Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Kalmar läns miljömål?

För flera mål saknas information som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Det är en brist men det är ändå tydligt att de styrmedel som finns idag är otillräckliga för att nå miljömålen till 2020 för samtliga utan Frisk luft. Vi behöver öka takten och samverkan i åtgärdsarbetet

Trots att Begränsad klimatpåverkan är akut och mer skyndsamma åtgärder krävs, finns det klimatrelaterade miljömål som har positiv utveckling. Frisk luft anses nås till år 2020 i Kalmar län, prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och sammanvägt finns en ganska positiv bild för Säker strålmiljö.

Kalmar län har höga natur- och kulturvärden och den gröna näringen är viktig för länet. Men Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap visar båda negativ utvecklingstrend och den biologiska mångfalden är stressad. Länets höga djurtäthet bidrar till odlingslandskapet och biologisk mångfald, men är i konflikt med målet Ingen övergödning

Övergödningen, överfiske och exploatering påverkar målet Hav i balans samt levande kust och skärgård negativt. Övergödning drabbar även Levande sjöar och vattendrag, men problem finns även i den utbredda fysiska påverkan. De kan utgöra vandringshinder, försämra landskapets vattenhållande funktioner med mera, men vissa av dessa fysiska hinder har dock värdefulla kulturmiljövärden. Myllrande våtmarker har viktiga funktioner för länets vatten i form av vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden. I ett förändrat klimat där en torrare framtid förutspås är Grundvatten av god kvalitet i fara. Vattenuppehållande åtgärder är nödvändiga för framtidens vattenförsörjning, klimat, näringsretention och biologiska mångfald.

I vårt skogslän skulle det vara av betydelse att ha Levande skogar i balans, men dessvärre är våra skogar allt för fragmenterade och för fattiga på bevarande av biologisk mångfald. I kontrast till detta så har uttaget av skogsbiobränsle ökat för att ställa om till fossilfritt bränsle, vilket är en del av God bebyggd miljö. Dock har det negativ påverkan på Bara naturlig försurning då buffrande näringsämnen försvinner vid uttag av skogsbränsle. Skogsproduktion i form av virke för byggande i trä är en möjlighet när många nya bostäder ska byggas och efterfrågan på mer klimatsmarta byggmaterial efterfrågas. Att bygga med så naturliga och rena material som möjligt gynnar en Giftfri miljö, där vi undviker hälso- och miljöstörande ämnen.

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Påverkan på havet och landmiljön

För att minska tillförseln av kväve och fosfor till havet pågår ett omfattande regionalt åtgärdsarbete. Åtgärder med fokus på minskad transport av näringsämnen och uppföljning av genomförda åtgärder sker i flera HaV-finansierade projekt såsom Uppföljning våtmarker och Emån–projektet[1] liksom i ett stort antal LOVA-projekt som drivs av länets kommuner. Under 2017 har LOVA-medel använts bland annat till fortsatt arbete för minskat läckage från jordbruksmark, närings-och vattenuppehållande åtgärder samt nya tekniska VA- och kretsloppslösningar[2]. Ideella föreningar och kommuner har genom stöd från LOVA startat upp ca 80 projekt i länet sedan år 2009, vilka har bidragit till minskad transport av N och P till havet. Länets aktörer jobbar även aktivt med lokala åtgärdsprogram och att utveckla metoder för att återanvända näringsämnen från djupvatten, sediment och musslor. Framsteg gällande VA-frågor och dagvattenhantering inom samhällsplaneringen har skett. Även inom Länsstyrelsens tillståndsprövning ställs hårdare krav med utgångspunkt i MKN för vatten.

Intresset för vattenrelaterade miljöinvesteringar är stort och under 2016–2017 har Länsstyrelsen fått ca 45 ansökningar gällande våtmarker och bevattningsdammar samt flera ansökningar för tvåstegsdiken[3]. Greppa Näringen har en fortsatt viktig uppgift att ge rådgivning i syfte att minska förluster av kväve och fosfor till vatten samt förbättra gödselhanteringen. Under året har ca 160 rådgivningar samt kurser med inriktning på anläggning av våtmarker, bevattningsdammar, fosforförluster från hästhållning samt precisionsgödsling genomförts[4].

