Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål nås i Kronobergs län till år 2020. Endast Frisk luft är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden och ökat exploateringstryck i tätorterna gör målen svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. Åkerarealen har minskat med 17,4 procent sedan 1995, en utveckling som bara är större i Väsfternorrlands (-18,5 procent) och Norrbottens län (-25,3 procent). Många lantbrukare är äldre. Generationsskiften måste underlättas. Det behövs mer medel för startstöd och investeringsstöd.

Betesmarker och slåtterängar försvinner, vilket innebär att den biologiska mångfalden i landskapet minskar och kulturmiljöer förändras. Arealen gammal skog måste öka. Betestrycket av älg och rådjur behöver minska om rönn, asp, sälg och ek ska kunna etablera sig i större omfattning. Den ekologiska och närproducerade konsumtionen bör mötas av motsvarande produktion.

Bara två län har totalt sett sämre täckning än Kronoberg med fast bredband om 100 megabit per sekund. Utsläppen av klimatgaser och partiklar kan minska genom övergång till förnyelsebara fordonsbränslen. Vid skogsavverkning bör uttag av GROT inte göras på försurningskänsliga marker och askåterföring bör ske där den behövs bäst. Ökad hänsyn till kulturmiljöer kräver ett tvärsektoriellt arbetssätt. Inom jord- och skogsbruket behövs rådgivning för restaurering av våtmarker och ökad tillsyn vid vattenverksamhet, våtmarker och kulturmiljöer. Hänsyn till vatten vid skogsbruksåtgärder behöver bli bättre. Även i Kronobergs län behövs riktade styrmedel för åtgärder som minskar näringsläckaget till vatten med övergödningsproblem. Arbetet med vattenskyddsområden måste prioriteras.

Takten behöver öka för sanering av förorenade områden. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Klimatförändringen är en stor utmaning i länet. Utsläppen av växthusgaser från uppvärmningssektorn minskar men utsläppen från transportsektorn ökar.

Resultat

Sammantaget har utsläppen av växthusgaser minskat mellan 2013 och 2014. Utsläppen från jordbruk och transport ökar medan övriga utsläpp minskar. Den stora utmaningen framöver är att komma tillrätta med utsläpp från transportsektorn.

Inom transportsektorn ökar andelen förnyelsebara bränslen sakta, främst genom inblandning av biobränslen i andra fordonsbränslen. En biogasanläggning är under uppbyggnad i Ljungby. Ytterligare tankställen för HVO byggs i länet. Fler laddningsstationer, främst icke publika för så kallad hemmaladdning, kommer att byggas i länet med stöd av Klimatklivet. Energikonverteringar från fossila bränslen till biobränsle har påbörjats inom industrin. Gällande privattransporter kan man konstatera att i Sverige kör män generellt mer bil än kvinnor, vilket kan antas även gäller i Kronobergs län.

Projekt RESOLVE har syftet att minska de koldioxidutsläpp som genereras av detaljhandeln. Linneuniversitet deltar i projektet som statlig myndighet. Erfarenhetsutbyten genom studiebesök och Peer Review, ”sakkunnig granskning”, har genomförts samt en enkät i Växjö stad bland kunder och butiksägare om deras transportvanor. Enkäten visade att fler kvinnor än män arbetar inom detaljhandel och fler män inom transportsektorn. Något fler kvinnor än män besvarade kundenkäten.

Produktionen av energi från förnybara energikällor ökar. 2016 fanns åtta vindkraftverk med en installerad effekt på 8 MW i Kronobergs län. Antalet anlagda vindkraftverk har inte ökat sedan 2015, däremot finns det tillstånd för 185 verk i länet och några vindkraftparker är under byggnation. Det finns även en del parker som fortfarande är under prövning för tillstånd eller har överklagats till mark- och miljödomstolen.

Det finns en stor potential att effektivisera energianvändningen hos länets företag, men få åtgärder genomförs. Länsstyrelsen och Energikontor Sydost driver sedan 2016 Ee-net Kronoberg med fokus på ökad energieffektivisering för små och medelstora företag[1]. Företagen har genomfört energikartläggningar och påbörjat handlingsplaner för ett systematiskt energieffektiviseringsarbete.

