God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål nås i Kronobergs län till år 2020. Endast Frisk luft är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden och ökat exploateringstryck i tätorterna gör målen svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. Åkerarealen har minskat med 17,4 procent sedan 1995, en utveckling som bara är större i Väsfternorrlands (-18,5 procent) och Norrbottens län (-25,3 procent). Många lantbrukare är äldre. Generationsskiften måste underlättas. Det behövs mer medel för startstöd och investeringsstöd.

Betesmarker och slåtterängar försvinner, vilket innebär att den biologiska mångfalden i landskapet minskar och kulturmiljöer förändras. Arealen gammal skog måste öka. Betestrycket av älg och rådjur behöver minska om rönn, asp, sälg och ek ska kunna etablera sig i större omfattning. Den ekologiska och närproducerade konsumtionen bör mötas av motsvarande produktion.

Bara två län har totalt sett sämre täckning än Kronoberg med fast bredband om 100 megabit per sekund. Utsläppen av klimatgaser och partiklar kan minska genom övergång till förnyelsebara fordonsbränslen. Vid skogsavverkning bör uttag av GROT inte göras på försurningskänsliga marker och askåterföring bör ske där den behövs bäst. Ökad hänsyn till kulturmiljöer kräver ett tvärsektoriellt arbetssätt. Inom jord- och skogsbruket behövs rådgivning för restaurering av våtmarker och ökad tillsyn vid vattenverksamhet, våtmarker och kulturmiljöer. Hänsyn till vatten vid skogsbruksåtgärder behöver bli bättre. Även i Kronobergs län behövs riktade styrmedel för åtgärder som minskar näringsläckaget till vatten med övergödningsproblem. Arbetet med vattenskyddsområden måste prioriteras.

Takten behöver öka för sanering av förorenade områden. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Behov av nya bostäder finns i alla kommuner trots att bostadsbyggandet fortsätter att öka. Arbetet med grönstrukturer och implementering av kulturmiljöstrategi pågår. Avvecklingen av serviceutbud och drivmedelsanläggningar på landsbygden har avstannat. Bredbandsutbyggnaden måste fullföljas.

Resultat

Hållbar bebyggelsestruktur

Det är brist på bostäder i alla kommuner, främst för resurssvaga grupper. Bostadsbyggandet i länet är dock dubbelt så högt under 2016 jämfört med tidigare år.

Exploateringstrycket är fortsatt högst i Växjö men även Älmhult och Alvesta har markant ökat sitt antal av färdigställda bostäder sedan 2015.

Nedläggning av dagligvarubutiker och drivmedelsanläggningar på landsbygden har bromsats in med endast någon enstaka nedläggning det senaste året. Idag har 8 500 personer mer än tio km till närmaste dagligvarubutik vilket är något fler än förra året. Tillgängligheten till en drivmedelsanläggning är i stort oförändrad sedan 2010. Invånare som har mer än tio km till dessa är i dagsläget 10 600.

Hållbar samhällsplanering

Flera kommuner är på gång att se över samt uppdatera sina översiktsplaner.

Länsstyrelsen har lämnat en sammanfattande redogörelse till Alvesta kommun och arbete pågår med att ta fram en gemensam redogörelse för hela länet.

Infrastruktur, kollektivtrafik samt gång och cykel

Region Kronoberg har tagit fram ett trafikförsörjningsprogram för 2016–2025. Arbete pågår med att ta fram en Länstransportplan och där Cykla i gröna Kronoberg ingår.

Tre av länets kommuner har aktuella dokument som avser att främja miljöanpassade transporter. Tre andra kommuner arbetar just nu med att ta fram ett sådant dokument.

Täckningsgraden till fast bredbandsuppkoppling ökar och 2017 har 58,5 procent av länets hushåll tillgång till detta, motsvarande andel i riket är 73,3 procent. I glesbebyggda områden är siffrorna lägre, 33,6 respektive 22,3 procent. Här ligger länet betydligt bättre till än riket som helhet.[1].

Natur– och grönområden

Växjö kommun har antagit grönstrukturprogram för flera tätorter. I Alvesta pågår arbete med ett grönstrukturprogram för tätorten. Länsstyrelsen har tillsammans med länets samtliga kommuner särskilt uppmärksammat friluftsliv och grön infrastruktur.

Kulturvärden i bebyggd miljö

Länsstyrelsens arbete med att färdigställa fördjupningar för samtliga riksintressen för länets kulturmiljöer pågår. Populärvetenskapliga skrifter har tagits fram. Länsstyrelsen har tillsammans med länets aktörer fastställt en aktuell kulturmiljöstrategi 2016–2020. Länsstyrelsen har under året genomfört dialogmöten kring det kommunala kulturmiljöarbetet.

Två kommuner har aktuellt kommunomfattande program för kulturmiljön och i två kommuner finns program för delar av kommunen[2].

God vardagsmiljö

En kommun anger att de har egen antikvarisk kompetens och en annan kommun har tillgång till kompetens genom avtal[3]. Fem kommuner har egen kompetens för att beakta grön- och vattenstrukturen i planeringen[4].

Hälsa och säkerhet

Bullerriktvärdet överskrids i flera detaljplaner främst inom Växjö stad där exploateringstrycket är högt. Förutom att avsteg krävs måste stor omsorg läggas på bostäders läge och utformning. I mindre tätorter är bostäders läge intill järnvägen ett problem. Översvämningsrisk med hänsyn till framtida klimat har uppmärksammats mer i kommunens detaljplaner.

