Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål nås i Kronobergs län till år 2020. Endast Frisk luft är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden och ökat exploateringstryck i tätorterna gör målen svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. Åkerarealen har minskat med 17,4 procent sedan 1995, en utveckling som bara är större i Väsfternorrlands (-18,5 procent) och Norrbottens län (-25,3 procent). Många lantbrukare är äldre. Generationsskiften måste underlättas. Det behövs mer medel för startstöd och investeringsstöd.

Betesmarker och slåtterängar försvinner, vilket innebär att den biologiska mångfalden i landskapet minskar och kulturmiljöer förändras. Arealen gammal skog måste öka. Betestrycket av älg och rådjur behöver minska om rönn, asp, sälg och ek ska kunna etablera sig i större omfattning. Den ekologiska och närproducerade konsumtionen bör mötas av motsvarande produktion.

Bara två län har totalt sett sämre täckning än Kronoberg med fast bredband om 100 megabit per sekund. Utsläppen av klimatgaser och partiklar kan minska genom övergång till förnyelsebara fordonsbränslen. Vid skogsavverkning bör uttag av GROT inte göras på försurningskänsliga marker och askåterföring bör ske där den behövs bäst. Ökad hänsyn till kulturmiljöer kräver ett tvärsektoriellt arbetssätt. Inom jord- och skogsbruket behövs rådgivning för restaurering av våtmarker och ökad tillsyn vid vattenverksamhet, våtmarker och kulturmiljöer. Hänsyn till vatten vid skogsbruksåtgärder behöver bli bättre. Även i Kronobergs län behövs riktade styrmedel för åtgärder som minskar näringsläckaget till vatten med övergödningsproblem. Arbetet med vattenskyddsområden måste prioriteras.

Takten behöver öka för sanering av förorenade områden. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Arealen åkermark fortsätter att minska i länet. Även arealen betesmark- och slåtterängar antas ha en fortsatt negativ trend. Höga natur- och kulturhistoriska värden riskerar att försvinna tillsammans med ett variationsrikt odlingslandskap, särskilt i skogsbygden.

Resultat

Åtgärder på regional nivå

I december 2016 antogs en livsmedelsstrategi för Kronobergs län som LRF Sydost, Länsstyrelsen i Kronoberg och Region Kronoberg står bakom. Syftet är bland annat att förena en hållbar utveckling med ekonomisk tillväxt som skapar förutsättningar för fler företag men också öka matproduktionen i länet.

I mars 2017 genomfördes ett strategiskt samtal om odlingslandskapet med anledning av den negativa utvecklingen med minskande jordbruksmark i länet. Under samtalet kom det fram många förslag på åtgärder. Många av förslagen tas om hand genom till exempel livsmedelsstrategin, kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet och miljömålslöften.

Antalet förprövningar av djurstallar var som lägst 2014 med 33 stycken beslut därefter har det ökat och under 2016 var det 44 stycken och under 2017 har det fram till oktober beslutats 55 stycken. Investeringsstödet har varit efterfrågat men budgeten är begränsad.

Flera av länets kommuner har under 2017 undertecknat miljömålslöften som innebär att de fortsätter att jobba med att öka andelen ekologiska livsmedel i sin verksamhet. Alvesta, Markaryd och Växjö kommun har också för avsikt att öka andelen närproducerade livsmedel vilket kan bidra positivt till utvecklingen för miljömålet i länet.

Åkermarkens egenskaper och processer

Fungerande dränering är en förutsättning för att få bra produktion på åkermark. Genom landsbygdsprogrammet har en kurs hållits om att äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar.

Rådgivning om markpackning och dränering ingår i projektet ”Greppa näringen” som genomfört rådgivningar under år 2016, dock i liten omfattning.

Variationsrikt odlingslandskap

Arealen åkermark fortsätter att minska i länet. År 2016 var arealen åker 46 723 hektar[1], en minskning sedan år 1995 med 17,4 procent[2]. Minskningen är bland de största i landet. Andelen åkermark som brukas av kvinnliga företagare med enskild firma i Kronobergs län är 9 procent (349 kvinnor och 16 procent av antalet jordbruksföretag med enskilda firmor). Andelen åkermark som brukas av företagare 65 år eller äldre med enskild firma i Kronobergs län är 21 procent. Företagare som är 60–64 år med enskild firma brukar 14% av åkern.[3] Startstödet som ska underlätta för yngre personer att starta eller ta över bland annat ett jordbruksföretag har varit efterfrågat i större utsträckning än vad som finns utrymme för i budgeten.

