Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål nås i Kronobergs län till år 2020. Endast Frisk luft är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden och ökat exploateringstryck i tätorterna gör målen svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. Åkerarealen har minskat med 17,4 procent sedan 1995, en utveckling som bara är större i Väsfternorrlands (-18,5 procent) och Norrbottens län (-25,3 procent). Många lantbrukare är äldre. Generationsskiften måste underlättas. Det behövs mer medel för startstöd och investeringsstöd.

Betesmarker och slåtterängar försvinner, vilket innebär att den biologiska mångfalden i landskapet minskar och kulturmiljöer förändras. Arealen gammal skog måste öka. Betestrycket av älg och rådjur behöver minska om rönn, asp, sälg och ek ska kunna etablera sig i större omfattning. Den ekologiska och närproducerade konsumtionen bör mötas av motsvarande produktion.

Bara två län har totalt sett sämre täckning än Kronoberg med fast bredband om 100 megabit per sekund. Utsläppen av klimatgaser och partiklar kan minska genom övergång till förnyelsebara fordonsbränslen. Vid skogsavverkning bör uttag av GROT inte göras på försurningskänsliga marker och askåterföring bör ske där den behövs bäst. Ökad hänsyn till kulturmiljöer kräver ett tvärsektoriellt arbetssätt. Inom jord- och skogsbruket behövs rådgivning för restaurering av våtmarker och ökad tillsyn vid vattenverksamhet, våtmarker och kulturmiljöer. Hänsyn till vatten vid skogsbruksåtgärder behöver bli bättre. Även i Kronobergs län behövs riktade styrmedel för åtgärder som minskar näringsläckaget till vatten med övergödningsproblem. Arbetet med vattenskyddsområden måste prioriteras.

Takten behöver öka för sanering av förorenade områden. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Stora insatser behövs för att restaurera limniska livsmiljöer. Positiva miljöförändringar sker ändå genom återhämtning från försurning och en tydlig trend mot avtagande brunifiering i sötvattensmiljöer.

Resultat

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Länsstyrelsen har under 2016 och 2017 genomfört biotopkartering med ny metodik längs 290 km vattendrag i länet[1].

Tillstånd för utplantering av ål har beviljats i ett antal sjöar där uppsamling av ål sker för transport till havet.

Åtgärder på kommunal nivå

Under 2017 har Lessebo kommun genomfört återställning av tre flottledsrensade sträckor i Sandsjöån med hjälp arbetslag finansierat av Länsstyrelsen.

God ekologisk och kemisk status

Bland länets vattenförekomster[2] bedöms 72 av totalt 134 sjöar ha minst god ekologisk status. Endast 18 av 251 vattendragssträckor uppnår minst god ekologisk status. Det motsvarar 71 km vattendrag av totalt 2 040 km. God kemisk status uppnås inte i någon av de totalt 134 sjöarna eller de 251 vattendragen.

Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag

I vattenförvaltningen klassas vattendragets konnektivitet, möjligheten för organismer och material att passera i vattendragen. Av 251 klassade vattendrag har 51 procent dålig status med avseende på konnektivitet. Det motsvarar 1 340 km av totalt 2 040 km vattendrag[3].

Ytvattentäkters kvalitet

Länets tolv ytvattentäkter omfattas alla av vattenskyddsområden. Åtta av dessa vattentäkter används för infiltration av vatten i grusåsar. Råvattnets kvalitet i ytvattentäkterna påverkas av brunifieringen av sjöar och vattendrag. Den orsakar bland annat ökande kostnader för att producera dricksvatten i vattenverken. Vattenfärgen visar en tydligt minskande trend i flera vattensystem de sista tio åren. Exempel från Ronnebyån i figuren. Exempel från Ronnebyån i figuren.

08FargtalRonnebyan1967-2017

Färgtal 1968–2017 i Ronnebyån nedströms Rottnen. Färgtalet var som högst 2006–2008 och minskar nu.

Läs mer om grundvatten i Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Enligt Artdatabankens rödlista 2015[4] finns 40 rödlistade arter i Kronobergs län knutna till limniska miljöer. Av dessa arter tillhör 19 stycken kategorierna: akut hotad (CR), starkt hotad (EN) och sårbar (VU). I dessa grupper finns bland annat arterna ål, flodkräfta, tjockskalig målarmussla och vattenväxten sjönajas. Färre arter finns numera på rödlistan. I Länsstyrelsens senaste sammanställning (år 2012) har flodkräftan försvunnit från ytterligare 9 sjöar och vattendrag och återfinns nu endast på 15 lokaler. Flodkräfta och ål är klassade som akut hotade. Fiskarten mal ökar i länet.

