Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål nås i Kronobergs län till år 2020. Endast Frisk luft är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden och ökat exploateringstryck i tätorterna gör målen svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. Åkerarealen har minskat med 17,4 procent sedan 1995, en utveckling som bara är större i Väsfternorrlands (-18,5 procent) och Norrbottens län (-25,3 procent). Många lantbrukare är äldre. Generationsskiften måste underlättas. Det behövs mer medel för startstöd och investeringsstöd.

Betesmarker och slåtterängar försvinner, vilket innebär att den biologiska mångfalden i landskapet minskar och kulturmiljöer förändras. Arealen gammal skog måste öka. Betestrycket av älg och rådjur behöver minska om rönn, asp, sälg och ek ska kunna etablera sig i större omfattning. Den ekologiska och närproducerade konsumtionen bör mötas av motsvarande produktion.

Bara två län har totalt sett sämre täckning än Kronoberg med fast bredband om 100 megabit per sekund. Utsläppen av klimatgaser och partiklar kan minska genom övergång till förnyelsebara fordonsbränslen. Vid skogsavverkning bör uttag av GROT inte göras på försurningskänsliga marker och askåterföring bör ske där den behövs bäst. Ökad hänsyn till kulturmiljöer kräver ett tvärsektoriellt arbetssätt. Inom jord- och skogsbruket behövs rådgivning för restaurering av våtmarker och ökad tillsyn vid vattenverksamhet, våtmarker och kulturmiljöer. Hänsyn till vatten vid skogsbruksåtgärder behöver bli bättre. Även i Kronobergs län behövs riktade styrmedel för åtgärder som minskar näringsläckaget till vatten med övergödningsproblem. Arbetet med vattenskyddsområden måste prioriteras.

Takten behöver öka för sanering av förorenade områden. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Giftiga ämnen i slam minskar och PCB i byggnader har sanerats. Sanering av förorenad mark åtgärdas långsamt, dock inte i den takt och omfattning som skulle behövas. Samtidigt ökar användningen av kemikalier och nya sorters kemikalier tillkommer med oklara effekter på hälsa och miljö.

Resultat

För att nå miljömålet krävs stora insatser via tillsyn och riktade åtgärder inom en mängd områden. Det behöver tas fram mer information till hushållen om hur kemikalieanvändningen kan minska. Kunskapen behöver generellt öka hos allmänhet och företag om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper för att arbetet med utfasning och riskminskning av kemiska ämnen ska kunna bli framgångsrikt.

Prövning av tillstånd till miljöfarliga verksamheter görs sedan maj 2012 huvudsakligen av Länsstyrelsen i Kalmar län. En effektiv och rättssäker prövning är grunden för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö såväl som flera andra mål. Tillsyn bedrivs dock fortfarande av Länsstyrelsen i Kronobergs län samt genom delegering vissa av kommunerna.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen samt Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper

Det saknas regionalt underlag för att bedöma preciseringarna. Arbetet på regional nivå sker genom prövning och tillsyn samt tillsynsvägledning till kommunerna och inom ramen för det gemensamma arbetet tillsammans med kommunerna inom Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge.

Användningen av särskilt farliga ämnen

Halterna i miljön av kända miljögifter är fortfarande ett problem. Kunskapen ökar om kemiska ämnen samtidigt som nya miljögifter tillkommer.

Kunskap av kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper, samt Information om farliga ämnen i material och produkter

Det går inte att göra en bedömning på regional nivå huruvida preciseringarna nås till 2020 eller inte.

Förorenade områden

Arbetet med förorenade områden är viktigt för att uppnå en giftfri miljö. Arbetet med att undersöka och åtgärda förorenade markområden har tagit fart i länet de senaste åren och preciseringen bedöms nås under förutsättning att inte resurserna för detta arbete minskar framöver.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. Utvecklingen i miljön bedöms sammantaget vara neutral. Det är positivt att arbetet med sanering av förorenade områden går framåt. Länsstyrelsens tillsyn måste prioriteras högre och bli mer aktiv, vad gäller den egna tillsynen samt den tillsyn (tillsynsvägledning) som bedrivs gemensamt med kommunernas miljökontor. Det är viktigt att det avsätts tillräckliga resurser för att bedriva ett offensivt och framåtsyftande tillsynsarbete för att det ska vara möjligt att nå miljökvalitetsmålet.

Glasriket

Regeringen beslutade 2012 om ett särskilt uppdrag för Länsstyrelserna i Kronoberg och Kalmar att genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. Runt många glasbruk har mycket höga halter av tungmetaller som arsenik och bly uppmätts i jord och grundvatten. 2017 fanns det 24 glasbruk på länets prioriteringslista, med de 36 mest förorenade områdena i länet. Samtliga glasbruk utom ett tillhör riskklass 1, som innebär mycket stor risk för människors hälsa och miljön.

