Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål nås i Kronobergs län till år 2020. Endast Frisk luft är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden och ökat exploateringstryck i tätorterna gör målen svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. Åkerarealen har minskat med 17,4 procent sedan 1995, en utveckling som bara är större i Väsfternorrlands (-18,5 procent) och Norrbottens län (-25,3 procent). Många lantbrukare är äldre. Generationsskiften måste underlättas. Det behövs mer medel för startstöd och investeringsstöd.

Betesmarker och slåtterängar försvinner, vilket innebär att den biologiska mångfalden i landskapet minskar och kulturmiljöer förändras. Arealen gammal skog måste öka. Betestrycket av älg och rådjur behöver minska om rönn, asp, sälg och ek ska kunna etablera sig i större omfattning. Den ekologiska och närproducerade konsumtionen bör mötas av motsvarande produktion.

Bara två län har totalt sett sämre täckning än Kronoberg med fast bredband om 100 megabit per sekund. Utsläppen av klimatgaser och partiklar kan minska genom övergång till förnyelsebara fordonsbränslen. Vid skogsavverkning bör uttag av GROT inte göras på försurningskänsliga marker och askåterföring bör ske där den behövs bäst. Ökad hänsyn till kulturmiljöer kräver ett tvärsektoriellt arbetssätt. Inom jord- och skogsbruket behövs rådgivning för restaurering av våtmarker och ökad tillsyn vid vattenverksamhet, våtmarker och kulturmiljöer. Hänsyn till vatten vid skogsbruksåtgärder behöver bli bättre. Även i Kronobergs län behövs riktade styrmedel för åtgärder som minskar näringsläckaget till vatten med övergödningsproblem. Arbetet med vattenskyddsområden måste prioriteras.

Takten behöver öka för sanering av förorenade områden. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Mycket görs av sektorn för att förbättra miljöhänsynen i skogsbruket. En stor landskapsomvandling sker nu genom att många, för den biologiska mångfalden viktiga trädarter och flera andra växtarter, minskar på grund av det hårda betestrycket.

Resultat

Skogsmarkens egenskaper och processer

Hänsynen till miljön vid trafnsporter över vattendrag har förbättrats avsevärt det senaste decenniet, dock uppstår skador vid var tionde transport över vattendrag i Götaland [1].

Grön infrastruktur

Arbetet med grön infrastruktur fortsätter med GIS-analyser och träffar med berörda.

Under 2016 skyddades 52 hektar som biotopskydd, det finns nu totalt 929 hektar biotopskydd[2]. Naturvårdsavtal har träffats för 3 hektar, vilket innebär totalt 705 hektar. Cirka 12 000 hektar skog, inklusive naturreservaten, är nu formellt skyddade. Arealen nyckelbiotoper ökade med 22 hektar till 5 586 hektar. Arealen frivilliga avsättningar bedöms uppgå till cirka 38 000 hektar[3]. Arealen bedöms inte öka nämnvärt.

Kronobergs län har landets minsta areal gammal skog. Det finns knappt 10 000 hektar gammal skog (äldre än 120 år) i Kronoberg utanför skyddade områden. Den gamla skogen finns i huvudsak på produktionsmark. Ökningen av arealen gammal skog har stannat av[4].

Volymen död ved är cirka 9 kubikmeter per hektar, varav cirka hälften utgörs av hård död ved, vilket innebär att volymökningen har upphört sedan flera år.  Mer än hälften av den döda veden består av gran[5]. Sju procent av den döda veden är grövre än 50 centimeter. Antalet grova träd över 50 cm i diameter ökar tydligt, det finns nu fler än två per hektar[6].

Andelen lövrik skog utgör cirka 25 procent av skogsarealen. Hälften är yngre än 30 år. Volymen asp ökar något men missgynnas av viltbete och minskade bränder, det är ovanligt med grövre aspar[7].

Vid avverkning i hänsynskrävande biotoper och dess skyddszoner sker ingen negativ påverkan i cirka 60 procent av fallen i Götaland[8]. Hänsynen visar tendenser att försämras.

Bete av klövvilt påverkar trädslagssammansättningen och fältskiktet, till exempel tillgången på blåbärsris som är en nyckelart för många arters överlevnad. Älgbetesinventeringen, Äbin[9], visar att på hälften av de inventerade ungskogsytorna finns det rönn, asp, sälg och ek. 82 procent av de stammarna är dock betesskadade. På cirka 60 procent av tallmarkerna har gran eller annat trädslag planterats efter avverkning. Gran är det klart dominerande trädslaget i länet. Konsekvensen av granifieringen innebär mindre föda, inte bara för hjortdjuren, utan även för fåglar, insekter och andra skogslevande arter. Detta påverkar den biologiska mångfalden negativt.

