Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Kalmar läns miljömål?

För flera mål saknas information som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Det är en brist men det är ändå tydligt att de styrmedel som finns idag är otillräckliga för att nå miljömålen till 2020 för samtliga utan Frisk luft. Vi behöver öka takten och samverkan i åtgärdsarbetet

Trots att Begränsad klimatpåverkan är akut och mer skyndsamma åtgärder krävs, finns det klimatrelaterade miljömål som har positiv utveckling. Frisk luft anses nås till år 2020 i Kalmar län, prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och sammanvägt finns en ganska positiv bild för Säker strålmiljö.

Kalmar län har höga natur- och kulturvärden och den gröna näringen är viktig för länet. Men Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap visar båda negativ utvecklingstrend och den biologiska mångfalden är stressad. Länets höga djurtäthet bidrar till odlingslandskapet och biologisk mångfald, men är i konflikt med målet Ingen övergödning

Övergödningen, överfiske och exploatering påverkar målet Hav i balans samt levande kust och skärgård negativt. Övergödning drabbar även Levande sjöar och vattendrag, men problem finns även i den utbredda fysiska påverkan. De kan utgöra vandringshinder, försämra landskapets vattenhållande funktioner med mera, men vissa av dessa fysiska hinder har dock värdefulla kulturmiljövärden. Myllrande våtmarker har viktiga funktioner för länets vatten i form av vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden. I ett förändrat klimat där en torrare framtid förutspås är Grundvatten av god kvalitet i fara. Vattenuppehållande åtgärder är nödvändiga för framtidens vattenförsörjning, klimat, näringsretention och biologiska mångfald.

I vårt skogslän skulle det vara av betydelse att ha Levande skogar i balans, men dessvärre är våra skogar allt för fragmenterade och för fattiga på bevarande av biologisk mångfald. I kontrast till detta så har uttaget av skogsbiobränsle ökat för att ställa om till fossilfritt bränsle, vilket är en del av God bebyggd miljö. Dock har det negativ påverkan på Bara naturlig försurning då buffrande näringsämnen försvinner vid uttag av skogsbränsle. Skogsproduktion i form av virke för byggande i trä är en möjlighet när många nya bostäder ska byggas och efterfrågan på mer klimatsmarta byggmaterial efterfrågas. Att bygga med så naturliga och rena material som möjligt gynnar en Giftfri miljö, där vi undviker hälso- och miljöstörande ämnen.

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

De flesta av länets inlandsvatten är utsatta för fysisk påverkan som försämrar deras funktion genom att skapa vandringshinder, försämra landskapets vattenhållande funktioner m.m. I kombination med miljöproblemen övergödning, försurning och miljögifter uppnår inte 79 procent av länets inlandsvatten god ekologisk status[1].

Strukturer och vattenflöden

För att förbättra den fysiska miljön och naturliga vattenflöden beslöt Länsstyrelsen 2016 om en tillsynsplan för dammar och kraftverk där vattendrag med höga naturvärden prioriteras. Under året har Länsstyrelsen tilldelats nya medel för att öka tillsynen på dammar och vattenkraftverk och arbetet enligt tillsynsplanen som togs fram förra året har påbörjats.

Ytvattentäkter

En stor andel av länets dricksvatten härrör från ytvatten och dess tillgång och kvalitét är av stor vikt. Vattenuppehållande åtgärder för att öka både tillgång på vatten men även främja den naturliga vattenreningen har fått ökat fokus under året. Länsstyrelsen har anordnat en kunskaps- och inspirationsdagen ”Vattnets plats i landskapet” i syfte att stimulera åtgärdsarbetet

Bevarandestatus, hotade arter och återställda livsmiljöer

Tillståndet i länet visar att utpekade naturtyper och flera arter inte når upp till ett gynnsamt bevarandetillstånd[2]. Utter visar en positiv utveckling[3] och beståndet av mal i Emån bedöms vara livskraftigt, medan flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla har generellt otillfredsställande rekrytering[4].

Biologiska förbättringsåtgärder med fokus på fisk har gjorts i sex vattendrag i länet. Inom projektet ”Emån- en långsiktig hållbar resurs för samhälle och miljö” har en värdering av ekosystemtjänster gjorts. Resultaten visar att vattenmiljöerna är en förutsättning för vår välfärd, ett tankesätt som förhoppningsvis ska stimulera åtgärdsarbetet.

