsökande verksamhet med tillgång till medel för åtgärder skulle behövas.

Att hindra ytterligare läckage av koldioxid från dränerade torvmarker är en svårare fråga då många av dessa torvmarker i dagsläget är några av de bästa odlingsjordarna på Gotland. En del dränerade torvmarker som inte är uppodlade finns, men det behövs troligen riktade projekt för att en återvätning av dessa ska komma till stånd.

För att återskapa våtmarksmiljöer för arealkrävande arter som till exempel rödspov och brushane finns det möjligheter att kombinera medel för åtgärdsprogram för hotade arter med skötselstöd från landsbygdsprogrammet. Svårigheten ligger i att hitta tillräckligt stora områden där markägarna är positiva till en omläggning till våtmark.

Den typ av målinriktat arbete som till exempel Sportfiskarna utför när de skapar våtmarker för uppväxtområden för gädda och abborre är ett bra arbetssätt. Arbetet är fokuserat och de söker upp de mest lämpliga platserna för att nå sin målsättning. Det gör att varje anlagd våtmark kan bli mer måleffektiv. Att Sportfiskarna kan ta hand om allt från projektering till tillstånds- och bidragsansökning samt projektledning, är en stor fördel gentemot att enskilda markägare ska lägga tid och resurser på detta. Det är viktigt att det finns stödformer som möjliggör Sportfiskarnas och eventuella andra organisationers arbete med att skapa våtmarker.