Vall är den dominerande grödan i länet. Genom landsbygdsprogrammet har det anordnats vallkvällar och grovfoderkurs. Det har också genomförts kurser i utfodring av eget proteinfoder samt i ogräshantering och vallbrott för ekologiska producenter. För konventionella producenter genomfördes kurser om växtskydd.

2016 inleddes en ominventering av Ängs- och Betesmarker. Marker utan information om nuvarande status i TUVA prioriterades. Från 2017 har också marker som ingår i miljöersättning för särskilda värden men saknas i TUVA inventerats. För Lessebo och Alvesta kommuner är inventeringen avslutad, och resultatet visar att i Lessebo är 26 procent av den ominventerade arealen ohävdad och i Alvesta uppgår den till 13 procent.[4]

Intresset har minskat rejält för miljöersättningen restaurering av betesmarker och slåtterängar från 2015 till 2016. Totalt fick sex lantbrukare åtagande för elva hektar. Miljöinvesteringen engångsröjning har få ansökningar.

Bevarade natur- och kulturmiljöer

Under 2016 och 2017 har det genomförts kurser och rådgivningar genom Landsbygdsprogrammet som syftar till att bevara och stärka odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer. Det har genomförts kurser i hamlingsteknik, slåtterteknik, effektiv nötköttsproduktion på naturbetesmarker, hållbart fårbete samt fältvandringar i betesmarker. 39 stycken rådgivningar har genomförts under 2016 som handlar om lieslåtter, hamling, skötsel av allér, skötsel eller restaureringar av betesmark/ ängsmark samt om anläggning av våtmarker för biologisk mångfald.

Naturvårdsförvaltningen har jobbat med naturvårdsbränning i gräsmarker för att bekämpa mossa och gynna svampar, insekter och flora i 20 skyddade områden. Det pågår också ett projekt att bekämpa örnbräken, snöbär och parkslide.

Analys och bedömning

Utifrån den negativa ftrenden som finns för de flesta parametrar inom miljömålet bedöms utvecklingsriktningen sammantaget vara negativ och bedömningen är att miljömålet inte kommer att nås till 2020. Livsmedelsstrategin kommer förhoppningsvis att bli ett viktigt verktyg för att vända trenden.

Fortfarande har inga beslut kunnat fattas för miljöersättningen för slåtterängar och betesmarker samt ersättning för ekologisk produktion med ny åtagandeperiod från år 2015. Det innebär att inga slututbetalningar i stöden har kunnat genomföras.

Handläggningen av investeringsstöd och miljöinvesteringar i Landsbygdsprogrammet drog på allvar igång under 2016 efter en fördröjd start. Också rådgivnings och kursverksamheten har under 2016 kommit igång.

Antalet nötkreatur ökade under 2016

År 1995 var antalet aktiva mjölkbönder 711 stycken[5] och har minskat till 157 stycken år 2016[6]. Antalet mjölkkor har minskat med 29 procent under samma tidsperiod. En positiv utveckling är dock att antalet nötkreatur 2016 är det högsta med 63 642 stycken sedan bottennotering år 2012 med 62 552 stycken[7]. Ökningen beror främst på att antalet kor för uppfödning av kalvar har ökat.

Generationsväxling

Det finns ett stort behov av att underlätta för yngre personer att ta över eller starta jordbruksföretag då länets jordbruksföretagare har hög medelålder. Det är en stor utmaning de närmsta åren. Behovet visar sig också genom att startstödet har varit efterfrågat i större omfattning än vad budgeten tillåter.

Framtidens djurstallar

Det ökade trenden med fler förprövningsärenden för stallar är en positiv trend och en mycket viktig del för att lyckas med att uppnå miljömålet ett rikt odlingslandskap. Begränsade medel i Landsbygdsprogrammets investeringsstöd har medfört hårda prioriteringar. Prioriteringarna har landat i en rad investeringar i länets skogsbygder som kunnat stöttas inte minst i norra Alvesta och norra Växjö kommuner.