Sedan 2012 pågår forskning vid Linnéuniversitetet som handlar om risker för människor som bor runt glasbruk. Analyser av bly och kadmium i grönsaker som odlats i trädgårdsjord, nära olika glasbruk visade att grönsakerna generellt sett innehöll låga halter av bly, men att upptaget av kadmium var större. Höga arsenikhalter påträffades både i jord och i grönsaker. Arsenikhalterna i hemodlade grönsaker var generellt sett högre än i kommersiellt odlade grönsaker. Det fanns en korrelation mellan halten arsenik i jorden och grönsakerna. Undersökning av tungmetallhalter i dricksvatten (enskilda brunnar) intill åtta glasbruk visar att halterna vid alla glasbruk utom ett var bra.

En studie från Arbets- och miljömedicin i Linköping visar på en ökad risk (6 respektive 7 procent) för insjuknande i cancer totalt hos både män och kvinnor boende nära glasbruk. Cancerrisken varierar mellan olika glasbruksområden. Det finns en korrelation mellan högre halter av arsenik och kadmium och högre risk för cancer.

2015 påbörjades arbete kring riskerna med de höga arsenikhalter som förekommer i ytlig jord vid glasbruken. Arbetet går ut på att samordna och försöka lösa problematiken på kort och lång sikt. Arbetet sker tillsammans med Arbets- och miljömedicin i Linköping och Lund, Karolinska institutet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet samt Länsstyrelsen i Kalmar.

År 2016 startade Länsstyrelsen ett projekt med syftet att ta fram underlag för att åtgärda akuta hälsorisker av arsenik på glasbruksområden. Tolv glasbruk karterades genom fältmätningar med XRF[1]. Projektet har bland annat resulterat i bättre kännedom om områdena. Fortsättningsvis kommer Länsstyrelsen att arbeta med skyddsåtgärder för de områden där det behövs.

Kemikalier i vardagsmiljön kan skada människor och miljö

Många varor som används i vardagen så som livsmedel, kosmetika, kläder och lek-saker är framställda med hjälp av kemikalier. Människor utsätts för exponering av kemiska ämnen i en mycket stor skala och effekterna är okända. Var och en för sig har inte stor miljöpåverkan, tillsammans utgör de dock en betydande påverkan. Många av de kemikalier som sprids i miljön måste kontrolleras bättre. Några av länets kommuner har börjat arbeta med kemikaliefrågor genom till exempel krav i upphandlingar, giftfri förskola och informationsinsatser. Läns-styrelsen kan bidra i arbetet genom bland annat egeninitierad tillsyn och ett mer aktivt deltagande i arbete som genomförs genom Miljösamverkan Kronoberg/-Blekinge och Miljösamverkan Sverige. Ett regionalt kemikalienätverk finns för ett mer aktivt arbete i kommunerna och regionen i länet gällande kemiska föroreningar i vardagslivet och arbetet med att minska riskerna med den kemikaliecocktail som människor dagligen utsätts för.

Prioriteringar i länet

Högst prioriterat är att undersöka och åtgärda förorenade områden. Länsstyrel-sens tillsyn måste bli mer aktiv, både den egna tillsynen samt tillsynsvägledning för att stödja kommunernas miljökontor. Vidare prioriteras medverkan i det regionala kemikalienätverket. PFAS förekommer i länet vilket behöver prioriteras.



[1] XRF är en röntgenfluorescensteknik, där mätningen kan utföras direkt på jordprov i påse. Laboratorieanalyser har gjorts för att utreda om metoden är användbar för att snabbt kunna avgöra var en akut skyddsåtgärd ska sättas in.

Pil uppåt smiley saknas Slam från kommunala reningsverk

Slam från kommunala reningsverk i länet ska ha halter av bioackumulerande tungmetaller som ligger på en betryggande marginal (50 procent) under gällande gränsvärden enligt SFS 1998:944. Detta gäller för bly (Pb), kadmium (Cd) och kvicksilver (Hg).

Slam från kommunala reningsverk i länet ska ha halter av bioackumulerande tungmetaller som ligger på en betryggande marginal (50 procent) under gällande gränsvärden enligt SFS 1998:944. Detta gäller för bly (Pb), kadmium (Cd) och kvicksilver (Hg).

Resultaten från uppföljningen av målet kan användas för att säkerställa att den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Uppgifterna om tungmetallerna bly, kadmium och kvicksilver i slam från kommunala reningsverk hämtas ur kommunernas miljörapporter för verksamheten på Svenska Miljörapporteringsportalen[1].

Sedan 1990 har halterna av dessa tungmetaller minskat i slam och ligger sedan slutet av 1990-talet på en nivå under nuvarande relativa gränsvärden/riktvärden, se figuren.



[1] Svenska Miljörapporteringsportalen, https://smp.lansstyrelsen.se/

04HalternaTungmetallerSlam 

Figur. Halterna av tungmetaller i förhållande till gränsvärden/riktvärden.

Koncentrationen av kadmium visar en svagt ökande trend medan nivåerna av bly och kvicksilver är oförändrad. Samtliga metaller har en betryggande marginal till gränsvärdet. Målet är uppfyllt och bedöms vara så även 2020.