Kraftfull satsning för att minska klimatpåverkande utsläpp

GreenAct Kronoberg har lanserats under året, och ska fungera som en regional nätverksplattform för samverkan genom att involvera alla länets aktörer, såväl privata, ideella som offentliga och drivs av Länsstyrelsen. Linneuniversitet deltar som statlig myndighet. Hittills har två temagrupper startat, med fokus på Transport och Cirkulär ekonomi.

Förutom Länsstyrelsen bedriver flera aktörer på regional nivå ett aktivt och kraftfullt åtgärdsinriktat arbete.

  • Miljö Linné och Refarm 2030 arbetar aktivt inom området ”klimatsmart mat”.

  • Energikontor Sydost bedriver ett stort antal projekt för att energieffektivisera och minska länets klimatpåverkan.

  • Miljöfordon Sverige driver projektet GreenCharge 2 med målet att ha en fossilbränslefri fordonsflotta år 2020, där flertalet av länets kommuner har anslutit sig.

  • Ett flertal av länets kommuner har tecknat miljömållöfte med Länsstyrelsen med syfte att genomföra länets åtgärdsprogram och därmed minska sin klimatpåverkan.

  • Region Kronoberg driver under tre år projektet Hållbar Mobilitet i Gröna Kronoberg i samverkan med Energikontor Sydost. Projektets mål är att främja hållbara tjänsteresor, arbetspendling och godstransporter.

Länsstyrelsen och Energikontor Sydost har genomfört upphandlingsprojektet Primes, med resultatet att förbättrade förfrågningsunderlag togs fram vid kommunala upphandlingar inom klimat- och energiområdet.

Analys

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2050 eftersom det inte genomförs tillräckligt med åtgärder och det saknas fortfarande tillräckligt kraftfulla styrmedel. Den sammanvägda bedömningen är att utvecklingsriktningen är neutral, eftersom det går att se en positiv utvecklingen inom vissa områden där åtgärder har genomförts.

Det är avgörande att betydligt fler åtgärder genomförs. Fler aktörer krävs för att genomföra åtgärderna i beslutade program, men det krävs också att man inför passande verktyg och långsiktiga styrmedel för genomförande av åtgärder.

De klimatpåverkande utsläppen från uppvärmningssektorn i Kronobergs län har minskat. En god samhandling mellan länets aktörer och länets placering mitt i södra Sveriges ”vedbod” har gjort att fossila bränslen kunnat ersättas med biobränsle. Det faktum att Kronoberg är ett glest bebyggt län innebär att vissa transporter är svåra att ersätta med kollektivtrafik vilket gör att behovet av att ersätta fossila drivmedel med förnyelsebara blir ännu större, eftersom.

Förslag från Regeringen inom energi- och klimatsatsningarna (riksdagsbeslut väntas i december 2017) ökar sannolikheten att målet kan nås. Industriklivet (minska utsläpp från industri) är ett nytt stöd på 300 miljoner kr, ökat stöd för solceller på 550 miljoner kronor, elfordonspremie på 350 miljoner kronor, utökning av klimatklivet med 800 miljoner kronor, nytt stöd för hemmaladdning, elfordonspremie för annat än bilar samt stärkning av energi- och klimatrådgivningen i kommunerna liksom sökbara projektmedel är några av förslagen. Regeringen har beslutat om utökning av klimatklivet i flera omgångar, vilket är positivt. Åtgärder som kan få stöd är konkreta klimatsatsningar inom exempelvis transporter, industrier, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi. Hittills har 23 ansökningar beviljats i länet som bidrar till minskning av länets koldioxidutsläpp, vilket beräknas motsvara 8 413 ton/år.

Prioriteringar i länet

Samverkan med regionala och lokala aktörer under det kommande året är prioriterat, vilket är en framgångsfaktor för att nå varaktiga resultat inom klimat och energiområdet. Ett speciellt fokus kommer att ligga på att fortsätta teckna avsiktsförklaringar, så kallade ”Miljömålslöften” med företag och andra organisationer i länet. Länsstyrelsen sprider även information om klimatinvesteringsstöd för att öka takten i åtgärdsarbetet.