Saknad hävd

Äng- och betesmarksinventeringen som påbörjades under 2016 och som fortsatt under 2017 ger en tydlig bild av en fortsatt negativ utveckling för betesmarkerna och slåtterängarna i länet. Inventeringen i de delar som är färdiga visar på att det finns en stor andel värdefulla betesmarker och slåtterängar som idag står utan hävd. Det blir också tydligt att skogsbygden har en mer negativ trend än områden med både mellanbygd och skogsbygd. Dessa marker riskerar att förlora sina värden efterhand som de växer igen. Vissa biologiska värden går inte att restaurera när de försvunnit.


[2] Jordbruksstatistisk årsbok 1995,LES och SCB

[3]Sveriges officiella statistik meddelande JO 34 SM 1701, Jordbruksföretag och företagare 2016 https://www.scb.se/contentassets/6a5ca67dca204a3aa4e41f62341b6b26/jo0106_2016a01_sm_jo34sm1701.pdf

[5] JOrdbruksstatistisk årsbok 1995, SCB

[6] Jordbruksstatistisk sammanställning 2017, SCB Jordbruksverket, http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/js_2017.html

[7] Jordbruksstatistisk årsbok 2013, SCB Jordbruksverket

 

Pil uppåt smiley saknas Åker-, ängs- och betesmarksareal ska bibehållas

Länets åker-, ängs- och betesmarksareal ska år 2020 omfatta minst 68 000 ha.

Åkermarken i länet år 2016 var 46 723 hektar vilket är en minskning med minus 17,4 procent sedan år 1995 vilket är bland de största i landet. Minskningen i hela landet är i genomsnitt minus 8,3 procent.

Någon total areal kan inte redovisas för 2016 eftersom det inte finns statistiskt underlag för betesmarker och slåtterängar som är jämförbar med tidigare års statistik. Den totala omfattningen av jordbruksmark i länet år 2014 omfattar 66 017 ha, vilket är en minskning från 66 700 ha år 2013.

Betesmarkerna och slåtterängarna år 2014 var arealen 18 749 ha. Mellan åren 2000 till 2014 har arealen betesmark i länet minskat och låg på minus 12,3 procent vilket är högt sett till att arealen i landet som har ökat med 4,2 procent.

De styrmedel som finns i dagsläget räcker inte för att vända utvecklingen med minskande brukad jordbruksmark i Kronobergs län. Problematiken är komplex men består i huvudsak av att det är svårt att få lönsamhet i jordbruksföretag speciellt i skogsbygden.

Pil uppåt smiley saknas Bevara ängar och naturbetesmarker

Länets ängar och naturbetesmarker ska bevaras och arealen bibehållas i åtminstone dagens utsträckning.

Åtminstone 5 000 ha ska år 2020 skötas och omfattas av miljöersättning för marker med höga natur- och kulturhistoriska värden (ersättning för särskilda värden) eller motsvarande.

Under år 2015 startade en ny period för landsbygdsprogrammet och betesmarksdefinitionen ändrades. Andelen sökta marker med särskilda värden eller specialklass var lägre än förväntat.

Det finns ingen statistik för åren 2015 och 2016. Länsstyrelsens uppfattning, efter ett omfattande fältarbete, är att trenden generellt är negativ, och särskilt i skogsbygden.

År 2014 fanns det 3 756 ha i miljöersättning med höga natur- och kulturhistoriska värden det vill säga särskilda värden för slåtterängar och betesmarker, skogsbeten samt mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker.

Pil uppåt smiley saknas Öka slåtterängsarealen som sköts

Länets slåtterängsareal som sköts och omfattas av miljöersättning för marker med höga natur- och kulturhistoriska värden (ersättning för särskilda värden) eller motsvarande ska öka så att den år 2020 uppgår till minst 600 ha.

Det finns ingen statistik för år 2015 och 2016. År 2014 var arealen för slåtterängar med särskilda värden 206 ha vilket är en minskning sedan året innan då arealen var 239 ha.

