Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Kalmar läns miljömål?

För flera mål saknas information som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Det är en brist men det är ändå tydligt att de styrmedel som finns idag är otillräckliga för att nå miljömålen till 2020 för samtliga utan Frisk luft. Vi behöver öka takten och samverkan i åtgärdsarbetet

Trots att Begränsad klimatpåverkan är akut och mer skyndsamma åtgärder krävs, finns det klimatrelaterade miljömål som har positiv utveckling. Frisk luft anses nås till år 2020 i Kalmar län, prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och sammanvägt finns en ganska positiv bild för Säker strålmiljö.

Kalmar län har höga natur- och kulturvärden och den gröna näringen är viktig för länet. Men Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap visar båda negativ utvecklingstrend och den biologiska mångfalden är stressad. Länets höga djurtäthet bidrar till odlingslandskapet och biologisk mångfald, men är i konflikt med målet Ingen övergödning

Övergödningen, överfiske och exploatering påverkar målet Hav i balans samt levande kust och skärgård negativt. Övergödning drabbar även Levande sjöar och vattendrag, men problem finns även i den utbredda fysiska påverkan. De kan utgöra vandringshinder, försämra landskapets vattenhållande funktioner med mera, men vissa av dessa fysiska hinder har dock värdefulla kulturmiljövärden. Myllrande våtmarker har viktiga funktioner för länets vatten i form av vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden. I ett förändrat klimat där en torrare framtid förutspås är Grundvatten av god kvalitet i fara. Vattenuppehållande åtgärder är nödvändiga för framtidens vattenförsörjning, klimat, näringsretention och biologiska mångfald.

I vårt skogslän skulle det vara av betydelse att ha Levande skogar i balans, men dessvärre är våra skogar allt för fragmenterade och för fattiga på bevarande av biologisk mångfald. I kontrast till detta så har uttaget av skogsbiobränsle ökat för att ställa om till fossilfritt bränsle, vilket är en del av God bebyggd miljö. Dock har det negativ påverkan på Bara naturlig försurning då buffrande näringsämnen försvinner vid uttag av skogsbränsle. Skogsproduktion i form av virke för byggande i trä är en möjlighet när många nya bostäder ska byggas och efterfrågan på mer klimatsmarta byggmaterial efterfrågas. Att bygga med så naturliga och rena material som möjligt gynnar en Giftfri miljö, där vi undviker hälso- och miljöstörande ämnen.

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av den skadliga UV-strålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonskador som grå starr. Ekosystem på land och i vatten kan skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Även olika material kan ta skada av för mycket UV-strålning.

Orsaken till uttunningen är att ämnen som bryter ned ozon har släppts ut i atmosfären. Där finns de kvar länge, vilket betyder att ozonskiktet påverkas av utsläppen under flera decennier. Ämnen som bryter ned ozonskiktet är till exempel vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC).

I Kalmar län finns en ökande trend av antalet dokumenterade fall av hudcancer, både av malignt melanom och ej malignt melanom. Jämfört med år 2000 har antalet nya fall av malignt melanom per år nästan fördubblats

Vändpunkt och återväxt

Idag sker utsläpp av ozonnedbrytande ämnen främst genom läckage från produkter där de används, till exempel köldmedier i kylanläggningar och isoleringsmaterial i byggnader, rör, och markisolering. Till ozonnedbrytande ämnen hör även haloner som finns i vissa brandsläckare, metylbromid i växtgifter, metylkloroform i lösningsmedel samt dikväveoxid som vanligen kallas lustgas.

Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen

De ämnen som regleras via Montrealprotokollet fortsätter att minska. Det krävs dock fortsatt arbete när det gäller den kvarvarande användningen och omhändertagande av förbrukade produkter som innehåller ozonnedbrytande ämnen och även för bygg- och rivningsavfall som innehåller CFC.

I fler än hälften av länets kommuner är det gratis för privatpersoner att lämna in avfall med köldmedier. I nära hälften av länets kommuner har det informerats, eller informeras kontinuerligt om hur produkter som innehåller ozonnedbrytande ämnen ska omhändertas. I resten av kommunerna uppges att frågan inte har prioriterats på grund av resursbrist.

Analys

Det sker ingen bedömning av miljökvalitetsmålet på regional nivå. Nationellt bedöms miljökvalitetsmålet vara möjligt att nå med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Utvecklingen av tillståndet i miljön bedöms som positiv. Man kan ana en återhämtning i ozonskiktet redan nu och enligt modellberäkningar kan det komma en tydlig vändpunkt före 2020. Över Antarktis, där hålet är som störst och återhämtningen tar längst tid, förväntas återhämtningen att ske först mellan 2050 och 2060, vilket senare än tidigare bedömts (år 2016 bedömdes återhämtningen mellan 2025 och 2040).

Förutsättningen är att åtgärdsarbetet enligt åtagandena i Montrealprotokollet fortsätter. Det finns även andra osäkerheter i bedömningarna. Lustgas, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten, omfattas inte av Montrealprotokollet. Halten av lustgas i atmosfären ökar och det är den ozonnedbrytande gas som för närvarande har störst utsläpp mätt i ozonnedbrytande förmåga. Introduktionen av nya ämnen på marknaden, samt felbedömningar av etablerade kemiska produkter är även faktorer som kan skjuta fram ozonskiktets återhämtning.

Inom länet är det viktigt att uppmärksamma frågan om hur isoleringsmaterial och kylanläggningar som innehåller ozonnedbrytande ämnen hanteras i samband med ombyggnads- och rivningsarbeten. I och med att reglerna för omhändertagande av ozonnedbrytande ämnen förtydligats i Plan- och bygglagen kommer förhoppningsvis läckaget att minska. Tillsynsmyndigheterna har fått ett större ansvar för att se till att lagen följs. Det är dock svårt att bedöma om nationella styrmedel såsom krav på bättre omhändertagande av isolermaterial innehållande CFC vid rivning har gett en tydlig positiv påverkan i Kalmar län. Det är även viktigt att förhindra export av kylmöbler som innehåller ozonnedbrytande ämnen och att kontrollera att inte nya ozon­nedbrytande kemikalier kommer ut på marknaden.

Hudcancerfallen ökar i Kalmar och det är en sjukdom med lång latenstid. För att på sikt få dessa typer av cancer att minska måste levnadsvanor och attityder till solbränna förändras, eftersom det i första hand är individens beteende som bestämmer exponeringen för ultraviolett strålning. I länet behövs därför riskerna med exponering av UV-strålning kommuniceras kontinuerligt.

När det gäller klimatets påverkan på ozonskiktet råder det fortfarande en stor osäkerhet. Det som framförallt står i fokus idag är det faktum att den pågående temperaturhöjningen av troposfären samtidigt medför en minskning av temperaturen i stratosfären. Detta, som resulterar i en generell minskning av nedbrytningstakten av ozonskiktet, bedöms dessvärre samtidigt medföra en ökning av nedbrytningstakten över polarområdena, framför allt över Arktis. Vintrarna i stratosfären över Arktis har blivit kallare under perioden 1980-2010. Ett ozonhål över Arktis likt det som uppstod våren 2011 kan få betydande konsekvenser.

Ingen regional bedömning av måluppfyllelse