Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Kalmar läns miljömål?

För flera mål saknas information som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Det är en brist men det är ändå tydligt att de styrmedel som finns idag är otillräckliga för att nå miljömålen till 2020 för samtliga utan Frisk luft. Vi behöver öka takten och samverkan i åtgärdsarbetet

Trots att Begränsad klimatpåverkan är akut och mer skyndsamma åtgärder krävs, finns det klimatrelaterade miljömål som har positiv utveckling. Frisk luft anses nås till år 2020 i Kalmar län, prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och sammanvägt finns en ganska positiv bild för Säker strålmiljö.

Kalmar län har höga natur- och kulturvärden och den gröna näringen är viktig för länet. Men Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap visar båda negativ utvecklingstrend och den biologiska mångfalden är stressad. Länets höga djurtäthet bidrar till odlingslandskapet och biologisk mångfald, men är i konflikt med målet Ingen övergödning

Övergödningen, överfiske och exploatering påverkar målet Hav i balans samt levande kust och skärgård negativt. Övergödning drabbar även Levande sjöar och vattendrag, men problem finns även i den utbredda fysiska påverkan. De kan utgöra vandringshinder, försämra landskapets vattenhållande funktioner med mera, men vissa av dessa fysiska hinder har dock värdefulla kulturmiljövärden. Myllrande våtmarker har viktiga funktioner för länets vatten i form av vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden. I ett förändrat klimat där en torrare framtid förutspås är Grundvatten av god kvalitet i fara. Vattenuppehållande åtgärder är nödvändiga för framtidens vattenförsörjning, klimat, näringsretention och biologiska mångfald.

I vårt skogslän skulle det vara av betydelse att ha Levande skogar i balans, men dessvärre är våra skogar allt för fragmenterade och för fattiga på bevarande av biologisk mångfald. I kontrast till detta så har uttaget av skogsbiobränsle ökat för att ställa om till fossilfritt bränsle, vilket är en del av God bebyggd miljö. Dock har det negativ påverkan på Bara naturlig försurning då buffrande näringsämnen försvinner vid uttag av skogsbränsle. Skogsproduktion i form av virke för byggande i trä är en möjlighet när många nya bostäder ska byggas och efterfrågan på mer klimatsmarta byggmaterial efterfrågas. Att bygga med så naturliga och rena material som möjligt gynnar en Giftfri miljö, där vi undviker hälso- och miljöstörande ämnen.

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Målet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före år 2020. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Kalmar län påverkas i stor utsträckning av luftföroreningar från kontinenten. Främst rör det sig om ämnen som bidrar till bildandet av marknära ozon, partiklar och tungmetaller. Vägtrafiken, energiproduktion och industriprocesser står för största delen av utsläppen, men även utsläpp från sjöfart och hamnverksamhet är betydande. Merparten av luftövervakningen som sker i länet genomförs av Kalmar läns Luftvårdsförbund. Trenden de senaste 10 åren är att luftens innehåll av skadliga föroreningar har minskat.

Exempel på åtgärder som genomförs i länet är Klimatkommissionens och ”Klimatsamverkan Kalmar läns” arbete med ett fossilbränslefritt län till år 2030, vilket medfört till miljöinriktad drift av kollektivtrafiken. Andra åtgärder som genomförs är bilpooler, eldrivna kommunbilar, stadsbussar som drivs på biogas, utbyggnation av gång- och cykelbanor samt införande av parkeringsavgifter inne i stadskärnorna.

Det är svårt att ha en fullständig bild av föroreningssituationen i luften inom länet samt se vilka trenderna är, eftersom inte alla typer av mätningar, inom miljömåls-preciseringarna, genomförs regelbundet. De mätningar som har utförts och som faller in under preciseringarna redovisas nedan. För övriga preciseringar saknas mätresultat. Främst har mätningar skett i orterna Kalmar och Västervik, men det finns andra orter med enstaka mätningar.

