Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål nås i Kronobergs län till år 2020. Endast Frisk luft är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden och ökat exploateringstryck i tätorterna gör målen svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. Åkerarealen har minskat med 17,4 procent sedan 1995, en utveckling som bara är större i Väsfternorrlands (-18,5 procent) och Norrbottens län (-25,3 procent). Många lantbrukare är äldre. Generationsskiften måste underlättas. Det behövs mer medel för startstöd och investeringsstöd.

Betesmarker och slåtterängar försvinner, vilket innebär att den biologiska mångfalden i landskapet minskar och kulturmiljöer förändras. Arealen gammal skog måste öka. Betestrycket av älg och rådjur behöver minska om rönn, asp, sälg och ek ska kunna etablera sig i större omfattning. Den ekologiska och närproducerade konsumtionen bör mötas av motsvarande produktion.

Bara två län har totalt sett sämre täckning än Kronoberg med fast bredband om 100 megabit per sekund. Utsläppen av klimatgaser och partiklar kan minska genom övergång till förnyelsebara fordonsbränslen. Vid skogsavverkning bör uttag av GROT inte göras på försurningskänsliga marker och askåterföring bör ske där den behövs bäst. Ökad hänsyn till kulturmiljöer kräver ett tvärsektoriellt arbetssätt. Inom jord- och skogsbruket behövs rådgivning för restaurering av våtmarker och ökad tillsyn vid vattenverksamhet, våtmarker och kulturmiljöer. Hänsyn till vatten vid skogsbruksåtgärder behöver bli bättre. Även i Kronobergs län behövs riktade styrmedel för åtgärder som minskar näringsläckaget till vatten med övergödningsproblem. Arbetet med vattenskyddsområden måste prioriteras.

Takten behöver öka för sanering av förorenade områden. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Effekterna av övergödningen på mark och vatten kommer att kvarstå länge. 25 procent av de klassade ytvattenförekomsterna i länet har övergödningsstatus sämre status än god vad gäller näringsämnen. Det går inte att se någon trend att övergödningen minskar i länet. Fler åtgärder måste genomföras.

Resultat

Åtgärder på kommunal nivå

LOVA är ett statligt bidrag till Lokala Vattenvårdsprojekt med syfte att minska fosfor- och kvävetransporten till havet. Växjö kommun har i flera år arbetat målmedvetet med att förbättra övergödningssituationen i länets mest övergödda sjöar, de fyra Växjösjöarna. Under 2017 avslutas två LOVA projekt som omfattar förbättrad dagvattenrening och växtetablering i de övergödda sjöarna, dessutom pågår reduktionsfiske samt anläggning av våtmark och kalkfilter. Resultat från uppföljning av insatta åtgärder visar att åtgärderna ger effekt och att näringsämneshalterna har minskat och siktdjupet ökat[1].

I Alvesta kommun utförs inom ramen för LOVA reduktionsfiske i 2 övergödda sjöar och under 2016 färdigställdes ett LOVA-projekt med en fördjupad undersökning och inledande åtgärdsplanering angående övergödningssituationen i norra Salen[2]. Fortsatt åtgärdsplanering pågår.

Många kommuner har tidigare med stöd av LOVA-bidrag inventerat enskilda avlopp. Inventeringarna följs nu upp av kommunerna med tillsyn och i vissa fall med förelägganden om åtgärder. Många enskilda avlopp har behov av åtgärder och arbetet kommer att ta lång tid.

Flera kommuner i länet arbetar med att anlägga överföringsledningar från mindre avloppsreningsverk till större reningsverk med bättre reningskapacitet. Ett exempel är Ljungbys avloppsreningsverk som idag tar emot spillvatten från 5 mindre samhällen i kommunen.

Påverkan på havet

Det är endast en del av utsläppen och läckaget av näringsämnen från Kronobergs län som når havet. En viss del av fosforn och kvävet sedimenterar på botten i sjöar och vattendrag eller tas upp av alger och växter. Denna retention av fosfor och kväve har SMED, Svenska MiljöEmissonsData, beräknat för alla delavrinningsområden i Sverige (www.smed.se). I länet är skillnaderna stora mellan olika områden. I genomsnitt transporteras 78 procent av fosforn och 70 procent av kvävet som släpps ut från olika källor eller läcker från marker i länet till havet. I Kronobergs län saknas det i övrigt indikatorer vad gäller länets påverkan på havet.

Påverkan på landmiljön

Utsläppen av ammoniak minskar inte som förväntat, vilket redovisas för det regionala målet Utsläpp av ammoniak.

Tillstånd i ytvatten och grundvatten

Vid bedömningen av övergödning i sjöar och vattendrag har hänsyn endast tagits till fosforhalterna i vattnet. 93 av 120 sjöar i länet har bedömts för näringsämnespåverkan. 28 har sämre än god status vad gäller näringsämnen, vilket utgör cirka 45 procent av den totala sjöarealen (914 km2).

07KartaOvergodning

Figur 1. Rödmarkerade vattenområden på kartan har miljöproblemet övergödning, måttlig eller lägre ekologisk status enligt vattenförvaltningens statusklassning i cykeln 2010–2015. Enligt beslutade miljökvalitetsnormer 2016 ska god ekologisk status vara uppnådd år 2021 eller alternativt 2027. Tidsfristens längd, till 2021 eller 2027, beror på hur förutsättningarna ser ut i det enskilda fallet, och om det finns begränsningar att genomföra de åtgärder som behövs.