Vattenuppehållande samt biotopvårdande åtgärder pågår inom flera kommuner. Emmaboda har slutfört revideringen av sitt kulturmiljöprogram där bland annat Lyckebyån ingår. Ytterligare tre kommuner håller på att ta fram nya kulturmiljöprogram.

Bevarade natur-och kulturvärden

Länsstyrelsen har fortsatt med att inventera och värdera kulturmiljöer vid dammar. För 56 procent av dammarna i Kalmar län finns nu kulturmiljöunderlag[5] Av länets vattenkraftverk i drift bedöms 68 procent ha ett mycket högt eller högt kulturhistoriskt värde[6] och 39 procent av de hittills inventerade kulturmiljöerna vid dammarna har bedömts som värdefulla eller mycket värdefulla[7]. I länet finns 86 utpekade nationellt värdefulla vatten men de flesta saknar långsiktigt skydd. Inga reservat har bildats under året men två objekt är under uppbyggnad.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att uppnå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för förvaltningsperioden 2016-2021 är ett viktigt styrdokument för att nå målet men resurstilldelningen är för begränsad för att åtgärderna ska få tillräcklig effekt.

Det görs mycket främjande arbete för att förbättra tillståndet i länets sjöar och vattendrag men miljöproblemens omfattning är för stora för att se någon positiv utveckling. Påverkan på sjöar och vattendrag måste minska och åtgärdsarbetet öka samtidigt som värdefulla kulturmiljöer bibehålls. Mer resurser behövs för att ge fler vatten med höga natur- och kulturvärden ett fullgott och långsiktigt skydd.

Förekomst och föryngring av några hotade arter i länet indikerar att det lokalt finns funktionella ekosystem. Samtidigt nås inte gynnsamt bevarandetillstånd för flera områden och arter vilket innebär en risk att ekosystemtjänster inte kan upprätthållas. Det påbörjade arbetet med en regional handlingsplan för grön infrastruktur kommer att bli ett viktigt verktyg för bevarande av både biologisk mångfald och ekosystemtjänster kopplade till vattenmiljöerna.

En art som riskerar att försvinna i Kalmar län är flodpärlmusslan. Vandringshinder och försämrad vattenkvalitet utgör ett hot mot arten[8]. Det saknas verktyg för att inrätta tillräckliga skydds- och kantzoner längs vattendrag för att komma tillrätta med problemet[9] Jord- och skogsbrukets samt övriga verksamhetsutövares hänsyn behöver stärkas för att skydda limniska miljöer.

Tillskottet av nationella medel för tillsyn på dammar och vattenkraftverk kommer att kunna bidra till måluppfyllelsen på sikt men en avsaknad av tydlig lagstiftning försvårar och fördröjer vissa aspekter inom arbetet.

Nya ekonomiska och juridiska styrmedel är nödvändiga för att staten ska kunna arbeta utifrån en helhetssyn som inkluderar kulturmiljövärdena på ett bra sätt[10]. Resurser behöver fördelas så att kulturmiljövården kan delta i arbetet på samma villkor som andra sektorer. Osäkerheten om hur kulturmiljön ska hanteras i miljöbalksärenden som rör vattendragen blir också allt mer uppenbar. Det behöver skapas vägledning och föreskrifter kopplat till miljöbalken där detta förtydligas och mer ensade uppfattningar om hur lagstiftning ska tolkas och hur andra styrmedel ska eller kan användas.

Ovanstående är problem som behöver lösas på nationell nivå, länsstyrelsernas rådighet i frågorna är mycket begränsad[11].

Referenser


[3] Regional miljöövervakning på lansstyrelsen.se (nytt fönster)

[4] RUS indikator - föryngring av flodpärlmusslan

[5] Utlåtande Per Lindegård, Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen, projektet INVÄVA, 2017-10-24

[7] Utlåtande Per Lindegård, Kulturmiljöenheten 2017-10-25

[8] Restaurering av flodpärlmusselvatten, WWF 2009

[9] Indikator Begränsat näringsläckage - skyddszoner

[10] Länsstyrelsen Kalmar Meddelande 2017:07 Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige 2010-2016 Elva länsstyrelser i samverkan, sidan 23 och Länsstyrelsen Kalmar Meddelande 2017:08 Så gick det! Vägen framåt? Kulturmiljö och vattenförvaltning. Dokumentation av slutkonferens 2016-11-18 för två projekt i södra Sverige

[11] Utlåtande Daniel Tedenlind Kulturmiljöhandläggare 2017-10-24