Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål nås i Kronobergs län till år 2020. Endast Frisk luft är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden och ökat exploateringstryck i tätorterna gör målen svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. Åkerarealen har minskat med 17,4 procent sedan 1995, en utveckling som bara är större i Väsfternorrlands (-18,5 procent) och Norrbottens län (-25,3 procent). Många lantbrukare är äldre. Generationsskiften måste underlättas. Det behövs mer medel för startstöd och investeringsstöd.

Betesmarker och slåtterängar försvinner, vilket innebär att den biologiska mångfalden i landskapet minskar och kulturmiljöer förändras. Arealen gammal skog måste öka. Betestrycket av älg och rådjur behöver minska om rönn, asp, sälg och ek ska kunna etablera sig i större omfattning. Den ekologiska och närproducerade konsumtionen bör mötas av motsvarande produktion.

Bara två län har totalt sett sämre täckning än Kronoberg med fast bredband om 100 megabit per sekund. Utsläppen av klimatgaser och partiklar kan minska genom övergång till förnyelsebara fordonsbränslen. Vid skogsavverkning bör uttag av GROT inte göras på försurningskänsliga marker och askåterföring bör ske där den behövs bäst. Ökad hänsyn till kulturmiljöer kräver ett tvärsektoriellt arbetssätt. Inom jord- och skogsbruket behövs rådgivning för restaurering av våtmarker och ökad tillsyn vid vattenverksamhet, våtmarker och kulturmiljöer. Hänsyn till vatten vid skogsbruksåtgärder behöver bli bättre. Även i Kronobergs län behövs riktade styrmedel för åtgärder som minskar näringsläckaget till vatten med övergödningsproblem. Arbetet med vattenskyddsområden måste prioriteras.

Takten behöver öka för sanering av förorenade områden. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Luftkvaliteten är relativt god i länet. Liksom på många andra håll i landet har vi störst problem att nå miljömål för partiklar (PM10) i tätorter.

Resultat

Halten av bensen (preciseringen nås)

Årsmedelvärdet från mätningar i Växjö, Ljungby och Älmhult mellan 2007–2011 visar att halten varit 0,7 mikrogram per kubikmeter (µg/m³), det vill säga under miljömålet. Sannolikt är de representativa för fler trafikbelastade miljöer.

Sedan år 2012 görs mätningar enbart i Älmhult och medelvärdet för 2016 var 0,6 µg/m³. Mätningarna som helhet visar att halterna minskat successivt från 4–5 µg/m³ i början av 1990-talet. Utvecklingen förklaras delvis av minskad bensenhalt i bensin.

Partiklar (PM2,5), (preciseringen nås)

Mätningar sker sedan mars 2012 i Älmhult och Växjö (urban bakgrund) och Asa (ren landsbygd, regional bakgrund), samt i trafikbelastad miljö på ytterligare två platser per år: under 2016 gjordes mätningar i gaturum i Uppvidinge och Alvesta kommuner. Under 2016 varierade årsmedelvärdena mellan 4 och 8 µg/m³ på de olika mätplatserna. Det högsta årsmedelvärdet 2015 noterades i Tingsryd och visar på stor skillnad jämfört med resultaten från föregående år. Resultaten har kontrollerats utan trolig förklaring och bör därför behandlas med viss försiktighet. Bedömningen är att det mål som satts upp genom preciseringarna för miljökvalitetsmålet Frisk luft nås i hela länet för de mindre partiklarna PM2,5.

Partiklar, PM10 (preciseringen tangeras)

Årsmedelvärden av partiklar, PM10, var inom ramen av preciseringarna för miljökvalitetsmålet på så gott som samtliga platser under 2016. Under 2012–2016 har mätningarna visat på 6–9 µg/m³ på ren landsbygd, 11–15 µg/m³ i tätort utan direkt trafikpåverkan och 11–17 µg/m³ som årsmedelvärde i trafikbelastade miljöer. Förutom ett osäkert värde från Alvesta noterades högst årsmedelvärde 15,4 µg/m³ på den trafikbelastade mätlokalen i Växjö.