Hållbar avfallshantering

I Växjö tas matavfall och avfall från livsmedelsindustrier omhand för att rötas till biogas.

Slammet från Växjö avloppsreningsverk är certifierat, vilket förbättrar möjligheterna att återföra näringsämnen från slammet till jordbruksmark.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen i Kronobergs län bedömer att målet är svårt att nå till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Det beror på det ökade behovet av bostäder i hela länet. Utvecklingsriktningen bedöms vara neutral.

Nybyggnation ställer krav på den fysiska planeringen

År 2016 har antalet påbörjade bostäder mer än fördubblats jämfört med år 2015. Ökningen sker i hela länet men främst i Växjö där byggandet av flerbostadshus dominerar starkt[5]. I översiktsplanen för Växjö stad finns en ambition att bygga en tätare stad med högre hus.

Ett ökat exploateringstryck ger snabbare processer och medför konflikter och avvägningar mellan olika intressen som måste hanteras och samordnas i planeringen. Det finns risk att kvalitetskrav får stå tillbaka och helhetssynen på en boendemiljö minskar.

Byggnationen av småhus fortsätter. Detta kräver större markanspråk och ställer högre krav på kollektivtrafikplanering samt möjliggörande för etablering av service och viktiga samhällsfunktioner.

Kommunerna måste tidigt i planeringsprocessen lyfta bullerproblematiken för att uppnå goda hälsoeffekter. Antalet bullerutsatta boendemiljöer kan komma att öka med mer tillåtande riktvärden. Förtätningar ger konflikter med natur- och kulturmiljöer.

Vid förtätning och nybyggnation behöver vatten och grönytor hanteras i ett helhetsperspektiv. Kapaciteten i dagvatten- och reningssystemen måste vara tillräckligt dimensionerade. Utnyttjande av grön- och vattenstrukturer minskar risker för översvämning och värmebölja, förbättrar luftkvaliteten och ger estetiska fördelar. Dagvattenutredningar och åtgärder är viktiga vid etablering av stora verksamhetsområden.

Hela länet ska leva

På landsbygden är tillgängligheten till service fortsatt låg även om antalet minskade dagligvarubutiker har stagnerat senaste året. En stor del av länet består av tätortsnära landsbygd och för en levande landsbygd krävs en attraktiv boendemiljö med tillgång till service. Sårbarheten ökar om dagligvaruhandel ligger på bilavstånd från bostaden. Trafiksäkra och tillgängliga cykelstråk behövs.

Fler järnvägsstationer i mindre orter kan bidra till lokal utveckling och ett miljövänligt resande.

Prioriteringar i länet

Strandskyddet och LIS- områden har koppling till en God Bebyggd Miljö. Boende och turism behövs för en levande landsbygd. Samtidigt måsta allmänhetens tillgång till natur och stränder beaktas.

Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är klar och att det är viktigt att denna ger avtryck i kommunernas översiktsplaner.

Kommunerna i länet har goda förutsättningar att skapa en attraktiv bebyggd miljö utifrån lagkrav, riktlinjer och medborgarnas önskemål och behov. Översiktsplanerna ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön och utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. För detta krävs tydliga planeringsunderlag som bl.a. förtydligar både nationella och regionala mål, planer och program. Kommunerna behöver ha aktuella översiktsplaner.

Fördjupade beskrivningar av riksintressen underlättar kommuners handläggning i plan- och lovärenden.

Kommunernas bygg- och planhandläggare bör ha tillgång till antikvarisk kompetens och kontinuerligt genomföra fortbildning i antikvariska frågor. Den länsövergripande kulturmiljöstrategin innebär möjlighet för kommunerna att bättre kunna integrera miljömålet i sin verksamhet.


Referenser

[1] Post och Telestyrelsen, PTS-ER-2016:10. PTS:s bredbandskartläggning, PTS-ER-2016-03-16

[2] http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=84&pl=2&t=Lan&l=7

[3] http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/nationella-mal-for-planering/god-bebyggd-miljo/miljomalsenkaten/resultat-fran-miljomalsenkaten/

[4]www.miljomal.se, Indikatorn Planering kulturmiljö Kronobergs län. Data från Boverkets miljömålsenkät (MME) 2015

[5] BMA 2017

 

Pil uppåt smiley saknas Biologiskt avfall

Allt matavfall från hushåll och verksamheter samlas in och rötas till biogas år 2020.

 

Det blir allt viktigare att ta tillvara resurserna i livsmedelskedjan och de utgör i dagsläget en stor del av innehållet i kommunernas avfallsplaner, i Kronobergs län.

Statistik från Avfall Sverige visar att mängden matavfall som går till deponering minskar samtidigt som mängden som går till förbränning med energiutvinning och biologisk behandling ökar, vilket är positivt och visar att befolkningen i Kronobergs län jobbar mot målet att allt matavfall ska rötas till biogas år 2020.

Ett antal kommuner i länet omhändertar matavfallet separat idag, däribland länets största kommun Växjö som skickar sitt avfall till en rötgasanläggning för produktion av biogas. Kommunens hushåll är även kopplade till denna tjänst och har tilldelats kärl för att kunna sortera ut sitt matavfall. Ljungby och Alvesta kommuner har också beslutat att börja sortera ut matavfallet senast under 2018.