Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål nås i Kronobergs län till år 2020. Endast Frisk luft är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden och ökat exploateringstryck i tätorterna gör målen svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. Åkerarealen har minskat med 17,4 procent sedan 1995, en utveckling som bara är större i Väsfternorrlands (-18,5 procent) och Norrbottens län (-25,3 procent). Många lantbrukare är äldre. Generationsskiften måste underlättas. Det behövs mer medel för startstöd och investeringsstöd.

Betesmarker och slåtterängar försvinner, vilket innebär att den biologiska mångfalden i landskapet minskar och kulturmiljöer förändras. Arealen gammal skog måste öka. Betestrycket av älg och rådjur behöver minska om rönn, asp, sälg och ek ska kunna etablera sig i större omfattning. Den ekologiska och närproducerade konsumtionen bör mötas av motsvarande produktion.

Bara två län har totalt sett sämre täckning än Kronoberg med fast bredband om 100 megabit per sekund. Utsläppen av klimatgaser och partiklar kan minska genom övergång till förnyelsebara fordonsbränslen. Vid skogsavverkning bör uttag av GROT inte göras på försurningskänsliga marker och askåterföring bör ske där den behövs bäst. Ökad hänsyn till kulturmiljöer kräver ett tvärsektoriellt arbetssätt. Inom jord- och skogsbruket behövs rådgivning för restaurering av våtmarker och ökad tillsyn vid vattenverksamhet, våtmarker och kulturmiljöer. Hänsyn till vatten vid skogsbruksåtgärder behöver bli bättre. Även i Kronobergs län behövs riktade styrmedel för åtgärder som minskar näringsläckaget till vatten med övergödningsproblem. Arbetet med vattenskyddsområden måste prioriteras.

Takten behöver öka för sanering av förorenade områden. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Våtmarker skadas eller växer igen på grund av dikning, övergödning och upphörd hävd. Variationen i landskapet minskar och växt- och djurlivet utarmas till följd av detta. Alltför få våtmarker restaureras. Arbetet med skydd av våtmarker som naturreservat eller annat områdesskydd går långsamt.

Resultat

Många våtmarker har dikats och sjöar har sänkts vilket påverkat våtmarkers tillstånd negativt. Få nydikningar sker i länet, men befintliga diken orsakar problem med igenväxning av våtmarker, påverkan på vattenkvalitet och översvämningar. Bristande hänsyn inom skogsbruket, dikesrensningar och körskador skadar naturliga små våtmarker. Inget myrskyddsplaneobjekt har skyddats det senaste fyra åren men arbete pågår i tre områden. När det gäller skötsel av hävdberoende våtmarker inom ramen för Landsbygdsprogrammet ligger den på samma nivå som året innan, 270 ha. Arbete med att restaurera våtmarker har skett framgångsrikt genom Life-projekt för myrar i naturreservat men efter att projektet avslutats har ingen ytterligare restaurering genomförts.

Ekosystemtjänster och bevarade natur- och kulturmiljövärden

Analyser inom miljöövervakningen visar att vegetationen förändras i länets våtmarker. Några av orsakerna är att gamla diken fortsätter att avvattna myrar, övergödning och upphörd hävd. Våtmarkernas ursprungliga funktion som utjämnings­magasin är starkt nedsatt.

Inget av Myrskyddsplanens områden har skyddats under året. I planen fanns 24 objekt varav sju återstår att skydda[1]. Av dessa sju pågår det aktivt arbete i tre områden.

Restaurering av fem myrar inom ramen för det nu avslutade LIFE-projektet ”Life-to-admire” har gett positiv effekt för häckande fåglar t.ex. ljungpipare och storspov. Länsstyrelsen bedriver slåtter på cirka två hektar myr i skyddade områden med finansiering från det statliga anslaget för skötsel av skyddade områden.