Dygnsmedelvärdena är mest kritiska. I Växjö och Ljungby noterades halter över 30 µg/m³ luft under 22 respektive 11 dygn under 2016, vilket är en minskning från föregående år. För att ytterligare minska antalet dygn med kraftigt förhöjda partikelhalter i mars och april är det viktigt att minska användningen av dubbdäck samt tidig och upprepad gaturengöring.

Marknära ozon (preciseringen nås inte)

I Asa genomförs mätningar sedan 2007. Preciseringen om 70 µg/m³ som åttatimmarsmedelvärde överskreds 177 dygn år 2016[1], vilket är mer än medelvärdet för alla år (167 dygn). Även timmedelvärdet på max 80 mikrogram per kubikmeter luft har överskridits alla år. Under 2016 gäller detta 123 dygn (genomsnittet är 122 dygn) vilket är samma nivå som tidigare. För perioden 2007 till 2016 har överskridanden noterats mellan 98 och 150 dygn per år, vilket innebär att preciseringen inte nås.

Ozonindex, AOT40

Mätningar visar att ozonindex sedan 2007 har överskridits fem av nio år (2008, 2009, 2012, 2013 och 2016). År 2016 var ozonindex 10 832 mikrogram per kubikmeter och timme[2].

Kvävedioxid (preciseringen nås)

Transporter är den största källan till utsläpp av kväveoxider i Kronobergs län. Mätningarna visar även att de halter som är i tätorterna är egenproducerade, vilket innebär att vi själva har möjlighet att påverka dem. Mätningar på ren landsbygd visar knappt 2 µg/m³. För 2016 mättes de högsta värdena från den trafikbelastade lokalen i Växjö (14 µg/m³). Resultat från icke direkt trafikpåverkade platser i Ljungby, Växjö och Älmhult visar lägre värden 8–9 µg/m³. På de, för länets övriga kommuners trafikbelastade miljöer, har halterna under 2012–16 varit 5–12 µg/m3. Lägst halter har noterats i nordost, Uppvidinge kommun. Samtliga resultat har varit under nationell precisering inom miljökvalitetsmålet Frisk luft. Samtliga resultat för kvävedioxid var under gränsvärdena för miljökvalitetsnormer och preciseringar inom miljökvalitetsmålet Frisk luft år 2016. Det saknas underlag för att bedöma timmedelvärdet, men bedömningen är att preciseringen nås[3].

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är nära att nås till år 2020. Flera preciseringar nås och partikelhalterna ligger precis under preciseringen.

Problemen är störst i intensiv trafikmiljö. Lokalt, och mestadels tillfälligt förekommer förhöjda halter av ämnen. Långdistanstransporterade ämnen och det faktum att länet är ett glesbygdslän där invånarna har hög andel egna bilar påverkar länets luftkvalitet. Halterna av PM2,5 beror främst på långväga transport och vedeldning, medan PM10 är mer lokalt alstrade (trafik).

Trafiken, dubbdäcksanvändning och vedeldning påverkar den lokala luftkvaliteten. Samhällsplanering, gaturummets utformning, boendemiljöer, trafiksituationen påverkar också luftkvaliteten. Trånga gaturum med hög trafikintensitet ger höga halter av luftföroreningar.

Luftföroreningar gör människors sjuka

Alla påverkas, men barn påverkas mer av luftföroreningar. Barn påverkas genom minskad födelsevikt, för tidig födsel, komplikationer under förlossningen, ökad dödlighet bland nyfödda, samt luftvägsbesvär (infektioner, astma).

126 personer beräknas dö i förtid varje år på grund av effekterna av partiklar (PM10) i Kronobergs län[4]. Bättre luftkvalitet innebär bättre livskvalitet (minskad sjuklighet), mindre sjukfrånvaro och ökad livslängd.

Stora problem i trafikmiljöerna

Trafiken och användning av dubbdäck måste minska. Ökande trafik och andel dieselbilar ger ökade utsläpp av kväveoxider. Det kollektiva resandet är lågt.

Andelen kollektiva resor har varierat mellan 10 och 11 procent i Kronobergs län mellan åren 2010 och 2016. Nationell statistik visar att kollektivtrafikens marknadsandel var 21 procent bland kvinnor och 17 procent bland män för 2016[5].

