Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2017 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan tre mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, region, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning – utsläppen av kväve och svavel minskar på grund av bland annat EU-direktiv.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet har fått en stark skjuts i och med statliga medel för klimatinvesteringar och företagsnätverk.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

De mål som inkluderar biologisk mångfald; Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket beroende på storskalighet i jord- och skogsbruk. Skogsstyrelsen gör stora satsningar på miljöhänsyn i skogsbruket, trots detta kommer inte Levande skogar att nås.

Allt större kemikalie- och varuproduktion ökar spridningen av farliga ämnen och mer kunskap om ämnen och dess effekter behövs för att kunna  bedöma utvecklingen för Giftfri miljö.

Grundvattenfrågan, som länge varit viktig på Gotland, har fått större fokus nationellt, eftersom kvantitetsproblem uppstått även i andra län. Ytterligare kunskap och anpassning behövs.

Ökad miljöhänsyn är en viktig åtgärd  för att nå målet Levande sjöar och vattendrag.

Övergödning är den främsta orsaken till att Hav i balans, samt levande kust och skärgård inte uppfylls, trots att miljömålet Ingen övergödning utvecklas positivt.

Arbetet med planeringsunderlag och styrdokument går fortsatt framåt, vilket bidrar till God bebyggd miljö.

Offentlig upphandling och privat  konsumtion har enorma miljö- och hälsoeffekter i produktionsländerna. Omställning till en mer hållbar konsumtion är avgörande för att vi ska kunna nå generationsmålet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Miljötillståndet

Det finns en begränsad kunskap om havsmiljön runt Gotland. Kustvattnet uppnår inte god ekologisk status enligt vattendirektivet, främst på grund av höga halter näringsämnen[1]. God kemisk status uppnås inte på grund av höga halter av kvicksilver och bromerad difenyleter uppmätta i fisk[2]. Kvinnor i fertil ålder och barn påverkas i högre grad av miljögifter. Det finns stora mängder mikroplast i Östersjön[3].

Bestånden av gädda, abborre och sik ligger på fortsatt låga nivåer men en svag och tydlig ökning kan ses. För de mer stationära marina arterna visar undersökningar att bestånden av piggvar och flundra är goda[4]. Antal häckande ejdrar har det senaste decenniet minskat med 80 procent[5]. Även den globalt hotade alfågeln som övervintrar i centrala Östersjön visar på fortsatt beståndsminskning. Operationella oljeutsläpp från fartyg leder till förhöjd dödlighet. Den invasiva arten svartmunnad smörbult har etablerat sig längs hela Gotlands kust.

Bevarande av kultur- och naturmiljövärden

Det nationella arbetet med havsplanering av Östersjön har fortsatt.

Länsstyrelsen har inventerat Klints bank och kuststräckan utanför Bäste träsk för att öka kunskapen om de marina skyddsvärdena. Arbetet med att bilda naturreservat pågår. Regeringen har beslutat om att utvidga Natura 2000-områdena Hoburgs bank och Midsjöbankarna att inkludera parnings- och uppfödningsplatser för den starkt hotade Östersjötumlaren. Den för alfåglar viktiga Södra Midsjöbanken ingår inte i det nya området.

Medel har avsatts till hamnen vid Bläse kalkbruksmuseum som visar en kalkindustri- och bruksmiljö som var i drift från 1800-talet till 1950-talet. Hamnen har stora kulturhistoriska värden och är viktig i förståelsen av miljön.

Östergarnslandet och Katthammarsvik, Fårö, Storsudret och Burgsvik, med långa kustavsnitt och högt exploateringstryck har fått aktuella fördjupade översiktsplaner.

Länsstyrelsen har tagit fram en strategi för skyddade områden som en resurs för friluftslivet. Fler kvinnor, män och barn ska komma ut och uppleva naturen genom mer besöksinformation, leder och förbättrad tillgänglighet.

Ekosystemtjänster

Inom projektet Vatten på Gotland har arbetet fortsatt med att förbättra habitat för rovfisk samt undersöka effekter av algskörd och möjligheter med alger som resurs[6].

Fisketillsynen och samarbetet med Kustbevakningen har ökat för att minska otillåtet fiske. En förstudie om förutsättningarna för ett hållbart vattenbruk på Gotland pågår.