Stöd till skötsel av våtmarker i odlingslandskapet inom Landsbygds­programmet ligger på samma nivå som året innan, 270 ha.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Bevarandestatusen är generellt dålig för länets våtmarkstyper[2]. Problemet är främst påverkan från avvattning, övergödning och upphörd hävd. Som en följd har merparten av arterna dålig bevarandestatus.

Hotade arter och återskapade våtmarker

Takten för återskapande är låg. När det gäller Landsbygdsprogrammet för kommande stödperiod har budgeten för stödmedel till våtmarksinvesteringar landat på en väsentligt lägre nivå än tidigare med en tydligare prioritering än tidigare. Prioriterat är våtmarker som kan förbättra vattenkvaliteten i vattendrag som har konstaterade problem med utsläpp från lantbruket. I nuvarande stödperiod har hittills fyra ansökningar beviljats in som omfattar sammanlagt 7 ha.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2020. Länets våtmarker fortsätter att påverkas negativt och behovet av restaurering för att återställa funktion och förutsättningar för biologisk mångfald är stort.

Behov av rådgivning, restaurering, skydd och tillsyn

Att restaurera större våtmarker varav många omfattas av äldre sjösänkningsföretag är mycket arbetskrävande och kostsamt. Få enskilda ägare kan ta på sig att driva sådana åtgärder. För detta arbete krävs rådgivning och ekonomiska stöd från det allmänna.

Även återupptagen hävd i form av bete och slåtter kräver ofta aktiv rådgivning och ekonomiskt stöd.

Omfattningen på det nya våtmarksstödet som öppnade för ansökningar 2015 är för litet för att målet ska kunna nås. För att kunna nå målet till år 2020 behövs även större omfattning på stöd- och rådgivning än vad som finns idag.

Resurserna är små för säkerställandearbetet av våtmarker inom Myrskyddsplanen.

Ökade resurser behövs för tillsyn av hänsyn till våtmarker inom jord- och skogsbruksnäringen.

Prioriteringar i länet

Life-projektet har pågått till och med 2015 och har gett goda resultat[3]. Arbetet med områdesskydd inom de våtmarker som finns i Myrskyddsplanen har prioriterats lågt under året på grund av lite handläggningsresurser totalt.

För att kunna nå målet till år 2020 behövs större omfattning på stöd- och rådgivning än vad som finns idag.


[2] ArtDatabanken, 2012. Habitatdirektivet – tillståndet i länet

[3] Se Länsstyrelsens hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/sa-har-skots-skyddad-natur/life-to-ad(d)mire/Pages/default.aspx

Pil uppåt smiley saknas Myrskyddsplanen

Samtliga våtmarker i Kronobergs län som ingår i ”Myrskyddsplan för Sverige” ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2020.

Med nuvarande takt i skyddsarbetet kommer inte målet att kunna nås. Under 2016 skyddades inte något objekt i Myrskyddsplanen men arbete pågår i tre områden. Om målet ska kunna nås måste mer resurser finnas för handläggning. Med nuvarande resurser måste skydd av skog prioriteras högre eftersom hot om avverkning väger tyngre än långsamt försämrade våtmarker. En drivkraft kan vara att våtmarkerna kan bli värdefulla som besöksmål och bidra till landsbygdsutveckling.

Pil uppåt smiley saknas Öka arealen våtmarker i odlingslandskapet

I odlingslandskapet i Kronobergs län ska minst 400 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2020, räknat från år 2000.

Hittills har mindre än 200 ha anlagts sedan 2020 (grov uppskattning, heltäckande data saknas). Målet nås sannolikt inte. Därutöver har tyvärr det regionala målet sannolikt satts för lågt för att uppnå de nio preciseringar som fastställts för miljökvalitetsmålet.

Nuvarande våtmarksstödet i landsbygdsprogrammet (från och med år 2015) har inriktning biologisk mångfald och vattenkvalitet med fokus på insatser i eller för att hantera problem orsakade av jordbruket i odlingslandskapet. Fyra projekt för anläggande av våtmarker som omfattar cirka sju hektar har hittills beviljats.