Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Kalmar läns miljömål?

För flera mål saknas information som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Det är en brist men det är ändå tydligt att de styrmedel som finns idag är otillräckliga för att nå miljömålen till 2020 för samtliga utan Frisk luft. Vi behöver öka takten och samverkan i åtgärdsarbetet

Trots att Begränsad klimatpåverkan är akut och mer skyndsamma åtgärder krävs, finns det klimatrelaterade miljömål som har positiv utveckling. Frisk luft anses nås till år 2020 i Kalmar län, prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och sammanvägt finns en ganska positiv bild för Säker strålmiljö.

Kalmar län har höga natur- och kulturvärden och den gröna näringen är viktig för länet. Men Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap visar båda negativ utvecklingstrend och den biologiska mångfalden är stressad. Länets höga djurtäthet bidrar till odlingslandskapet och biologisk mångfald, men är i konflikt med målet Ingen övergödning

Övergödningen, överfiske och exploatering påverkar målet Hav i balans samt levande kust och skärgård negativt. Övergödning drabbar även Levande sjöar och vattendrag, men problem finns även i den utbredda fysiska påverkan. De kan utgöra vandringshinder, försämra landskapets vattenhållande funktioner med mera, men vissa av dessa fysiska hinder har dock värdefulla kulturmiljövärden. Myllrande våtmarker har viktiga funktioner för länets vatten i form av vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden. I ett förändrat klimat där en torrare framtid förutspås är Grundvatten av god kvalitet i fara. Vattenuppehållande åtgärder är nödvändiga för framtidens vattenförsörjning, klimat, näringsretention och biologiska mångfald.

I vårt skogslän skulle det vara av betydelse att ha Levande skogar i balans, men dessvärre är våra skogar allt för fragmenterade och för fattiga på bevarande av biologisk mångfald. I kontrast till detta så har uttaget av skogsbiobränsle ökat för att ställa om till fossilfritt bränsle, vilket är en del av God bebyggd miljö. Dock har det negativ påverkan på Bara naturlig försurning då buffrande näringsämnen försvinner vid uttag av skogsbränsle. Skogsproduktion i form av virke för byggande i trä är en möjlighet när många nya bostäder ska byggas och efterfrågan på mer klimatsmarta byggmaterial efterfrågas. Att bygga med så naturliga och rena material som möjligt gynnar en Giftfri miljö, där vi undviker hälso- och miljöstörande ämnen.

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

De senaste åren har präglats av vattenbrist både i Kalmar län och stora delar av Sverige. Under 2016 uppstod akut vattenbrist i delar av länet, värst var läget på Öland. Akuta åtgärder genomfördes, så som vattentransport med lastbil samt byggnation av en vattenledning från fastlandet. Kommunerna i länet har under året arbetat med att trygga sin vattenförsörjning. Till exempel har de byggt nya vattenverk, borrat nya brunnar, genomfört informationskampanjer och samordningsmöten, utfört undersökningar av nya vattentäkter och reservvattentäkter, upprättat vattenskyddsområden, vattenuppehållande åtgärder med mera. På grund av genomförda åtgärder och mer fördelaktiga väderförhållanden har vattensituationen varit bättre under 2017.

Länsstyrelsen upprättade en regional vattenförsörjningsplan 2013. Ett antal kommuner i länet har påbörjat arbetet med att upprätta lokala vattenförsörjningsplaner, varav enstaka är färdigställa eller i ett slutskede. Den regionala vattenförsörjningsplanen bör revideras var 5-7:e år så arbetet med revidering av den regionala vattenförsörjningsplanen bör påbörjas inom kort.

Grundvattnets kvalitet

Generellt har grundvattnet i länet god kvalitet. Inom vissa områden har dock föroreningar från förorenad mark samt näringsämnen och bekämpningsmedel från jordbruket påvisats i grundvattnet. Äldre verksamheter som potentiellt kan ha orsakat föroreningar är ofta placerade i områden med isälvsavlagringar och utgör i vissa fall ett hot mot grundvattenkvaliteten.