Målet kommer att vara mycket svårt att nå och det skulle kräva kraftfulla och långsiktiga åtgärder både nationellt men också regionalt för att nå det.

Pil uppåt smiley saknas Öka totalarealen av slåtterängar

Länets totala slåtterängsareal ska år 2020 omfatta minst 800 ha.

Det finns ingen statistik för år 2015 eller 2016. År 2014 omfattade den totala arealen slåtteräng i länet 241 ha till skillnad från år 2013 då andelen var 291 ha. Arealen har varierat mycket mellan åren.

Målet kommer vara mycket svårt att nå och skulle kräva kraftfulla och långsiktiga insatser.

Pil uppåt smiley saknas Bibehålla arealen skogsbete

Länets skogsbetesareal ska bibehållas så att den år 2020 uppgår till åtminstone 100 ha.

Det finns ingen statistik för år 2015 eller 2016 men resultatet förväntas vara en minskning av arealen från 108 ha godkända skogsbeten i länet 2014.

Erfarenheten efter fältarbetet 2015 då många befintliga skogsbeten besöktes var att många hade dålig kvalitet och inte hade skötts aktivt på det sätt som skulle ha behövts för att bevara eller förbättra de hävdberoende värdena. Stormskador har också gjort att markerna inte längre är aktuella som skogsbete.

För att öka arealen skogsbete och de hävdberoende värdena skulle det behövas mer utbildnings- och informationsinsatser.

Pil uppåt smiley saknas Bevarande av natur- och kulturmiljöer i åkermark

Minst 50 % av länets åkerareal ska år 2020 omfattas av EU-ersättningen för bevarande av natur- och kulturmiljöer eller motsvarande ersättning.

I det nya landsbygdsprogrammet finns inte längre någon miljöersättning för natur- och kulturmiljöer. De flesta åtaganden gick ut år 2013. 

Hur stora effekterna blir är mycket svårt att bedöma. Det var i förhållande till målet en liten andel som hade ett åtagande i miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer, cirka 23 procent av åkerarealen i länet 2013. För en del åkermark har ersättningen säkert varit avgörande för att det har varit ett aktiv skötsel av landskapselementen. Utformningen av ersättningen medförde dock att det var mycket svårt för brukaren att söka korrekt. Vid kontroll var erfarenheterna att det fanns stora avvikelser både i det som godkänts i förhållande till ansökt samt av skötseln i huvudsak igenväxning.

Pil uppåt smiley saknas Bevara ängsfruktodlingarna

Länets idag skötta ängsfruktodlingar ska bevaras så att de omfattar minst 30 ha och 3 000 beskurna träd.

Ängsfruktodlingarna i området kring södra Åsnen är riksintresse för kulturmiljö sedan 2013. De utgör ett unikt uttryck för allmogens mångsidiga jordbruk, i länet och nationellt. Trots att ängsfruktodlingarnas omfång betydligt minskat sedan mitten av 1900-talet finns det en vilja att bevara de kvarvarande odlingarna.

Fruktodlare i Urshultsbygden med ängsfruktodlingar kan söka kulturmiljöbidrag årligen för vård och skötsel (beskärning med mera) av fruktträden. Nya fruktträd och ersättning av döda och sjuka träd med nya traditionellt ympade vildaplar premieras genom att kulturmiljöbidraget beräknas utifrån antalet skötta träd i ängsfruktodlingen. På så vis uppmuntras ett bevarande av traditionen och hantverket, liksom att ängsfruktodlingarna finns kvar som ett säreget inslag i bygden.

Under 2016 fick 14 ängsfruktodlare i Urshultsområdet kulturmiljöbidrag. Odlingarna är av varierande storlek och totalt utgick bidrag till 4495 skötta fruktträd, vilken är en ökning sedan 2015. Målet anses vara uppnått.