Trots det pågående åtgärdsarbetet har transporten av näringsämnen till havet från vattendragen i Kalmar län inte minskat[5]. Dock visar en ny analys att den totala övergödningen i Östersjön ser ut att vända[6]. Även utsläppen av kväveoxider och ammoniak från Kalmar län måste minska för att nå mål som utgår från FNs konvention om långväga transporterade luftföroreningar. Kvävenedfallet i länet har inte förändrats statistiskt sedan mätstarten och överstiger den kritiska belastningen för kvävenedfall[7].

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

Höga halter av kväve och fosfor orsakar problem i länets kustvatten, vilka samtliga bedöms ha sämre än god status med avseende på näringsämnen. För inlandsvatten ser situationen något bättre ut. I länet bedöms cirka 14 procent av sjöarna och vattendragen ha problem med övergödning[8]. I 23 procent av länets grundvattenförekomster finns förhöjda nitrathalter. Provtagning sker i drygt hälften av länets grundvattenförekomster.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Bedömningen har inte förändrats från föregående år. Betydelsefulla insatser har skett under det gångna året men vidtagna åtgärder har hittills inte varit tillräckliga, eller inte hunnit ge resultat. En förklaring kan vara att närsalter ligger kvar i mark, sjöar och vattendrag och att det kommer att dröja innan effekter ses i länets vatten. För kusten försvåras möjligheterna att nå målet ytterligare av Östersjöns långa omsättningstid (cirka 30 år).

Hög djurtäthet i länet, topp tre i Sverige, [9] kan vara en annan bidragande förklaring. I Kalmar län, till skillnad från Sverige som helhet, har antalet djur ökat under de senaste åren. Ett exempel är antalet nötkreatur som ökat med tre procent sedan 2005, jämfört med en sju procent minskning nationellt.8 Merparten av djurhållningen finns i kustnära områden. Jordbruksnäringen är viktig för regionen och sysselsätter dubbelt så många förvärvsarbetare i länet (2,2 procent) än nationellt. Högre djurtäthet leder dock till ökat behov av spridningsarealer och ställer högre krav på samordning av tillsyn för att undvika uppgödsling av jordarna och ökat läckage från åkermarken. I länet finns också, trots lantbrukarnas förbättrade gödselhantering, en ökande trend avseende ammoniakavgång från lantbrukets djur. En utmaning för länet är att fortsätta arbetet med att minska utsläppen från jordbruket med bibehållen sysselsättning och produktion.

Parallellt med åtgärder för att minska utsläppen behöver arbetet med att återskapa ett väl fungerande vattenlandskap fortsätta. För att bromsa vattnet och förbättra den naturliga retentionen av näringsämnen behövs åtgärder såsom anläggande av våtmarker och återmeandring av vattendrag. Vattenuppehållande åtgärder är även viktiga i och med den pågående klimatförändringen[10] och för en tryggad vattenförsörjning. Baserat på åtgärdsbehovet är det tydligt att tillgängliga medel för vattenanknutet åtgärdsarbete inom landsbygdsprogrammet är otillräckliga. För ett effektivt arbete med att hålla vattnet i landskapet är även beslut kopplade till den nationella vattenverksamhetsutredningen av hög relevans då det finns ett tydligt samband mellan övergödning och fysisk påverkan.

För att höja åtgärdstakten på regional nivå behöver steget från rådgivning till åtgärdsgenomförande underlättas och effektuppföljning av genomförda åtgärder samt underlag för var åtgärder gör störst nytta förbättras. Det behövs även en ökad lokal kunskap om miljöpåverkan på vatten, vilket kan nås genom en utökad samordnad recipientkontroll.

Referenser


[3] Mathias Larsson, utvecklingsenheten, Länsstyrelsen Kalmar län

[4] Nina Nilsson, samordnare Greppa Näringen, Länsstyrelsen Kalmar län

[5] Se bedömning av indikatorer kopplat till Ingen Övergödning

[7] Se bedömning av miljökvalitetsmålet Ingen försurning

[8] VattenInformationsSystemSverige-VISS, 2016

[9] Jordbruksstatistisk sammanställning; årsbok 2005–2015

 

?