Andelen bilar som kör på dubbdäck varierar mellan åren mellan 43 och 59 procent i Södra Sverige Region Syd enligt Trafikverkets indelning. Vid den senaste mätningen 2016 var andelen 45 procent[6].

Vedeldning – ett problem både lokalt och globalt

Småskalig vedeldning kan innebära att halterna bens(a)pyren och sot lokalt kan vara höga. Sotpartiklarna transporteras långa sträckor och påskyndar avsmältningen av Arktis. Den fortsatta satsningen på fjärrvärme medför sannolikt att ett antal undermåliga vedpannor fasas ut.

Marknära ozon kräver globala verktyg

För halten marknära ozon är det inte troligt att målen kan nås till år 2020. Det är viktigt att minska utsläppen av ozonbildande ämnen, som till stora delar kommer från trafik- och energisektorn men utsläpp från små arbetsmaskiner, utombordsmotorer och användning av lösningsmedel bidrar också.

Förbättrad luft efter omprövade tillstånd

Industrin investerar allt mer i modern reningsteknik vilket gör att utsläppen av till exempel VOC förblir densamma eller minskar, trots ökad förbrukning av lösningsmedel. Användning av PM10-certifierad sopmaskin/partikelsug i flera kommuner samt rondeller som minskar antalet starter/stopp i trafiken, liksom händelsestyrda trafikljus vid lågtrafik är goda exempel på vad som gjorts.

Prioriteringar i länet

Mer måste fortfarande göras för att begränsa partikelhalterna. Det behövs information och opinionsbildning för att minska andelen dubbdäck, transporterna, lösningsmedelsanvändningen och vedeldningen. Sammanfattningsvis görs mycket bra arbete i länet, men frågan är om det räcker, varför utvecklingen bedöms vara neutral.



[1] Marknära ozon i Asa, Årsrapport 2016, www.kronobergsluft.se

[2] Marknära ozon i Asa, Årsrapport 2016. www.kronobergsluft.se

[3] Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 2007–2016, Kronobergs luftvårdsförbund, april 2017

[4] Forsberg et al. Ambio Vol. 34, No. 1, February 2005

[5] Ipsos. Årsrapport 2016, Kollektivtrafikbarometern, Svensk Kollektivtrafik, feb 2017.

[6] Trafikverket. Undersökning av däcktyp i Sverige, Vintern 2016 (januari–mars), Trafikverket publikation 2016:115.

Pil uppåt smiley saknas Småskalig vedeldning

År 2020 sker minst 90 procent av den småskaliga eldningen av biobränslen i länet i miljögodkända pannor (t.ex. pelletspannor eller vedpannor med ackumulatortank), räknat på antalet pannor.

Uppföljningen baseras på data som sotningsfejarmästarna rapporterar in årligen till Länsstyrelsen på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Uppföljningen baseras på villapannorna i länet. År 2007 fanns cirka 18 500 pannor, varav 5662 eldades med olja, 5171 var konventionella fastbränslepannor och 7703 var fastbränslepannor av keramik eller pelletspannor (vilka antas vara ”miljögodkända”). Utöver detta fanns cirka 49 000 lokaleldstäder, (vedeldade köksspisar, bakugnar, vedkaminer), det vill säga eldstäder som i princip värmer ett enstaka rum.

År 2016 hade antalet villapannor totalt minskat till 11 001 stycken. Antalet oljepannor hade minskat till 1194, de konventionella fastbränslepannorna hade minskat till 2 904. Dessa pannor utgjorde cirka 26 procent av pannorna. Antalet miljögodkända pannor var 6 903. Utöver detta fanns cirka 59 957 lokaleldstäder. Antalet lokaleldstäder hade ökat med cirka 11 000 stycken sedan år 2007.

Idag finns det drygt 6 ggr så många lokaleldstäder registrerade som det finns villapannor. Hur omfattande dessa lokaleldstäder används finns det inga uppgifter om. Om de är ”miljögodkända” är oklart.

Andelen ”miljögodkända” pannor för småskalig eldning med biobränslen som används som huvudsaklig uppvärmningskälla i bostäder eller motsvarande har ökat från 42 procent år 2007 till 63 procent år 2016.