Pil uppåt smiley saknas Bevarande av lokala fruktsorter

Samtliga lokala fruktsorter i Urshultsområdet ska bevaras.
Äpple: Urshults kungsäpple I och II, Västerbotorps glasäpple, Äpple från Sånnahult.
Plommon: Tidig Victoria
Päron: Fårarmbergamott, Långåkerpäron
Körsbär: Zafir

Det har påbörjats ett arbete med att bygga upp en genbank med de lokala fruktsorterna i naturreservatet Hackekvarn. Det planeras att tio plantor av sorten Urshults kungsäpple ska planterats under hösten 2017.

Pil uppåt smiley saknas Certifierad ekologisk odlad jordbruksmark

Den certifierade ekologiskt odlade jordbruksmarken ska vid utgången av 2020 utgöra minst 20 % av länets jordbruksmark.

Det finns ingen statistik för åren 2015 eller 2016, men resultatet förväntas vara en minskning då andelen företag minskar överlag i länet. Vallodling dominerar odlingen i länet och den ger ingen ersättning i miljöstödet för ekologisk produktion längre. För små företag är det då inte längre försvarbart att vara certifierad.

Pil uppåt smiley saknas Certifierad ekologiskt producerad mjölk

Andelen certifierad ekologiskt producerad mjölk i länet ska öka eller bibehållas jämfört med 2010 års nivå (andelen var 5,1 % okt 2009).

Den certifierade ekologiskt producerade mjölkproduktionen uppgick till 9,4 procent år 2016 enligt statistik från Jordbruksverket vilket är en liten höjning från år 2015. Mjölkproducenterna är beroende av mejerierna vid omställning till ekologisk produktion. Ökad efterfrågan har gjort att mejerierna kunnat ta emot mer ekologisk mjölk och fler producenter har kunnat ställa om det senaste året.

Pil uppåt smiley saknas Certifierad ekologisk produktion av ägg

Den certifierade ekologiska produktionen av ägg i länet ska som minst bibehållas, helst öka jämfört med 2010 års nivå (34 % 2009)

Jordbruksverket för inte längre någon länsvis statistik.

De senaste uppgifterna om den certifierade ekologiska äggproduktionen var cirka 34 procent år 2015 av produktionen i länet. Anledningen till ökningen sedan 2012, då andelen var 28 procent, är att några av de konventionella producenterna har minskat sin produktion samtidigt som de ekologiska producenterna har utökat. Beräkningen för 2015 har gjorts med hjälp av producenternas redovisade antal höns via salmonellaprovtagning samt antal slutbesiktigade platser av Länsstyrelsen.

Pil uppåt smiley saknas Certifierad ekologisk produktion av nötkött

Andelen certifierad ekologiskt producerat nötkött ska vid utgången av 2020 utgöra minst 20 % av länets produktion av nötkött.

Den certifierade ekologiska nötköttsproduktionen var 13,4 procent år 2016 av produktionen i länet[1]. Det är en fortsatt liten minskning sedan 2013. Trenden är att andelen fortsätter att minska då antalet jordbruksföretag minskar överlag i länet. Hur ersättningen för ekologisk produktion är utformat samt merbetalning för produkterna påverkar till stor del andelen certifierade företag. För små företag är det ofta inte ekonomiskt försvarbart att vara certifierad.


Pil uppåt smiley saknas Certifierad ekologisk produktion av lammkött

Den certifierade ekologiska produktionen av lammkött ska vid utgången av år 2020 utgöra minst 20 % av länets produktion av lammkött.

Den certifierade ekologiska lammproduktionen uppgick till 15,2 procent år 2016 av produktionen i länet enligt statistik från Jordbruksverket[1]. Det är en liten fortsatt ökning sedan 2014. Antalet lamm varierar en del mellan åren, både totala antalet och de ekologiska, och det är svårt att se vilket håll trenden går. Hur miljöstödet för ekologisk produktion är utformat samt merbetalning för produkterna påverkar till stor del andelen certifierade företag. För små företag lönar det sig ofta inte att vara certifierad.


Indikatorer som följer upp målet










Indikatorer som följer upp målet




Indikatorer som följer upp målet



Indikatorer som följer upp målet


Indikatorer som följer upp målet


Indikatorer som följer upp målet


Indikatorer som följer upp målet


Indikatorer som följer upp målet



Indikatorer som följer upp målet


Indikatorer som följer upp målet


Indikatorer som följer upp målet