Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål nås i Kronobergs län till år 2020. Endast Frisk luft är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden och ökat exploateringstryck i tätorterna gör målen svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. Åkerarealen har minskat med 17,4 procent sedan 1995, en utveckling som bara är större i Väsfternorrlands (-18,5 procent) och Norrbottens län (-25,3 procent). Många lantbrukare är äldre. Generationsskiften måste underlättas. Det behövs mer medel för startstöd och investeringsstöd.

Betesmarker och slåtterängar försvinner, vilket innebär att den biologiska mångfalden i landskapet minskar och kulturmiljöer förändras. Arealen gammal skog måste öka. Betestrycket av älg och rådjur behöver minska om rönn, asp, sälg och ek ska kunna etablera sig i större omfattning. Den ekologiska och närproducerade konsumtionen bör mötas av motsvarande produktion.

Bara två län har totalt sett sämre täckning än Kronoberg med fast bredband om 100 megabit per sekund. Utsläppen av klimatgaser och partiklar kan minska genom övergång till förnyelsebara fordonsbränslen. Vid skogsavverkning bör uttag av GROT inte göras på försurningskänsliga marker och askåterföring bör ske där den behövs bäst. Ökad hänsyn till kulturmiljöer kräver ett tvärsektoriellt arbetssätt. Inom jord- och skogsbruket behövs rådgivning för restaurering av våtmarker och ökad tillsyn vid vattenverksamhet, våtmarker och kulturmiljöer. Hänsyn till vatten vid skogsbruksåtgärder behöver bli bättre. Även i Kronobergs län behövs riktade styrmedel för åtgärder som minskar näringsläckaget till vatten med övergödningsproblem. Arbetet med vattenskyddsområden måste prioriteras.

Takten behöver öka för sanering av förorenade områden. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Utvecklingen för den biologiska mångfalden måste prioriteras högre för att nå nationella och internationella mål och åtaganden. För att hejda förlusten av biologisk mångfald krävs prioritering på landskapsnivå, samt riktade styrmedel till/ och ett större ansvarstagande från markägare.

Resultat

Åtgärder på regional nivå

Ett avtal mellan Länsstyrelsen och firman Pratensis om att odla fältgentiana tecknades 2016 och som en konsekvens sattes 31 småplantor av fältgentiana ut på en tidigare utgången lokal nu i oktober 2017.

Riktade avtal till markägare, miljöstöd inom landsbygdsprogrammet, NOKÅS samt åtgärdsplanearbete är ekonomiska styrmedel som nyttjas inom arbetet med skötsel av naturreservat med höga natur- och kulturvärden, åtgärdsprogram för hotade arter och Life Taiga för att uppnå målet. Dessa åtgärder räcker inte. Det behövs ekonomiska styrmedel för att stimulera jord- och skogsägare till större hänsyn inom deras verksamheter.

Under 2017 har gjorts riktade artinventeringar enligt gällande åtgärdsprogram för arterna skaftslamkrypa (en kärlväxt), fältgentiana (en kärlväxt), mal (en fisk) och sandödla (en reptil). Förekomster av vityxne och mosippa har följts upp. Populationsförstärkande åtgärder för vityxne, mosippa och fältgentiana har gjorts under 2017. Inom ramen för projektet Life Taiga har två tallskogar inom naturreservat bränts under 2017.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

De 4 273 arter som 2015 blev rödlistade (varav 2 029 angavs som hotade) ska ha en förbättrad bevarandestatus till år 2020. Siffrorna är högre än 2010 vilket framförallt kan förklaras av att betydligt fler arter har bedömts 2015 än 2010. Den bedömning som görs i den nationella rödlistan är att antalet rödlistade arter i alla fall inte har minskat. Enligt 2015 års rödlista fanns det i länet 616 rödlistade arter, samt 105 rödlistade arter som är utdöda, totalt 721rödlistade arter. Det innebär att 17 procent är utgångna i länet (andelen är nationellt 13,3 procent).

Många av länets allra ovanligaste arter har idag så splittrade växtplatser att det krävs ett långsiktigt arbete för att ”knyta” ihop de populationer som idag finns kvar. Många av länets ovanliga arter är svårspridda (ett spridningsavstånd på 1 km brukar anges som det största avstånd som är möjligt för att genetiskt utbyte ändå ska kunna ske). Ett aktivt arbete med att sköta fyndlokaler för vityxne, fältgentiana, mosippa och röd ögonknäppare pågår men det kommer att behöva bedrivas under en längre tid för att uppnå effekt. Förutsättningen saknas för att de naturligt förekommande naturtyperna (till exempel småvatten, åkerholmar och slåtterängar) och hotade arter knutna till dessa ska förbättra sin status då det intensiva skogsbruket och rationaliseringen av jordbruket fortgår. Riktlinjer för hur artskyddet ska hanteras i skogsmark presenterades av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket under 2016 och har använts praktiskt i ärendehandläggningen under 2017. Ett förslag till en regional lista över vilka fridlysta arter som kräver hänsyn vid skogsbruk har tagits fram under 2017.

Påverkan av klimatförändringar

Det saknas faktaunderlag för att göra en regional bedömning av det förändrade klimatets effekt.

Ekosystemtjänster och resiliens

Det saknas faktaunderlag för att göra en regional bedömning av om ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter.

