Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Kalmar läns miljömål?

För flera mål saknas information som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Det är en brist men det är ändå tydligt att de styrmedel som finns idag är otillräckliga för att nå miljömålen till 2020 för samtliga utan Frisk luft. Vi behöver öka takten och samverkan i åtgärdsarbetet

Trots att Begränsad klimatpåverkan är akut och mer skyndsamma åtgärder krävs, finns det klimatrelaterade miljömål som har positiv utveckling. Frisk luft anses nås till år 2020 i Kalmar län, prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och sammanvägt finns en ganska positiv bild för Säker strålmiljö.

Kalmar län har höga natur- och kulturvärden och den gröna näringen är viktig för länet. Men Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap visar båda negativ utvecklingstrend och den biologiska mångfalden är stressad. Länets höga djurtäthet bidrar till odlingslandskapet och biologisk mångfald, men är i konflikt med målet Ingen övergödning

Övergödningen, överfiske och exploatering påverkar målet Hav i balans samt levande kust och skärgård negativt. Övergödning drabbar även Levande sjöar och vattendrag, men problem finns även i den utbredda fysiska påverkan. De kan utgöra vandringshinder, försämra landskapets vattenhållande funktioner med mera, men vissa av dessa fysiska hinder har dock värdefulla kulturmiljövärden. Myllrande våtmarker har viktiga funktioner för länets vatten i form av vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden. I ett förändrat klimat där en torrare framtid förutspås är Grundvatten av god kvalitet i fara. Vattenuppehållande åtgärder är nödvändiga för framtidens vattenförsörjning, klimat, näringsretention och biologiska mångfald.

I vårt skogslän skulle det vara av betydelse att ha Levande skogar i balans, men dessvärre är våra skogar allt för fragmenterade och för fattiga på bevarande av biologisk mångfald. I kontrast till detta så har uttaget av skogsbiobränsle ökat för att ställa om till fossilfritt bränsle, vilket är en del av God bebyggd miljö. Dock har det negativ påverkan på Bara naturlig försurning då buffrande näringsämnen försvinner vid uttag av skogsbränsle. Skogsproduktion i form av virke för byggande i trä är en möjlighet när många nya bostäder ska byggas och efterfrågan på mer klimatsmarta byggmaterial efterfrågas. Att bygga med så naturliga och rena material som möjligt gynnar en Giftfri miljö, där vi undviker hälso- och miljöstörande ämnen.

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Våtmarker är mångfunktionella och står för viktiga ekosystemtjänster som biologisk mångfald, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden. Alltför stora arealer har försvunnit eller skadats och endast en liten andel har restaurerats eller återskapats för att långsiktigt kunna bevara en mångfald av våta naturtyper.

Länsstyrelsen förvaltar många våtmarker i skyddad natur. Dessutom finns flera åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper kopplade till våtmarker. Bland annat återupptas hävd av rikkärr, inventeras vadare på strandängar och återintroduceras grönfläckig padda på Öland. Arbetet innebär även rådgivning och information. Samverkan mellan länsstyrelsen, kommuner och föreningar med målet fler vadare på Öland, har lett till gemensam planering, predatorkontroll och flera lokala naturvårdsprojekt (LONA). Inom LONA anläggs även en vandringsled i ett tätortsnära våtmarksområde i Mönsterås i syfte att förbättra våtmarkernas värde för friluftslivet. Även medel för lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) används för att stimulera våtmarksarbetet.

Arbetet med områdesskydd av våtmarker har inte prioriterats under 2017.

Arealen av anlagda våtmarker ökar alltför långsamt. Greppa Näringen-kampanjen ger enskild rådgivning till markägare som vill anlägga våtmarker. Under 2016–2017 har ca 45 markägare visat intresse för våtmarker genom att söka stöd för anläggandet via landsbygdsprogrammet 2014–2020. Av dessa har18 av dem som huvudsyfte att främja biologisk mångfald, däremot bedöms 14 ansökningar vara rena bevattningsdammar utan anpassning för att gynna biologisk mångfald[1].

Vidare pågår flera projekt som har koppling till miljömålet. Inom Emå-projektet sker modellering av våtmarkers effekt på flöden i Emån vid torka och översvämning och en uppsökande verksamhet för att öka anläggandet av våtmarker. Det har även genomförts en monetär värdering av vattenanknutna ekosystemtjänster i Emåns avrinningsområde i syfte att visa vattnets och våtmarkers värde för samhället[2].