136 av 181 vattendragssträckor i länet har bedömts för näringsämnespåverkan. 47 har sämre än god status vilket utgör 24 procent av den totala vattendragslängden (1 340 km). De största problemen med övergödning finns i områden kring Växjö, Alvesta och sjön Åsnen.

Samtliga grundvattenförekomster uppnår god status vad gäller näringsämnen. För 5 av 77 grundvattenförekomster finns det dock en risk att god status inte kommer att bestå i framtiden.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet inte kan nås till 2020. Effekterna av övergödningen på mark och vatten kommer att kvarstå länge. Det kommer att ta lång tid innan genomförda åtgärder ger mätbara förbättringar. Åtgärdstakten behöver ökas. Det går inte att se någon trend att övergödningen minskar. Effekterna av diffust näringsläckage har visat sig påverkar övergödningen negativt i vissa områden så att utvecklingsriktningen bedöms vara negativ.

Enligt de statusbedömningar[3] som genomförts inom vattenförvaltningen råder det stor risk att miljökvalitetsmålet inte kommer att uppnås till år 2020. Vid bedömningen av övergödning i sjöar och vattendrag har hänsyn endast tagits till fosforhalterna i vattnet.

Samtliga grundvattenförekomster har god status vad gäller näringsämnen. För fem av 77 grundvattenförekomster finns det en risk att god status vad gäller näringsämnen inte kommer att uppnås, se vidare under Grundvatten av god kvalitet.

Åtgärder på flera områden ger effekt

Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället genomförts som bedöms gynna miljötillståndet för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Det tar dock tid innan de åtgärder som nu sätts in ger mätbara effekter i vattnet eftersom näringsämnen under lång tid har lagrats upp i markerna och i sedimenten. Växjö kommuns insatser vid Växjösjöarna visar att om åtgärder görs på flera håll samtidigt kan övergödningsproblemen minska. Därför är det viktigt att de åtgärder som går att genomföra faktiskt genomförs.

Lokalt engagemang är viktigt

Ett stort problem är det diffusa näringsläckaget från marker vilket påverkar både ytvatten och grundvatten. Lokalt engagemang är en förutsättning för att kunna genomföra de åtgärder som behövs. Åtgärdstakten behöver öka. Det är viktigt att sprida information om nyttan av att genomföra olika åtgärder på rätt ställen.

Under 2016 och 2017 har drygt hundra rådgivningar genomförts genom Greppa Näringen. Insatser har framförallt riktats till länets 100 största jordbrukare med syftet att anpassa och effektivisera gödsling, dränering, foder och djurhållning för att minimera förlusterna av kväve och fosfor till vattenmiljöer. Viktiga åtgärder som föreslås inom vattenförvaltningen är beroende av privata markägares intresse då det är de som har rådighet att anlägga t.ex. 2-stegsdiken och våtmarker. Anläggning och restaurering av våtmarker är viktiga för att minska det diffusa näringsläckaget. I länet har ännu inga våtmarker anlagts med stöd från Landsbygdsprogrammet där syftet är att minska läckage av näringsämnen till vatten. Några ärenden är under handläggning 2017 och kan komma att få effekt i viktiga områden med övergödningsproblem.

Även skogsbruksåtgärder ger en bakgrundsbelastning med läckage av näringsämnen. En stor andel av länets sjöar omges av produktiv skogsmark med återkommande skogsbruksåtgärder. Nyare mätningar och beräkningar i skogs- och sankmark i södra Sverige, enligt SMED, Svenska MiljöEmissonsData senaste modellering (PLC6)[4], visar på att påverkan från skogsmark i södra Sverige är större än vad som tidigare tagits hänsyn till.

Styrmedel behövs

I Kronoberg är det inte längre inte möjligt att söka stöd ur Landsbygdsprogrammet för skyddszoner längs vattendrag. Viktiga styrmedel saknas för att minska det diffusa näringsläckaget till vattendrag och sjöar.

LOVA-bidraget är ett viktigt styrmedel som i Kronoberg främst använts av kommunerna. Det behövs ytterligare styrmedel för att öka åtgärdstakten för både kommunala och enskilda avlopp.



[1] http://www.vaxjo.se/-/Invanare/Miljo--klimat/Sjoar-och-vattendrag/Projekt/Sodra-stadsjoarna/

[2] http://www.alvesta.se/Bostad--Miljo/Pagaende-projekt/vattenkvalite-norra-salen/

[3] http://www.viss.lansstyrelsen.se/

 

?

Pil uppåt smiley saknas Utsläpp av ammoniak

Utsläppen av ammoniak i Kronobergs län ska inte överstiga 1 400 ton per år.

Länets totala ammoniakutsläpp beräknades 2015 till cirka 1 766 ton, vilket är cirka 3 procent av Sveriges totala utsläpp. Det är en tydlig minskning sedan 1995 då utsläppen beräknades till ca 2 000 ton per år i Kronoberg. Minskningen beror i huvudsak på förbättrad gödselhantering inom jordbruket, och till viss del på att antalet nötkreatur och svin har minskat i länet. Tendensen är dock att utsläppen ökat något de senaste åren. Det är frågan om det regionala målet 1 400 ton kan uppnås till år 2020?

Utsläpp av ammoniak kan bidra till både övergödning och försurning. Den största utsläppskällan är djurhållningen inom lantbruket. Den kväverika ammoniakgasen avges från både träck och urin i både djurstallar och vid lagring och spridning av stallgödsel. Även gödsel från djur på bete avger ammoniak till luften. Under 2015 stod jordbruket för 92 procent av länets ammoniak utsläpp. Den resterande delen av ammoniakutsläppen i länet, 8 procent, svarar industri, energiförsörjning, avloppsreningsverk och transporter för.