Pil uppåt smiley saknas Fossilbränslefritt 2030

Användningen av fossila bränslen inom Kronobergs län har upphört 2030.

Målet kan nås, om fler åtgärder vidtas. Idag utgör förnybara bränslen drygt hälften av den totala energianvändningen i Kronobergs län (54 procent, 2013 års data). Förhållandena har varit i stort sett likadana sedan 2010 vilket innebär att ingen utveckling skett de senaste åren.  För att nå målet måste takten öka i utfasningen av fossila bränslen.

Det är främst inom transportområdet och industriell verksamhet som fossila bränslen används i länet i dag. Lämpliga åtgärder för att uppnå målet är att öka produktionen av biogas och andra typer av förnyelsebara drivmedel, inköp av fordon som drivs av förnyelsebara drivmedel samt elfordon.

Produktion av förnyelsebar el genom vindkraft och kraftvärme vid fjärrvärmeverk är också viktiga åtgärder för att möta behoven av förnybart inom hushåll, industri och transportområdet.

Pil uppåt smiley saknas Plusenergilän

År 2050 är Kronobergs län ett Plusenergilän. Detta innebär att produktionen av förnybar energi och biobränsle överstiger den totala energianvändningen i länet, dvs. blir självförsörjande och kan exportera förnybar energi.

Enligt energibalans 2015 Kronobergs län sjunker energianvändningen på grund av minskad verksamhet i länet. Volymen av nyttjat fossilfria bränslen förblir samma medan de övriga bränslen minskar något vilket gör att totalt sett ökar andelen fossilfria bränslen något trots att volymen inte ökar. För att Kronoberg ska kunna nå sina miljömål om att bli ett plusenergilän måste volymen av förnyelsebara bränslen öka väsentligt.

Senaste data, från 2013, visar att den förnybara energitillförseln i länet ligger på omkring 2,7 TWh vilket är under hälften av det totala behovet på 6,1 TWh.

Detta innebär en stor utmaning för att nå målet men den relativt långa tidshorisonten till år 2050 möjliggör en större omställning. De energikällor som bedöms ha störst potential att öka är vindkraft och kraftvärme men även vattenkraft och solenergi bidrar till omställningen.

Pil uppåt smiley saknas Utsläpp av koldioxid från fossilt bränsle

Utsläpp av koldioxid i Kronobergs län från fossila bränslen län ska till år 2020 ha minskat till 2 ton per år och per länsinvånare.

Koldioxidutsläppen. per person i Kronoberg var drygt 4 ton per person år 2013 Mellan 2013 och 2014 minskade utsläppen i länet med 1,5 procent. Men utsläppen från transporter är märkbart högre än för riket och en förklaring kan vara att glesbebyggda län har svårare med effektiv kollektivtrafik och har längre sträckor att transportera sig.

Ska målet nås måste 2013 års utsläpp halveras vilket innebär att utsläppen måste minskas med nästan en tredjedels ton per år och person.

Pil uppåt smiley saknas Förnyelsebar energi

70 procent av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2020 från förnybara källor.

År 2013 utgjorde förnybara bränslen drygt hälften, 54 procent, av den totala energianvändningen i Kronobergs län. Vattenkraft står för 250 000 MWh, solenergi för 114 MWh, vindkraft för 10,9 GWh och resten kommer från bland annat fjärrvärme.

Förhållandena har sett i stort sett likadana ut sedan år 2010 vilket innebär att ingen utveckling skett de senaste åren. För att nå målet måste takten öka i utfasningen av fossila bränslen.

Det är främst inom transportområdet och industriell verksamhet som fossila bränslen används i länet i dag. Lämpliga åtgärder för att uppnå målet är att öka produktionen av biogas och andra typer av förnyelsebara drivmedel, inköp av fordon som drivs av förnyelsebara drivmedel samt elfordon.

Produktion av förnyelsebar el genom vindkraft och kraftvärme vid fjärrvärmeverk är också viktiga åtgärder för att möta behoven av förnybar el inom hushåll, industri och transportområdet.