Grön infrastruktur

Ett samarbete mellan Länsstyrelsen och ett flertal aktörer inom och utom myndighetssfären finns men förmår idag inte att förhindra att populationer och livsmiljöer försvinner. Ett nationellt arbete med grön infrastruktur sjösattes januari 2016 av Naturvårdsverket och en regional samordnare för grön infrastruktur anställdes av Länsstyrelsen i april 2016. Handlingsplanen för grön infrastruktur beräknas vara klar i oktober 2018.

Genetiskt modifierade organismer

Det saknas faktaunderlag för att göra en regional bedömning av om genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade.

Främmande arter och genotyper

Det saknas faktaunderlag för att göra en regional bedömning av om främmande arter och genotyper hotar den biologiska mångfalden. EU har listat invasiva arter och vilka nationella åtagande som de olika länderna ska göra fastställdes under senvåren 2016. Sveriges lista avses att fastställas senast i december 2017. Gul skunkkalla (EU:s lista) bekämpas av Länsstyrelsen med finansiering av Havs- och Vattenmyndigheten. Sjögull (med som förslag på en remissversion av den tänkta nationella listan) bekämpas av Länsstyrelsen inom ramen för ett samarbetsprojekt med Alvesta, Växjö och Tingsryds kommuner.

Biologiskt kulturarv

De kultur- och naturreservat som bildats med syftet att bevara natur- och kulturvärden, vårdas enligt beslut och skötselplan och förutsättningar finns därmed för bevarande och utveckling av värdena.

Det saknas underlag för att göra en regional helhetsbedömning av hur det biologiska kulturarvet förvaltas. Andelen betesmarker med miljöersättning minskar vilket bedöms vara negativt för bevarande och utveckling av den biologiska mångfalden.

Tätortsnära natur

I de tätortsnära naturreservaten är friluftsliv ofta ett av syftena och detta värnas och vårdas för att upprätthålla tillgängligheten för människan. Expansionen av Växjö stad med omnejd innebär delvis att de grönområden som inte är skyddade riskerar att exploateras för bostadsbyggande.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till 2020. De hotbilder som finns mot ett rikt växt- och djurliv kvarstår. Arbetet med åtgärdsprogram, och artinriktad skötsel av länets skyddade natur, bidrar till att förbättra villkoren för den biologiska mångfalden men det räcker inte. Trots omfattande insatser har utvecklingen för den biologiska mångfalden inte förbättrats i den omfattning som krävs för att nå såväl nationella som internationella mål och åtaganden.

För att vända den negativa utvecklingen måste markanvändningen förändras på ett sätt som tar större hänsyn till den biologiska mångfalden. Arbetet med bevarande och skydd av biologisk mångfald måste ses ur ett landskapsperspektiv vilket innebär att de befintliga skyddsområdena naturreservat, naturvårdsavtal, biotopskydd med flera måste kompletteras med riktad rådgivning till markägare för att förstärka de biologiska kvaliteterna i vardagslandskapet. Idag används hänsynsparagrafen i skogsvårdslagen på ett sätt som stärker den biologiska mångfalden i skogslandskapet men rödlistan 2015 pekar ändå på att mycket återstår att göras innan nuvarande utveckling kan vändas.

Artskyddsförordningen är ett komplicerat regelverk. Länsstyrelsens arbete skulle effektiviseras om en översyn av förordningen gjordes.

Prioriteringar i länet

Kommande år prioriteras frihuggning av ek, nya populationsförstärkande åtgärder för vityxne, mosippa och fältgentiana samt bränning av fler tallskogar. Nya inventeringar av fältgentiana och sandödla, samt uppföljning av hur populationerna av mosippa och vityxne utvecklas.

Pil uppåt smiley saknas Skyddsvärda träd, mål till år 2016

Hejda förlusten av den biologiska mångfalden knuten till skyddsvärda träd:
– Av de identifierade levande skyddsvärda träden* inom skyddade områden ska 100 % ha en gynnsam bevarandestatus år 2016.
– Av de identifierade levande skyddsvärda träden* utanför skyddade områden ska 80 % ha en gynnsam bevarandestatus år 2016.
*Definition enligt Länsstyrelsens plan för inventering, skötsel och information om särskilt skyddsvärda träd i Kronobergs län 2009–2013

Länsstyrelsen har inte slutfört med inventeringen av grova träd i länet och har därför ännu inte utvärderat de inventeringsinsatser som gjorts vad gäller grova träd. Det går därför inte att värdera om målet nås eller inte. Under senhösten 2016 avses inventeringen av de sammanhängande områdena med skyddsvärda träd att avslutas. Avsikten är att inleda arbetet 2017 med att friställa de skyddsvärda träd i länet som har ett akut åtgärdsbehov, givet att åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd förlängs. Det ursprungliga åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd sträcker sig till och med 2016. Programmet kommer att utvärderas vintern 2016/2017 och beslut om programmets eventuella framtid tas av Naturvårdsverket under våren 2017. Länsstyrelsen har under 2016 delfinansierat ett vaccinationsprojekt för en grupp av skyddsvärda och mycket grova almar.

Pil uppåt smiley saknas Skyddsvärda träd, mål till år 2020

Hejda förlusten av den biologiska mångfalden knuten till skyddsvärda träd: Antalet identifierade skyddsvärda träd per inventeringsområde minskar inte under perioden 2010–2020.

Länsstyrelsen är inte klar med inventeringen av grova träd i länet och arbetet med att analysera de inventeringsinsatser som gjorts vad gäller grova träd, pågår. Det går därför inte att värdera om målet nås eller inte.