Generationsmålet

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål nås i Kronobergs län till år 2020. Endast Frisk luft är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden och ökat exploateringstryck i tätorterna gör målen svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. Åkerarealen har minskat med 17,4 procent sedan 1995, en utveckling som bara är större i Väsfternorrlands (-18,5 procent) och Norrbottens län (-25,3 procent). Många lantbrukare är äldre. Generationsskiften måste underlättas. Det behövs mer medel för startstöd och investeringsstöd.

Betesmarker och slåtterängar försvinner, vilket innebär att den biologiska mångfalden i landskapet minskar och kulturmiljöer förändras. Arealen gammal skog måste öka. Betestrycket av älg och rådjur behöver minska om rönn, asp, sälg och ek ska kunna etablera sig i större omfattning. Den ekologiska och närproducerade konsumtionen bör mötas av motsvarande produktion.

Bara två län har totalt sett sämre täckning än Kronoberg med fast bredband om 100 megabit per sekund. Utsläppen av klimatgaser och partiklar kan minska genom övergång till förnyelsebara fordonsbränslen. Vid skogsavverkning bör uttag av GROT inte göras på försurningskänsliga marker och askåterföring bör ske där den behövs bäst. Ökad hänsyn till kulturmiljöer kräver ett tvärsektoriellt arbetssätt. Inom jord- och skogsbruket behövs rådgivning för restaurering av våtmarker och ökad tillsyn vid vattenverksamhet, våtmarker och kulturmiljöer. Hänsyn till vatten vid skogsbruksåtgärder behöver bli bättre. Även i Kronobergs län behövs riktade styrmedel för åtgärder som minskar näringsläckaget till vatten med övergödningsproblem. Arbetet med vattenskyddsområden måste prioriteras.

Takten behöver öka för sanering av förorenade områden. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Generationsmålet

Många bra åtgärder görs i länet. Trots det är generationsmålets strecksatser en stor utmaning för alla medborgare i Kronobergs län.

Återhämtade ekosystem

Arbetet med handlingsplanen för Grön infrastruktur, som ska vara klar under hösten 2018, syftar till att skapa bättre möjligheter till samordning och samverkan mellan olika aktörer i naturvårdsfrågor. Grön Infrastruktur har i fokus att binda samman och förstärka olika naturtyper, vilket gynnar den biologiska mångfalden och upprätthåller ekosystemtjänster. Naturvårdsarbetet ska inte ses som en separat fråga utan ekosystemens hållbarhet ska genomsyra alla ingrepp i landskapet. Förfinade kart- och kunskapsunderlag hjälper aktörer att göra avvägningar rörande markanvändningen och ger rekommendationer för hur man kan arbeta för att stödja ekosystemen i planering och i befintlig verksamhet. Grön infrastruktur är ett viktigt redskap för arbetet med biologisk mångfald och för att uppnå god ekologisk status på land och i vatten. Särskilda fördjupningar i länet görs inom skogsbruket och odlingslandskapet.

Biologisk mångfald och bevarad natur- och kulturmiljö

Den blivande nationalparken Åsnen förbereds juridiskt, fysiskt och mentalt. Anordningar för friluftslivet är klara, samverkan finns med bygdens invånare och friluftsentreprenörer för att kunna ta emot besökare med ett gott värdskap.

Länet har en rik byggnadstradition bland lantbrukets ekonomibyggnader. Då antalet aktiva jordbruk minskar riskerar många ekonomibyggnader att försvinna.

En iakttagelse är att många slåtterängar i länet håller på att utarmas på grund av bristen på efterbete. Omvandlingen av landskapet innebär att ängs- och betesmarker växer igen och i många fall har ersatts av skog. Exempel på utmaningar är betestrycket från älg och rådjur, att granen brer ut sig på tallens och de betesbegärliga lövträdens bekostnad, samt den låga andelen äldre skog.

Människors hälsa

Miljöhälsorapport 2017[1] visar att luften i länet upplevs vara bra. Fler i länet besväras av vedeldningsrök (18 procent) än bilavgaser (11 procent). 79 procent av befolkningen bor i tätort och riskerar därmed att utsättas för olika typer av buller. Riktvärdet för buller har höjts för att möjliggöra byggnation av fler bostäder, men ställer krav på den fysiska planeringen eftersom buller kan påverka hjärtrytmen, orsaka höjda halter av stresshormoner i blodet, vilket kan innebära ökad risk för till exempel hjärtinfarkt och stroke[2].