Den senaste inventeringen av utter år 2014 visar att förekomsten har ökat till 48 procent på de undersökta lokalerna. Uttern är nu väletablerad av de undersökta lokalerna jämfört med inventeringen 2000. Uttern är nu väletablerad i de flesta större vattendragen i länet[5]. Nästa inventering planeras 2019–2020.

08Utterspar2000-2007-2013-2014

Procentuell ökning av andelen lokaler med utterspår från inventeringarna år 2000, 2007 och 2013/14.

Inventering[6] av Tjockskalig målarmussla har genomförts 2010–2017. Nya stora kolonier av musslan har hittats och beståndsutvecklingen är fortsatt stabil. 2017 återbesöktes två lokaler i Helige å, Mörrumsån.

Mal har under året inventerats på sju lokaler i Möckelnområdet i Helge å. Preliminära resultat visade färre fångad tvåårig fisk än tidigare år på samtliga lokaler. Orsakerna kan vara den långvariga torkan under 2016 i kombination med lägre sommartemperatur. DNA-prover har samlats in för analys och fångade malar har märkts med så kallad ”PIT-Tag” innan de har återutsatts.

Enkät om förekomst av flodkräfta ska genomföras under 2017.

Hotade arter och återställda livsmiljöer

I länets Plan för Biologisk återställning[7] finns cirka 50 åtgärdsförslag listade. En dryg tredjedel av åtgärderna har genomförts fram till och med 2017. I Mörrumsån pågår byggnation och projektering av ett flertal fiskvägar för havsvandrande fisk inom ramen för länsstyrelsens tillsyn och prövning av vattenverksamhet.

Olika typer av PFAS ökar markant i utter och kan bli ett hot mot den[8]. Dessa ämnen är stabila och svårnedbrytbara och giftiga för däggdjur. De anrikas i levande organismer där uttern år högst i näringskedjan. Skadorna kan göra att den får svårt att föröka sig.

Främmande arter och genotyper

Länsstyrelsen och Tingsryds kommun satsar cirka 700 000 kr för att bekämpa sjögull[9] i Åsnen. Tanken är att fokusera på bekämpning i större skala så att utbredningen minskar[10].

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Endast cirka två procent av antalet naturreservat har avsatts för att skydda höga naturvärden i sötvatten. I länet har totalt 44 delvis limniska områden skyddats, 21 naturreservat och 23 biotopskyddsområden, men inte med de limniska värdena som huvudmotiv. Under 2016 har ett reservat utökats som har limniska värden, vid Hackekvarn i Åsnens utlopp i Mörrumsån[11].

Projektet Kulturmiljö och Vattenförvaltning är ett paraplyprojekt som har bedrivits sedan 2010 i ett länsstyrelsegemensamt samarbete i Kronobergs, Blekinge och Skåne län. Projektets syfte är att hitta lösningar där vandringshinder åtgärdas och biotopvård kan utföras, men där hänsyn tas till viktiga kulturmiljöer så att dessa fortsatt kan bevaras. Inom projektet har en mängd kunskapsunderlag tagits fram. Dessa publiceras löpande på Länsstyrelserna i Blekinges och Kronobergs hemsida.

Projektet har också tagit fram flera översikter över natur- och kulturmiljövärden i de olika vattendragen.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet i sin helhet inte kan nås till 2020. Sammantaget bedöms utvecklingsriktningen vara negativ.

Försurningen minskar och flera populationer av rödlistade arter ökar i länet vilket är positivt.

Mer restaurerings- och skyddsåtgärder krävs för att fler vatten ska få god ekologisk status

Enligt de statusbedömningar som genomförts inom vattenförvaltningen 2017 råder stor risk att god ekologisk status/potential inte nås i 62 sjöar och 189 vattendrag fram till 2021. Det är stor risk att god kemisk status inte nås till 2021 i 134 sjöar och 205 vattendrag. Hänsyn till kvicksilverförekomst i miljön ingår numera i denna bedömning[12].

Även om alla ytvattentäkter i länet har formellt skydd beror vattenkvaliteten i stor utsträckning på belastningen av humus från skogsmark, men trenden är nu tydligare mot avtagande humushalter i sjöar och vattendrag.

Flodkräftan är klassad som akut hotad, och bedöms inte uppnå gynnsam bevarandestatus till år 2021. Utterstammen bedöms ha en fortsatt gynnsam utveckling.

Det limniska skyddsarbetet försvåras av att anslagen för skydd av limniska miljöer minskar. I dagsläget avsätts inga resurser för arbetet med att skydda länets mest värdefulla sjöar och vattendrag.

Prioriteringar i länet

Tillsyn över vattenverksamhet är ett viktigt verktyg för att förhindra skador i sötvattensmiljöer. Det finns idag inte tillräckliga resurser för att bedriva en aktiv tillsyn. Tillsyn av vattenverksamhet, restaurering och skydd av limniska miljöer måste prioriteras högre.