Bensen

Uppmätta halter av bensen i Kalmar mellan åren 2002–2010 visar att halterna ligger stabilt runt eller strax över preciseringen av miljökvalitetsmålet. I Västervik visar trenden minskande halter under åren 1993–2012, där halterna de sista åren ligger under preciseringen.

Benso(a)pyren

De få mätningar som har utförts i länet visar att uppmätta halter benso(a)pyren tangerar eller ligger strax under miljömålspreciseringen.

Partiklar

Helårsmätningar av PM10 genomförs på två orter i länet, Västervik och Kalmar. Regelbundna mätningar av PM2,5 görs inte. Uppmätta halter av PM10 i Kalmar mellan åren 2002–2015[1] tangerar eller överskrider något preciseringen för miljökvalitetsmålet nästan för samtliga år. Trenden är varken minskande eller ökande. Trenden för Västervik under samma mätår visar på nedåtgående halter, där halterna de senaste mätåren ligger under preciseringen av miljökvalitetsmålet.

Kvävedioxid

Mätningarna som har utförts några gånger i Kalmar visar eventuellt på en minskande trend där samtliga halter ligger klart under preciseringen av miljökvalitetsmålet. I Västervik har trenden varit klart minskande med halter under preciseringen, dock saknas mätningar efter 2004.

Ozonindex

De mätningar som har utförts under åren 2009–2016 visar att halterna ligger runt eller straxt över preciseringen av miljökvalitetsmålet.

Analys och bedömning

Utvecklingen för miljökvalitetsmålet gör att det troligen kan nås med beslutade styrmedel. Dock är osäkerheten stor eftersom mätningar av flera parametrar inte sker regelbundet. För några av preciseringarna saknas det helt mätresultat vilket gör bedömningen om utvecklingen något osäker. I jämförelse med den nationella bedömningen ser situationen bättre ut i Kalmar län, men behovet av övervakning, åtgärder och grundläggande förändringar i samhället kvarstår.

Benso(a)pyren som bildas bland annat vid vedeldning med omoderna pannor skapar idag betydande miljöproblem. Med tanke på att länet till stor del består av glesbygd kan problemet vara större än vad de enstaka mätningar som har utförts visar. Information till fastighetsägare om fördelen med byte till modernare vedpannor och effektiv eldning samt utbyggnad av fjärrvärme bidrar till minskade utsläpp av både t.ex. sotpartiklar och benso(a)pyren. För flyktiga organiska ämnen såsom bensen, ser industriutsläppsdirektivet (IED) ut att bana väg för att uppnå målet.

Partiklar är främst ett problem i tätorterna. En positiv utveckling senare år är att det europeiska åtgärdsarbetet för att minska luftföroreningar har börjat ge effekt. Viktigt för den framtida utvecklingen är att hänsyn tas till detta miljökvalitetsmål vid kommunal planering och utbyggnad av länets tätorter.

Ozonförekomsterna i södra Sverige beror till stor del på långväga transport av ozonbildande ämnen från Europa. Den långsiktiga trenden är att antalet episoder med högsta halter av marknära ozon minskar, medan episoder med lägre och medelhöga halter ökar. Detta beror främst på transport av luftföroreningar från kontinenten. Sverige måste därför vara aktiv i de internationella förhandlingarna om utsläpps-begränsningar vad gäller ozonbildande ämnen.

När det gäller mätningar av kvävedioxid visar de senaste mätningarna på låga halter långt under målnivån. De områden där åtgärder bidragit till fortsatt förbättring är främst inom sjöfart, biltrafik och småskalig uppvärmning.

Ett viktigt styrmedel som finns idag är miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Informationsåtgärder, åtgärder inom fysisk planering samt åtgärder för att minska utsläppen från trafik och vedeldning på lokal nivå behöver öka.

Eftersom luftföroreningar är gränsöverskridande är dessa svåra att minska enbart med regionala och lokala åtgärder. För att uppnå miljökvalitetsmålet i sin helhet är det viktigt att det nationella och internationella åtgärdsarbetet fungerar.


Referenser 

[1] Senaste PM10-mätning för Kalmar län saknas på grund av problem med mätutrustning.