Pil uppåt smiley saknas Kvicksilver i abborrar

Halten av kvicksilver i abborre (ettåriga) ska ligga på en betryggande marginal (50 procent) under gällande gränsvärden för konsumtionsfisk.

Målet är uppfyllt och bedöms vara så även 2020. Målet är länseget och resultaten kan användas för att se hur trenden av kvicksilverhalterna i abborre utvecklas med tiden. Syftet är att ge en indikation på hur halterna utvecklas över tid i konsumtionsfisk.

I länets referenssjöar genomförs provtagning av småabborre för analys av kvicksilver. Undersökningarna görs vart tredje år och har pågått sedan 1996. Analysen genomförs på ett samlat prov per sjö ursprungligen bestående av 10 individer.

Resultaten av dessa mätningar visar att trenden för kvicksilver i abborre är mycket varierande mellan sjöarna. De flesta sjöarna har icke signifikanta trender för koncentration av kvicksilver som i vissa sjöar ökar och i andra minskar. Två sjöar skiljer sig från de övriga. I sjöarna Skärlen och Hojagöl ökar koncentrationen av kvicksilver signifikant över tiden.

04MedelvardeHgAbborre

Figur 2. Medelvärde av kvicksilver i ettårig abborre i 16 sjöar i Kronobergs län. Gränsvärdet för konsumtionsfisk är 0,5 milligram per kilo våtvikt, mg/kg vv.

Enligt nationellt miljömålsanvarig myndighet, Kemikalieinspektionen, KEMI, ökar halterna av med cirka 0,5 % årligen i skogsmarkens översta lager. Avrinning till sjöar ökar risken för att halterna av kvicksilver kommer att öka i abborre. Resultat ovan visar en svag ökande trend av kvicksilver i småabborre.

Pil uppåt smiley saknas Ekologisk konsumtion i offentliga sektorn

Andelen certifierade ekologiska livsmedel ska utgöra 75 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel år 2020.

Kronobergs läns andel inköp av ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn (både regionen och kommunerna) uppgick år 2016 till 35% ekologiska inköp. Region Kronoberg toppar listan i Sverige genom att organisationen köpte in den högsta andelen ekologiskt, 54 procent, bland landets alla landsting och regioner även år 2016.

Ekomatsligan är kommuner, landsting och regioner i Sverige som redovisat andelen inköpta ekologiskt producerade livsmedel. Andelen ekologiska livsmedelsinköp baseras på uppgifter hämtade från ”Ekomatcentrums Marknadsrapport Ekologiskt i offentlig sektor 2017”. Uppgifterna motsvarar andel ekologiska inköp av totala inköp av livsmedel räknat i SEK.

Alla länets åtta kommuner köpte in mer än 20 procent ekologiska inköp år 2016. Tingsryds kommun kom på 15:e plats med 42 procent ekologiska inköp. Växjö och Alvesta kommuner redovisade 37 procent, Älmhults kommun 32 procent, Lessebo 26 procent, Markaryd och Ljungby redovisade 22 procent, och Uppvidinge kommun redovisade 21 procent på samma lista.

04EkologiskaInkopOffentligSektor2008-2016

Figur 3. Ekologiska inköp i offentlig sektor av länets kommuner samt Region Kronoberg. År 2020 ska 75 procent av länets inköp vara ekologiska.

Det tidigare regionala målet till 2010 var att 25 procent av den offentliga konsumtionen skulle vara ekologisk. År 2012 var 28,8 procent av inköpen ekologiska i länet. Både Region Kronoberg och kommunerna arbetar aktivt med att öka inköpen av ekologiska livsmedel vilket innebär att siffran bör stiga. Trenden är positiv, och målet är högt. Om ökningstakten mellan 2008 och 2016 håller i sig kan målet nås under år 2025.

Pil uppåt smiley saknas Efterbehandling av förorenade områden

Till år 2020 ska 10 prioriterade förorenade objekt ha åtgärdats i länet, räknat från 2007.

 

Målet är långsiktigt och svårbedömt men med bibehållna resurser för det fortsatta arbetet ser det ut som att det regionala miljömålet kan klaras till år 2020.

Ett mer systematiskt arbete med tillsyn och statsbidrag för att åtgärda förorenade områden kom igång omkring 2000. De mest angelägna objekten finns på Länsstyrelsens prioriteringslista, som uppdateras varje år. När saneringen är avslutad eller om utredningar visar att föroreningsrisken inte är mycket stor tas objekten bort från listan.

År 2017 är nio prioriterade objekt åtgärdade räknat från år 2007. Fem prioriterade objekt är under åtgärd. Fyra objekt har efter undersökning tagits bort från listan.

Ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare skall normalt stå för kostnader för undersökningar och åtgärder. Många prioriterade objekt kommer ändå, efter en skälighetsbedömning, att till viss del behöva finansieras med bidragsmedel. Om det inte finns någon ansvarig, kan statsbidrag ges för hela kostnaden.