Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som ska bidra till att nå miljömålen. Trots det så är det endast ett mål, Grundvatten av god kvalitet, av de mål som bedöms på regional nivå som är nära att nås till år 2020. Övriga miljömål bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Även fast målen inte nås bedöms utvecklingstrenden som positiv för Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Detta på grund av ett minskat försurande nedfall, tillsammans med utförda insatser för att minska orsakerna till övergödning. Återhämtning sker långsamt och ytterligare internationella beslut krävs för att nå Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Det samma gäller även Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Giftfri miljö.

Utvecklingen i miljön är neutral för Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande skogar och Myllrande våtmarker. Den ökade byggtakten ställer krav på kommunernas planarbete och att miljömålen beaktas när olika intressen ställs mot varandra.

För Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv bedöms utvecklingen som negativ, framförallt med anledning av att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner. Positivt är dock den stora naturvårdssatsning som pågår.

Åtgärder finns samlade i fem åtgärdsprogram; Minskad klimatpåverkan 2015–2019, Anpassning till ett förändrat klimat 2015–2019 (reviderat år 2017), Hälsans miljömål 2016–2020, Vattnets miljömål 2017–2021 samt Djurens och växternas miljömål 2018–2022, som är under framtagande.

Det sker mycket positivt för miljön i länet och ambitiösa planer tas fram i god samverkan, men samhällsutvecklingen är inte tillräcklig för att målen ska nås. Miljöarbetet integreras inte tillräckligt i övrigt arbete, i politiken och hos allmänheten. Det krävs engagemang och ledarskap från myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner i det fortsatta arbetet för att öka genomslagskraften och nå en bättre miljö. 

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Däremot så redovisar Jönköpings län resultat och analys på regional nivå för dessa mål.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder på regional nivå

  • Det har bildats ett nytt nätverk och en ny strategi för fritidsfiske samt fisketurism i länet.
  • En ny regional metod för ett effektiviserat bevarande av vatten ska testas med privata markägare längs två vattendrag i Habo kommun under år 2017–2018. Metoden används framgångsrikt tillsammans med Sveaskog och samarbete sker nu även med ett par större icke-privata skogsägare.
  • Kulturmiljöer vid vattendrag inventeras löpande och GIS-skikt skapas.
  • I vattendragsvandringar sker tvärsektoriell samverkan mellan enheterna kulturmiljö och fiske på Länsstyrelsen i Jönköpings län.
  • Samarbetsprojektet ”Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige 2010–2016 – Elva länsstyrelser i samverkan1,2,3” har avslutats i ett seminarium och en rapport.
  • I Samlad Åtgärdsplan för Vatten (SÅV) har åtgärder prioriterats inom 42 åtgärdsområden. Under året har SÅV och gällande åtgärdsprogram för vatten presenterats och diskuterats med flera av kommunernas förvaltningar. Under hösten kompletteras SÅV med åtgärder som rör tillsyn av miljöfarlig verksamhet och efterbehandling av förorenade områden.

Åtgärder på kommunal nivå

  • Länsstyrelsen stödjer Jönköping och Värnamo kommun genom inventering där översvämningar kan skada kulturmiljöer, finansiering sker genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
  • Tillsammans med Sportfiskarna arrangerar Jönköpings kommun höstlovsfiske. I Värnamo kommun har fiskets dag arrangerats för andra året.

Vattenkvalitet

Enligt vattenförvaltningens statusklassning når 35 procent av länets vatten god ekologisk status och 58 procent måttlig ekologisk status. Flera projekt drivs för att förbättra dessa siffror. Ett är LIFE-projektet UC4LIFE som avslutades under året och syftar till att förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i tolv sydsvenska vattendrag, varav två i länet.

Preliminära mätningar av mikroplast i Vättern har visat att halterna är högre än i Östersjön. Genom bred samverkan av olika aktörer via Vätternvårdsförbundet har Örebro Universitet fortsatt studierna om mikroplaster och dess källor i Sveriges fyra största sjöar under år 2017. Momentet är ett av de mest omfattande i Sverige och kan leda till uppstart av nytt miljöövervakningsområde.