Referenser

[1] https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/ovriga-vagledningar/undersokningstyper-for-miljoovervakning/undersokningstyper/biotopkartering-i-vattendrag.html

[2] http://www.viss.lansstyrelsen.se/

[3] http://www.viss.lansstyrelsen.se/

[4] http://www.artdatabanken.se/

[5] Barmarksinventering av utter i Kronobergs län 2013-2014, Mia Bisther Brandt & Gröndahl AB. (ännu inte publicerad).

[6] www.musselportalen.se

[7] Apparatdykning är en alltför dyr men givande metod för beståndsuppskattning/inventering

[8] http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/vattenvard/BÅplanGlän1.pdf

[9] Sjögull i Åsnen och Mörrumsån – Förekomst och åtgärder för att begränsa spridningen. ISSN 1103-8209, Meddelande nr 2010:13

[10] https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/lista-over-vanliga-arter-i-svenska-vatten/arter/sjogull.html

[11] http://www.lansstyrelsen.se/Kronoberg/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/Pages/Nya-och-ut%c3%b6kade-reservat.aspx

[12] http://www.viss.lansstyrelsen.se/

Pil uppåt smiley saknas Långsiktigt skydd för särskilt värdefulla naturmiljöer

År 2010 – 2020 ska minst fyra nya områden i särskilt värdefulla naturmiljöer i eller i anslutning till sjöar och vattendrag få ett långsiktigt skydd.

Inget aktivt arbete med skydd av limniska miljöer har bedrivits under 2016–2017. Under året har ett reservat med limniska värden utökats vid Hissö i Helgasjön.

Målet kan inte nås med nuvarande resurser.

Pil uppåt smiley saknas Restaurering av värdefulla vattensträckor

Senast år 2020 ska minst 50 % av de nationellt värdefulla vattendragssträckorna i Kronobergs län vara restaurerade med avseende på naturmiljön.

Målet kan inte nås till år 2020 med nuvarande resurser. Begränsat arbete med restaurering och tillsyn i de nationellt värdefulla vattendragssträckorna har bedrivits under år 2016–2017.

Pil uppåt smiley saknas Populationen av mal

Populationen av fisken mal bibehålls så att den minst motsvarar 2010 års nivå.

Målet är uppfyllt.

Under 2011-2015 har malpopulationen ökat i sjön Möckeln med tillflöden.

2008 återinfördes mal i den östra grenen av Helge å uppströms Diö. 2015 konstaterades att dessa är reproducerande genom fångst av tvåsomrig  mal. 

Resultaten av övervakningen under 2017 visar att föryngringen av mal varit dålig på grund av torka och svalare temperaturer än under föregående sommar.

Pil uppåt smiley saknas Utbredning av utter

Utbredningen av utter ska inte minska (jämfört med 2007).

Uttern är nu väletablerad i de flesta större vattendragen i länet. Vid den senaste inventeringen år 2013-14 hade förekomsten av utter har ökat till 48 procent av de undersökta lokalerna jämfört med inventeringen 2000[1]. Utterstammen bedöms ha en fortsatt gynnsam utveckling i länet.

Nästa inventering planeras 2019-2020.



[1] Barmarksinventering av utter i Kronobergs län 2013-2014, Mia Bisther Brandt & Gröndahl AB. (ännu inte publicerad).

Pil uppåt smiley saknas Utbredning och återintroduktion av flodkräftan

Flodkräftan ska finnas i de vatten som 2005 hade kända bestånd. Återintroduktion av flodkräftor ska ske i de vatten där detta är möjligt.

Förekomsten av flodkräfta har minskat sedan år 2000. Då fanns det flodkräfta i 26 av länets sjöar och vattendrag. 12 år senare, 2012 fanns den i 15 sjöar och vattendrag. Detta motsvarar en minskning med 42 %.

Länsstyrelsen planerar att inventera/kartlägga flodkräftans utbredning under år 2017 (pågår under hösten).

Målet kan troligen inte nås.

Pil uppåt smiley saknas Utbredning av tjockskalig målarmussla

De bestånd av tjockskalig målarmussla som var kända 2006 ska finnas i livskraftiga bestånd och inte minska i totalt antal förekomster eller totalt antal individer.  

Målet bedöms kunna uppnås.

Bestånden av tjockskalig målarmussla är stabil i länet. Inventering[1] av tjockskalig målarmussla har genomförts 2010–2017. Nya stora kolonier av musslan har hittats och beståndsutvecklingen är fortsatt god. År 2017 återbesöktes två lokaler i Helige å och i Mörrumsån söder om Åsnen.