Pil uppåt smiley saknas Användning av elenergi

Användningen av elenergi i bostäder och lokaler samt industriprocesser ska minska med 20 procent till 2020, räknat från 1995.

Den totala användningen av el har minskat med 22 procent sedan 1995 och målet ser ut att vara uppnått.

Värden för elanvändning i lokaler har baserats på uppgifter från elanvändning för offentliga verksamheter. Inom denna kategori skedde en betydande minskning mellan 2000 och 2005 men förmodligen beror detta på en förändring i SCB:s statistikberäkning och omklassificering av kategorin snarare än någon verklig minskning av elanvändningen. Även inom industrin skedde flera förbättringar under åren 2008, 2010 och 2013 där elanvändningen minskat totalt med cirka 22 procent från 1995 års värden. Reduceringen i industrisektorn kan dock bero på nedläggning av verksamhet snarare än energieffektiviseringar.

Användningen av elenergin inom bostadssektorn har inte haft samma nedåtgående kurva utan ökade till och med under 2010. Mellan 2010–2013 skedde dock förbättringar och elförbrukningen har totalt sett minskat med 14 procent från 1995 års användning.

Pil uppåt smiley saknas Fossil koldioxid från trafiken

Utsläppen av fossil koldioxid från trafik och arbetsfordon har år 2020 minskat med 35 procent, jämfört med 1990 års utsläpp.

Senaste data från år 2013 anger utsläppen av koldioxid från fossila transporter till cirka 560 000 ton koldioxid vilket är en väsentlig skillnad från målbilden.

Skulle minskningen skett linjärt borde de vara år 2013 varit 430 000 ton CO2 för att år 2020 komma ner till 400 000 ton koldioxid. Fram till 2007 försvann de miljövinster som gjordes tack vare bränsleomställning till fossilfria drivmedel och energieffektivare fordon genom ett ökat resande under samma period. Efter 2008 (möjligen som följd av finanskrisen) minskade resandet något vilket gjorde att utsläppen började sjunka. Efter 2013 har utsläppen ökat igen då det ökande resandet inneburit att fossilfritt drivna fordon och effektiviseringar inte slår igenom i utsläppsstatistiken.

Sammantaget innebär detta att om det inte görs radikala förändringar på internationell, nationell och regional och lokal nivå är prognosen att målet inte kommer att uppnås.

Pil uppåt smiley saknas Förnyelsebara fordonsbränslen

Förnyelsebara fordonsbränslen utgör minst 30 procent inom vägtransporter år 2020 i Kronobergs län.

År 2013 utgjorde förnyelsebara fordonsbränslen cirka 9 procent inom vägtransporter. År 2010 var motsvarande siffra cirka 6 procent.

Trenden för användning av fossilfria fordonsbränslen går åt rätt håll men inte tillräckligt snabbt. Med nuvarande ökning på cirka 1 procents per år kommer målet att nås tidigast år 2035.

Biogasanvändningen i transporterna har ökat från en nollnivå år 2010 till 1,4 GWh 2015 enligt SCB. Naturgasanvändning för 2015 ligger på 1,1 GWh.

Andelen etanol har legat på ungefär samma nivå under de senaste sju åren (ca 4 000 kubikmeter etanol/år). Denna nivå väntas inte att öka utan troligare sjunka med de subventioner som slopades innan årsskiftet till 2016.

Användningen av el inom vägtransporter har legat på en relativt konstant nivå mellan 2009 och 2013 på 0,05 procent. Med de senaste årens elbilsutveckling kan denna andel förväntas öka under åren fram till 2020 – men antagligen inte utan understöd.

Pil uppåt smiley saknas Förnyelsebara drivmedel i Kollektivtrafiken

Kollektivtrafiken i Kronobergs län är fossilbränslefri år 2020.

Enligt miljörapport för Sveriges landsting har Region Kronobergs länstrafik 99 procent förnybara drivmedel. Region Kronoberg har systematisk under flera år arbetat med att minska busstrafikens miljöpåverkan. Ett stort steg togs under 2013 när bussflottan började köras på förnyelsebara bränslen istället för fossila. Nu går stadstrafiken i både Älmhult och Växjö på 100% biogas och regiontrafiken går till allra största delen på biodiesel. Nu kommer man att arbeta vidare för att även den sista procenten fossil diesel ska bort från kollektivtrafiken.