Skydd och restaurering

Parallellt med metoden för bevarande av vatten har arbete med skydd i etapper av vattendrag påbörjats. Även arbetet med skyddsområden för vattentäkter har fått fart under året. Regionalt har en ny metod för bevarande av vatten tagits fram för att effektivisera arbetet.

Länsstyrelsens arbete med restaurering av vattendrag utgår ifrån prioriteringen som tagits fram i SÅV. Länsstyrelsen har bildat en intern arbetsgrupp för att få ett samlat grepp om åtgärdsarbetet. En samrådsgrupp för externa aktörer har också startats för att förbättra dialogen i samband med restaureringsarbetet.

I projektet ”Emån – en långsiktig hållbar resurs för samhälle och miljö” har biotopvårdsåtgärder genomförts i Emåns huvudfåra samt i Solgenån. Kulturmiljön har även integrerats i arbetet genom information och deltagande på möten.

Kulturmiljö

Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Riksantikvarieämbetet har tagit fram en strategi för hur prioritering ska ske mellan energi, natur och kultur, där Nissan och Emån har utsetts till pilotområden. Länsstyrelsen har på uppdrag av Riksantikvarieämbetet blivit utpekade att delta i framtagandet av en nationell tålighetsmodell för kulturmiljöer vid vatten i samband med åtgärder, främst kopplat till vattenkraft. Tålighetsmodellen ska utgöra grunden för kulturdelen enligt prioriteringen mellan energi, natur och kultur inom pilotområdena.

Från år 2017 utgår endast finansiering från Riksantikvarieämbetet till inventering av kulturmiljöer längs vattendrag, vilket i praktiken ger en långsammare men fortsatt inventering. Positivt är att viss finansiering sker med hjälp av medel från Havs- och vattenmyndigheten för interna samverkansformer i tillsynsarbetet för åtgärder i vatten. Även bidrag från myndigheten för samhällsskydd och beredskap stärker arbetet, inte minst för att stödja kommunerna i deras åtgärdsarbete.

Analys och bedömning

Bedömningen är att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. Det är mycket som fortfarande är oklart i utvecklingen, därav den neutrala trendpilen. God ekologiskt status nås inte i 65 procent av länets vatten och jämfört med förra statusklassningen är det få vatten som fått bättre status tack vare åtgärder. Även om utvecklingen är svagt positiv är tempot är inte tillräckligt för att nå en positiv trend för målet. Det bedrivs flera stora och ambitiösa projekt som gynnar målet men i det stora hela når de ändå bara en bit på väg.

En viktig förutsättning för att nå framåt är en bra dialog. Inom vissa områden syns framsteg, vattenkraftsbranschen och natur-kultur är exempel på det. Inom andra områden går det snarare bakåt när det gäller att komma till samsyn, bland annat beroende på starka särintressen.

Viss finansiering från andra myndigheter utöver Riksantikvarieämbetet i internt och externt arbete möjliggör att kulturmiljövärden synliggörs även i andra sammanhang, vilket är positivt för kulturmiljöaspekten kopplat till målet.

Förteckningen som listar de arter som berörs av EU:s förordning om invasiva arter utökades år 2017. Den mest uppmärksammade av de tio arter som finns i Sverige är signalkräftan. Förordningen innebär inga större förändringar rent praktiskt vad gäller signalkräftan men den sätter mer fokus på dess negativa konsekvenser, vilket i sin tur stärker flodkräftans skydd. Under hösten förväntas nya lagförslag träda ikraft som gör det lättare för Länsstyrelsen att ingripa mot invasiva arter.

Hösten år 2016 beslutades att minska tappningen ur Solgen och ett nytt beslut att ytterligare minska tappningen ur sjön togs år 2017. Det är för tidigt att uttala sig om effekterna av de låga nivåerna men de har satt fokus på vad som är att vänta i klimatförändringarnas spår. Förändrade flöden och tidvis torrlagda sträckor kommer att påverka växt- och djurlivet.