Resurseffektiva kretslopp

Glasrikeuppdraget, ett regeringsuppdrag 2012–2017, stärker näringslivet och besöksnäringen och arbetar för långsiktig sanering av glasbruk genom undersökningar inför saneringar, ansvarsutredningar, tillsynsvägledning, hantering av saneringsavfallet, förstudie om växter kan ta upp metaller och därmed användas för att rena marken, cancerstudier och hälsoundersökningar av närboende till glasbruken (AMM Linköping[3]), grönsakers upptag av bly i hemodlares trädgårdsodlingar (Linnéuniversitetet). Glasforskningsinstitutet (Glafo) har fått forskningsmedel från Vinnova för att utreda hur man kan återvinna samt återanvända glas och giftiga metaller ur glasdeponier. Innovativ sanering handlar om att hitta en snabbare väg till sanering av Glasriket[4] för att minimera hälsorisker samtidigt som råvaror återvinns och logistiken förbättras.

Hushållning med naturresurser

Länets dricksvatten kommer i hög utsträckning från länets västra delar, som också försörjer stora delar av Skåne. Bergaåsen försörjer idag hälften av länets befolkning med dricksvatten, och det saknas fortfarande tillräckligt bra skydd från vägtrafiken inom vattenskyddsområdet.

Planering av bostäder i anslutning till befintliga bostadsområden och kommunikationsstråk, med god tillgång till service, skolor, samt kollektivtrafik är positivt, då mindre markyta och naturresurser tas i anspråk och andelen biltransporter kan minska. Å andra sidan påverkas den biologiska mångfalden och ekosystemen negativt om tätortsnära grönområden tas i anspråk. Uppfyllandet av gällande bullerriktvärden tillsammans med andra hälsoaspekter, till exempel tillgång till grönområden, ljus och frisk luft kräver omsorgsfull planering. Dagvattensystem, som inte har dimensionerats för att klara även de nytillkomna bostäderna och verksamheterna, kan innebära översvämningar.

Förnybar energi

Växjös fossilbränslefria kraftvärmeverk, producerar fjärrvärme från närproducerade och förnybara biobränslen i form av restprodukter från skogsbruket.

Ökade medel för hantering av solcellstödet innebär att fler ansökningar har beviljats men det är fortfarande kö. Investeringsstöd inom Landsbygdsprogrammet har endast beviljats till något enstaka lantbruksföretag för solceller. För de små anläggningarna, investeringar upp till en miljon kronor är avskrivningstiden inte så fördelaktig.

För att skapa en efterfrågan av fossilfria bränslen har det startats en bilfirma i Växjö som bara säljer el- och biogasbilar[5]. Biogas produceras och säljs för närvarande i Växjö (matavfall) och Alvesta (huvudsakligen från gödsel) och ytterligare en anläggning byggs i Ljungby.

Miljöpåverkan från konsumtion av varor och tjänster

Engagemanget är stort för de globala målen. Länets kommuner informerar om och arbetar med de globala målen. Både Växjö och Ljungby kommuner fick SIDA-medel år 2016.

Nationella omställningsrådets turné ordnade i oktober 2017 en  omställningskonferens i Växjö på temat ”Ideella föreningar söker lokala lösningar för ett hållbart samhälle”. Kraften finns hos vanliga människor som enades om att ”Lokalt omställningsarbete kan minska klimatförändringarna, skydda ekosystem och främja biologisk mångfald”[6].

De offentliga aktörerna, har mål för både ekologiska inköp och närproducerad mat. Matmässan, MAT2017[7], mötesplatsen för experter, debattörer, politiker, producenter och odlare för att främja en småskalig och hållbar matproduktion besöktes av 50 000 matälskare i Växjö 2017.

Länets livsmedelsstrategi ska ta till vara på landsbygdens och stadens möjligheter för en hållbar tillväxt i hela livsmedelskedjan, från primärproduktion till konsument. En hållbar utveckling med ekonomisk tillväxt skapar förutsättningar för fler företag, jobb och framtidstro på landsbygden och ökar matproduktionen och förädlingsgraden i länet.

Växjö kommun och bland andra Växjö Citysamverkan medverkar i EU-projektet RESOLVE[8], för att öka attraktionskraften i stadskärnan samt minska koldioxidutsläppen.



[1] Miljöhälsorapport 2017 för Kronbergs län, AMM oktober 2017

[2] Miljöhälsorapport 2017 Kronoberg

[3] Arbets- och miljömedicin i Linköping

[6] http://omställning.net/blogg/reflektioner-fran-omstallningskonferensen-i-vaxjo-7-8-oktober/

[8] RESOLVE är ett EU-projekt för att stärka attraktionskraften i citykärnan samt hålla nere utsläppen från transporterna.