Grundvattennivåer

Nybroåsen är sydöstra Sveriges i särklass största isälvsavlagring. Åsen utgör huvudvattentäkt för tre kommuner (Kalmar, Nybro och Torsås) och försörjer delvis även Öland. Under åren har åsen påverkats av täktverksamhet med varierande uttag av material, både kommersiella materialtäkter och husbehovstäkter. Täktverksamhet inom tillrinningsområdet för en vattentäkt utgör alltid ett hot för grundvattentillgången eftersom magasinets totala storlek minskar, vilket även minskar det möjliga vattenuttaget samt att sårbarheten ökar när avståndet mellan grundvattenytan och markytan minskar.

Många av länets vattenskyddsområden har föreskrifter i behov av revidering. Flera kommunala vattentäkter saknar även beslut med föreskrifter. Inom de kommande åren är det önskvärt att söka samrådskontakt med de kommuner som saknar beslut för sina kommunala vattentäkter. Detta med tanke på den vattenbrist som råder i länet. Revidering av föråldrade skyddsföreskrifter och nya beslut för kommunala vattentäkter skulle bidra till tryggandet av dricksvattenförsörjningen. Idag bedrivs ingen tillsyn på länets vattenskyddsområden av Länsstyrelsen.

Övervakningen av grundvattnets kvantitet och kvalitet är i dagsläget undermålig. Utöver kommunernas eller VA-huvudmännens mätningar och provtagningar i de allmänna vattentäkterna finns endast ett fåtal användbara nationella mätstationer för grundvattennivåerna i länet. Endast ett fåtal kemiska prover utförs årligen av Länsstyrelsen.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Samtliga klimatscenarier förutspår en torrare framtid i Kalmar län. Nederbörden beräknas öka men andra faktorer som avsaknad av snötäcke, fler skyfall, längre växtsäsonger och högre avdunstning ger en minskad grundvattenbildning och torra, långa somrar. För att möta detta krävs utökad miljöövervakning och kraftfulla åtgärder. Projekt kring vattenuppehållande åtgärder är nödvändiga för framtidens vattenförsörjning, klimat, näringsretention och biologiska mångfald.

Länets dricksvattenproducenter behöver fortsätta sitt arbete för en stabil och hållbar vattenförsörjning. Även andra sektorer, såsom industrier och lantbruk bör se över sin vattenförsörjning och vid behov utföra åtgärder för att trygga en tillräcklig vattentillgång. I dagsläget förlitar sig verksamhetsutövare ofta på hjälp från kommunen vid brist på vatten men vid en omfattande vattenbristsituation är sannolikheten att kommunerna har möjlighet att hjälpa fler än sina ordinarie konsumenter låg. Det är därför av yttersta vikt att verksamhetsutövare har en tillräcklig vattentillgång för att undvika produktionsstopp och åtgärder såsom nödslakt.

Arbete med undersökning och åtgärdande av förorenad mark pågår men bör intensifieras. Förorenad mark på eller i närheten av nutida eller eventuellt framtida dricksvattentäkter bör prioriteras i en högre omfattning.

Arbetet med vattenskyddsområden har på många ställen ökat men det finns fortfarande mycket att göra och arbetstakten behöver öka både på kommunerna och Länsstyrelsen. Det stora behovet av att revidera föreskrifterna för ett flertal vattenskyddsområden och skapandet av nya skyddsområden kräver stora resurser. Framöver skulle det därför vara önskvärt om kommunerna fattade beslut för vattenskyddsområdena inom sin kommun och Länsstyrelsen fattade beslut för större områden som berör fler kommuner. Tillsynsansvaret skulle därmed tillfalla den kommun som fattar beslutet.

I dagsläget är det endast en kommun i länet som ansvarar för tillsynen av sina vattenskyddsområden. Miljö- och byggnadsförvaltningarna i de olika kommunerna i länet bedriver genom sin årliga miljötillsyn kontroll av olika anläggningar inom vattenskyddsområdena. Eftersom det inom de flesta kommunala vattenskyddsområden råder en lokal tillsyn är kännedomen om vattentäktens omvärldspåverkan störst hos kommunerna. Därmed skulle det vara önskvärt om kommunerna ansvarade för tillsynen inom vattenskyddsområdena. En övergripande tillsyn inom vattenskyddsområdena skulle öka kännedomen om påverkansfaktorerna kring täkterna. Denna kännedom är i dagsläget bristfällig.