Sektorsansvaret [10] har åter aktualiserats. Sektors- och objektsdialogen[11] börjar ge effekt i skogen och mycket tyder på att omfattande förbättringar är att vänta de närmaste åren! Målbilderna för god miljöhänsyn vid skogliga åtgärder används nu flitigt, bland annat i utbildningssammanhang. Ytterligare målbilder, liksom filmer, har tillkommit[12].

Hotade arter och återställda livsmiljöer

I Kronoberg finns 338 skogslevande rödlistade arter, varav de flesta finns i gamla skogar [13]. Nokåsstöd för naturvårdande skötsel eller restaurering, har beviljats och/eller utbetalats för 400 hektar. Användandet av Artskyddsförordningen har inneburit att artskyddsfrågor uppmärksammats, men även många frågetecken kring regelverket.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Vid de avverkningar som omfattade kultur- och fornlämningar i Götaland så skedde skador eller grova skador på 25 procent av lämningarna. Skillnaderna mellan åren är liten. Ungefär var fjärde kulturlämning skadas vid markberedning. Planteringar utförs i cirka 30 procent av lämningarna[14]. Användningen av, rätt placerade, kulturstubbar[15] har visat sig minska skadorna ned till 0 – 25 procent. Länsstyrelserna och skogsstyrelsedistrikten i smålandslänen har startat en arbetsgrupp för att minska skadorna på kultur- och fornlämningar.

Friluftsliv

Nya målbilder för god miljöhänsyn i områden med sociala värden har producerats. Det finns en tendens till att allt större hänsyn visas vid föryngringsavverkningar i områden med upplevelsevärden. 27 procent av befolkningen bor närmare än 1 km från ett skyddat naturområde[16].

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer att nås till år 2020. Den samlade bedömningen av utvecklingen i skogsmiljön är neutral.

Styrmedel

Befintliga styrmedel och resurser är inte tillräckliga eller effektiva för att vända utvecklingen som helhet. Arealen skyddad skog och restaurerad skog är för liten men arbetet med skydd fortgår utifrån vad tilldelade medel tillåter.

Resurserna för områdesskydd har ökat betydligt det sista året. Den aktiva skötseln av formellt skyddade områden är blygsam och måste öka.

Det är ett problem för de som äger och arbetar med skogsbruk och miljövård att det saknas en aktuell och total bild över var värdefulla skogar, t ex nyckelbiotoper finns i länet. Det behövs ytterligare inventeringar.

Det finns fortfarande många frågetecken kring hur Artskyddsförordningen ska användas.

Rådgivning och information

Sektors- och objektsdialogen är ett framgångsrikt arbetssätt.

Mer resurser behövs för granskning av avverkningsanmälningar, rådgivning, information, samråd och tillsyn.

Prioriteringar i länet

Det är angeläget att tall och löv gynnas, till exempel vid röjningar och föryngringar. Klövviltstammen behöver anpassas till tillgänglig fodermängd. På kort sikt behövs en ökad avskjutning av hjortdjur.

Gamla skogar, gamla träd, lövskogar och hård död ved är fortfarande bristmiljöer/-strukturer i skogen. En fortsatt ökning är viktig. Hänsynen till kultur- och fornlämningar behöver bli bättre, till exempel genom kompetensökning och rutiner hos skogsföretagen samt genom inventeringar.

En majoritet av de rödlistade skogsarterna bedöms ha populationer som minskar. Skogsskötseln är just nu den största påverkansfaktorn. Bland annat på grund av igenväxning, granifiering allt tätare skogar och avverkningar.

Det är viktigt att arbetet med Grön Infrastruktur blir framgångsrikt.


Referenser

[1] PX-Web - välj variabler och värden (Välj Transport över vattendrag)

[8] PX-Web - välj variabler och värden (Välj hänsynskrävande biotop resp skyddszon)

[10] Det skogliga sektorsansvaret innebär att åtgärder som krävs för att bevara skogslandskapets natur- och kulturmiljövärden är ett gemensamt ansvar för skogsbruket och myndigheterna. För att nå skogspolitikens mål krävs frivilliga insatser från skogsbruket utöver de krav som ställs i lagstiftningen.

[11] Sektorsdialog innebär ett samtal mellan Skogsstyrelsen och företag/organisationer på ledningsnivå. Objektsvis dialog innebär att Skogsstyrelsen möter yrkesverksamma i skogsbruket. Man diskuterar utförda åtgärder på objekt med de som planerat och/eller utfört åtgärderna. Miljöhänsyn är oftast i fokus vid mötena.

[15] En kulturstubbe är en 1,3 meter hög skapad stubbe som ska fungera som en markör för forn- eller kulturlämningar.