Med syfte att förbättra planeringsunderlaget för anläggande och återskapande av våtmarker har länsstyrelsen under året sammanställt kartunderlag som ska göras tillgänglig för allmänheten. Detta för att finna rätt placering av våtmarker ur ett landskapsperspektiv som fokuserar på våtmarkernas många olika funktioner[3]. Med hänsyn till 2015 och 2016 års nederbördsfattiga vintrar med vattenbrist som följd har behovet att hålla kvar vattnet i landskapet aktualiserats och flera aktörer driver projekt med fokus på vattenuppehållande åtgärder.

På grund av bristande kunskap om våtmarkers funktionalitet och kvalitet driver länsstyrelsen 2015–2019 ett uppföljningsprojekt av anlagda våtmarker. Huvudfokus är att undersöka deras förmåga att fånga upp näringsämnen. I 80 av totalt 377 våtmarker anlagda 1995–2012, har inlopp- och utloppsfunktion, vattendjup, igenväxning samt flora och fauna undersökts. För att mäta de anlagda våtmarkernas funktion har ett antal våtmarker valts ut för kontinuerlig flödesbaserad provtagning[4].

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade styrmedel. Det går inte heller att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet.

Vattensystemen i länet är till stora delar hydrologiskt sänkta vilket gör det svårt att hydrologiskt återskapa eller restaurera våtmarker genom att höja vattenytan utan att påverka andra intressen. Problematiken och svårigheten kring att jobba med våtmarker innebär tidskrävande processer eftersom ägandet över vatten och mark finns hos de enskilda markägarna.

Det råder kunskapsbrist om olika våtmarkstypers kvalité, utbredning och artinnehåll, framförallt vad gäller små våtmarker inklusive käll- och rikkärr. Inventeringar behövs för att få kunskap om detta. Inom områdesskyddet måste våtmarker prioriteras för att vända trenden uppåt. I syfte att bevara natur- och kulturmiljövärden i hävdgynnade våtmarker som mader, fuktängar och rikkärr behöver slåtter och bete återupptas.

Genom arbetet med grön infrastruktur för ekosystem vid sjöar kommer våtmarkernas utbredning, ekosystemtjänster och arters spridningsmöjlighet belysas.

För de flesta våtmarkstyperna inom Natura 2000 bedöms bevarandestatusen som dålig eller otillfredsställande[5]. För att uppnå gynnsam bevarandestatus behöver flera våtmarker återskapas men det viktigaste är att återställa hydrologin i befintliga våtmarker, genom att lägga igen diken. Åtgärden att lägga igen diken kommer att genomföras om LIFE IP ”Grip on Life” beviljas. Projektet syftar till att öka hänsynstagandet vid vatten i skogen och aktiviteter planerade är bland annat att inom skogsbruket informera om hänsynskrävande biotoper som källor, källkärr och andra små våtmarker samt att genomföra en värdering av vårmarkernas ekosystemtjänster.

Ett annat hot mot de myllrande våtmarkerna är samhällets syn på våtmarker som värdelös och improduktiv mark[6]. Vid flera tillfällen under senare år har markägare försökt påverka hydrologin i en våtmark genom att fylla ut och dumpa massor eller sten. Detta försvårar möjligheten att uppnå miljömålet. För att öka kunskap och intresse för våtmarkernas värde är det viktigt med fortsatta satsningar som vandringsleder, utsiktstorn, guidningar och informationsmaterial till exempel inom LONA. Det skulle även behövas en ökad tillsyn för att försäkra miljöbalkens efterlevnad.

Myllrande våtmarker måste få en större tyngd i landskapsprogrammets och de regionala handlingsplanernas[7] åtgärdsutformning. I det nuvarande åtgärdsprogrammet för miljömålen 2015-2020 saknas de mätbara delmål som var formulerade i dess föregångare. Även om kvantitet måste kompletteras med kvalitet är det en svaghet att arbeta mot ett miljömål som inte har mätbara mål. Sammantaget behövs en strategi för att på sikt ha möjlighet att nå miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Liksom för andra vattenrelaterade miljökvalitetsmål behövs kraftfulla insatser i ett mer tvärsektoriellt, hållbart och långsiktigt arbete.


Referenser


[1] Utlåtande Mathias H Larsson, Utvecklingsenheten, Länsstyrelsen i Kalmar län

[2] Emån - en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö, hämtad 2017-10-25 (nytt fönster)

[3] Utlåtande Carina Pålsson, Vattenenheten, Länsstyrelsen i Kalmar län

[4] Utlåtande Eva T Hammarström, Samhällsbyggnadsenheten, Länsstyrelsen i Kalmar län

[5] SLU Artdatabanken. 2014. Arter och naturtyper i habitatdirektivet

[6] Hållbar utveckling och god livsmiljö i Kalmar län. Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2015–2020 (nytt fönster)

[7] Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 (nytt fönster)