Region Gotland arbetar med att sammanställa underlag till kommande översiktsplaner i ett KOMPIS-finansierat havsplaneringsprojekt.

Sju projekt med syfte att minska övergödningsproblematiken i grunda havsvikar pågår inom projektet Kustvatten på Gotland.  Till exempel fosforfällor uppströms Burgsviken och restaurering av Lausviken och Näsviken. LOVA stödjer tolv projekt för att rensa stränder från ilandflutna alger[7].

Länsstyrelsen och Sportfiskarna, har tillsammans med olika lokala aktörer, utfört flera fiskevårdsåtgärder för att gynna naturlig reproduktion av främst kustlevande rovfiskar, så som gädda, abborre och havsöring. Sportfiskarna har åtgärdat vandringshinder och mynningar i Kopparviksbäcken, Själsöån, och Snoderån. De har även restaurerat igenväxta strandängar och utformat gäddfabriker.

 

Analys och bedömning

Bedömningen är att miljömålet inte nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral.

Övergödning är den främsta orsaken till att målet inte uppfylls, med effekter som påväxt av fintrådiga alger, igenväxning och ökande sedimentation i kustzonen som följd. En annan orsak kan vara färre betare till följd av minskade bestånd av rovfisk i kustvattnen. Arbete krävs både med att minska övergödningen och att förbättra rovfiskbestånden i kustvattnen.

Rovfiskens svaga bestånd kan delvis härledas till problem med reproduktionen. Arbetet med att återskapa lekplatser, exempelvis våtmarker, är därför viktigt. Framtida reservat skulle kunna ge positiva miljöeffekter som till exempel ökad fiskrekrytering. Utvärdering och uppföljning av nyinrättade skydd är nödvändigt för att bedöma om de är tillräckliga. För att bevara och förbättra den biologiska mångfalden återstår dock mycket arbete.

Risken för oljeskador kommer vara fortsatt stor då fartygstrafiken beräknas öka i Östersjön framöver. Det finns en stor risk att det nya större Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna, som hyser stora mängder sjöfågel och höga marina värden, fortsättningsvis kommer drabbas av oljeutsläpp i takt med ökade sjötransporter. En modifiering av fartygsrutter skulle kunna minska problemen.

När det gäller kustvattnet har ett flertal inventeringar utförts från 2006 fram till idag. För att göra en bedömning av havets miljöstatus enligt havsmiljöförordningen krävs en riktad insamling av data kopplat till målet god miljöstatus, samt att utvidga undersökningen med fler lokaler även längre ut till havs. Miljöövervakningens redan i nuläget bristande resurser gör det svårt att göra några utökade insatser.

Problemen med främmande arter kommer att öka i framtiden. Resurser behövs till övervakning som på ett tidigt stadie kan upptäcka främmande arter när det fortfarande finns möjlighet att sätta in relevanta åtgärder. Studier för att undersöka ekosystemeffekter av den nyetablerade svartmunnade smörbulten, till exempel minskad musselförekomst och konkurrens med musselätande sjöfåglar, samt smörbultens effekter på andra fiskebestånd, är nödvändiga.

Det är även viktigt med fysisk planering av Gotlands kust- och havsområde för att samordna olika aktörers intressen (vindkraft, fartygstrafik, turism), samt att säkerställa att alla aktiviteter i största mån sker på ett miljömässigt hållbart sätt för att säkra ekosystemtjänster.

Det pågår många viktiga insatser för miljön på Gotland från myndigheter, engagerade organisationer och allmänhet. Åtgärdsarbetet är beroende av ideella krafter. Även om många åtgärder görs och vissa positiva trender syns, kvarstår de storskaliga problemen. För att nå en positiv utveckling krävs därför fortsatt engagemang från alla berörda parter på lokal, regional, nationell och internationell nivå, samt att man tar ett helhetsgrepp på ekosystemen.



[2] se referens från SLU i referensbiblioteket i VISS: 51583 eller IVLs biotadatabas: 51273

[3] Magnusson & Norén. 2011. Mikroskopiskt skräp i havet - metodutveckling för miljöövervakning. N-research, Lysekil

[4] SLU piggvar; SLU flundra.

[5] Kilpi et al. 2015. Trends and drivers of change in diving ducks. TemaNord 2015:516. Nordic Council of Ministers, Copenhagen