Kollektivtrafikmyndigheten menar att arbetet kommer fortgå och bedömningen är att målet om 100 procent fossilfritt bränsle till år 2020 troligen kommer att nås.

Nya förbättringar kommer även ske när regiontrafiken inom kort kommer konvertera över till HVO (Hydrogenated Vegetable Oil, en förnybar drivmedelskomponent som kan blandas i diesel eller ersätta diesel i dieselmotorer).

Pil uppåt smiley saknas Produktion av förnyelsebara fordonsbränslen

Produktion av förnyelsebara fordonsbränslen t.ex. biogas i Kronobergs län ska vara minst 30 GWh år 2020. (Detta motsvarar årsförbrukningen för ca 2700 personbilar.)

Den totala biogasproduktionen år 2015 var 33,5 GWh enligt Energimyndigheten. Av detta nyttjades två tredjedelar inom kollektivtrafiken och en tredjedel tankades av privatbilar. I Kronobergs län finns två deponigasanläggningar och fyra reningsverksanläggningar i Ljungby, Alvesta, Växjö och Älmhult. Endast Växjö kommuns reningsverk har fordonsgasproduktionen. I Alvesta stod år 2014 en samrötningsanläggning klar där gödselavfall rötas till fordonsgas. Produktionen från denna anläggning beräknas i fulldrift producera 15 GWh.

Länsstyrelsen bedömer att produktionen av biogas kommer att nå målet till år 2020. Det finns både rötningskapacitet och tillräckligt med rötningssubstrat från matavfall, slam från reningsverk och gödsel för att uppnå målet. Länsstyrelsen bedömer att om det finns avsättning för gasen kan utveckling bli fortsatt god och att det finns utrymme för fler anläggningar.

Pil uppåt smiley saknas Tankställen för förnyelsebara bränslen

Tankställen för förnyelsebara fordonsbränslen (utöver E85) finns i alla kommuner i Kronobergs län år 2020.

I Kronobergs län finns tre tankstationer för biogas: i Alvesta, Växjö och Älmhult.  Ytterligare en tankstation är under uppbyggnad i Ljungby och det övervägs om det behövs ytterligare en för tung trafik i Växjö. Det finns totalt 33 stycken laddstolpar för elbilar och flera nya planeras.

Utbyggnadstakten för förnyelsebara bränslen går stadigt framåt och prognosen är att målet om tankställen för förnyelsebara bränslen ser ut att kunna nås till 2020. Dock kan det bli svårt för de mindre kommunerna att få underlag till biogasmackar och där bedömer Länsstyrelsen att det är mest realistiskt att satsa på laddstolpar. Tankställen som delvis eller helt erbjuder biodiesel är också möjliga alternativ framgent om produktion och efterfrågan på det helt fossilfria bränslet ökar.

Pil uppåt smiley saknas Ökat resande med kollektivtrafiken

För kollektivtrafiken gäller följande: Marknadsandelen ska öka till 15 procent år 2030.

Andelen av kollektivtrafiken i allt resande i Kronobergs län var 16 procent år 2016. Det är fler kvinnor än män som åker kollektivt (52 procent kvinnor jämfört med 48 procent män). Det nationella genomsnittet år 2015 var 26 procent, där storstadsregionerna drar upp andelen. I Stockholms län var 49 procent av resorna kollektiva år 2015. Uppgifterna är hämtade från Kollektivtrafikbarometern 2015 och Kollektivtrafikbarometern 2016[1].

Marknadsandelen i Kronobergs län har tidigare ökat de senaste åren, men ligger nu stadigt mellan 10 och 11 procent.

Om marknadsandelen ska kunna öka till 15 procent behöver fler satsningar för kollektivtrafiken göras. Som en positiv faktor att bygga vidare på är att kundnöjdheten i Kronoberg är hög. I trafikbarometerns årliga undersökning angav 83 procent att de var nöjda med sitt länstrafikbolag vilket är högre än riksgenomsnittet på 81 procent år 2016.