Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som ska bidra till att nå miljömålen. Trots det så är det endast ett mål, Grundvatten av god kvalitet, av de mål som bedöms på regional nivå som är nära att nås till år 2020. Övriga miljömål bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Även fast målen inte nås bedöms utvecklingstrenden som positiv för Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Detta på grund av ett minskat försurande nedfall, tillsammans med utförda insatser för att minska orsakerna till övergödning. Återhämtning sker långsamt och ytterligare internationella beslut krävs för att nå Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Det samma gäller även Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Giftfri miljö.

Utvecklingen i miljön är neutral för Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande skogar och Myllrande våtmarker. Den ökade byggtakten ställer krav på kommunernas planarbete och att miljömålen beaktas när olika intressen ställs mot varandra.

För Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv bedöms utvecklingen som negativ, framförallt med anledning av att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner. Positivt är dock den stora naturvårdssatsning som pågår.

Åtgärder finns samlade i fem åtgärdsprogram; Minskad klimatpåverkan 2015–2019, Anpassning till ett förändrat klimat 2015–2019 (reviderat år 2017), Hälsans miljömål 2016–2020, Vattnets miljömål 2017–2021 samt Djurens och växternas miljömål 2018–2022, som är under framtagande.

Det sker mycket positivt för miljön i länet och ambitiösa planer tas fram i god samverkan, men samhällsutvecklingen är inte tillräcklig för att målen ska nås. Miljöarbetet integreras inte tillräckligt i övrigt arbete, i politiken och hos allmänheten. Det krävs engagemang och ledarskap från myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner i det fortsatta arbetet för att öka genomslagskraften och nå en bättre miljö. 

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Däremot så redovisar Jönköpings län resultat och analys på regional nivå för dessa mål.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder på regional nivå

  • Tillsyn och prövning sker av kommunala avloppsreningsverk.
  • Samlad Åtgärdsplan för Vatten (SÅV) har kommunicerats på kommunträffar under året.

 Åtgärder på kommunal nivå

  • Tillsyn sker av enskilda avlopp.
  • Utfiskning av vitfisk har gjorts i Ryssbysjön, Nässjö kommun, delfinansierat av LOVA-medel.
  • Under året har en större våtmark vid sjön Hyllingen utanför Aneby restaurerats inom ett LOVA-projekt. Detta innebär positiva effekter på näringsretentionen i det övergödningspåverkade Svartåsystemet.

Syftet med SÅV är att samla alla åtgärder som rör vatten på ett ställe för att underlätta exempelvis planering och prioritering av åtgärder. Planen ska vara ett underlag både internt på Länsstyrelsen i Jönköpings län och bland andra aktörer som arbetar med åtgärder i vatten. I SÅV har länet delats in i 64 områden varav en tredjedel har övergödningsproblem i olika grad. Dessutom har 36 sjöar och 46 vattendragssträckor problem med höga näringshalter. Områden och åtgärder listas via http://www.samladatgardsplanvatten.se/.

Länsstyrelsen jobbar med tillsyn och prövning av de kommunala avloppsreningsverken i syfte att minska utsläppen. Prövningsärenden hanteras av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Östergötland men Länsstyrelsen är en viktig remissinstans. Flera avloppsreningsverk har varit föremål för prövning under året vilket på sikt kommer att bidra till att förbättra förutsättningarna för att uppnå god status i aktuella recipienter. Länsstyrelsen har inom ramen för tillsynen hanterat förekommande tillsynsärenden samt genomfört tillsynsbesök.

För cirka sex år sedan fick kommunerna massförelägganden att åtgärda sina VA-nät för att få igång ett proaktivt arbete. Som en effekt är det nu är många kommuner som jobbar med VA-policies och VA-planer.

Den tillsynsinsats som kommunerna genomförde under år 2015 (inom ramen för Miljösamverkan f) av ledningsnäten tillhörande de tillståndspliktiga avloppsreningsverken, där Länsstyrelsen deltog i planeringen, har gett effekt. Implementeringen i det ordinarie tillsynsarbetet har förbättrats efter insatsen.

Även om Jönköpings län saknar kust påverkar utsläppen i länet situationen i havet. Vid länsgränsen görs mätningar för länets huvudavrinningsområden. Mätserierna visar att kvävetransporten minskat med 11 procent och fosfortransporten med 14 procent i medelvärde för åren 2013–2015 jämfört med åren 1991–1995.

Nitratnivåerna i länet bedöms följa tidigare mätningar. För fem av de kommunala grundvattentäkterna är nivån så hög (20 mg/l) att åtgärder bör vidtas för att riktvärdet inte ska överskridas på sikt1. Riktvärdet (50 mg/l) har inte överskridits för någon täkt. Resultaten kanske inte representerar länet i stort då de endast täcker några grundvatten, samt att vattentäkter etableras i särskilt rena grundvatten-akviferer.

Länsstyrelsen har börjat lyfta in risken för skred, skyfall och översvämning i prövnings- och tillsynsärenden som en effekt av klimatförändringarna. Insatserna baseras till stor del på resultaten av en GIS-studie och används för att prioritera objekt i ärendena. Detta gäller även för förorenade områden.

I länet kommer Ralången att vara en av de första sjöarna som åtgärdas i ett projekt tillsammans med länsstyrelserna i Kalmar och Östergötland som handlar om att åtgärda övergödda sjöar genom att ta bort näringsrikt sediment. Åtgärden planeras att slutföras under år 2018 och finansieras av Havs- och vattenmyndigheten.

Sedan år 2010 finns projektet Greppa Näringen i länet, idag med cirka 220 lantbrukare som medlemmar. Enligt den regionala övergödningsplanen har prioriterade områden identifierats. Under år 2017 inriktades rådgivningen på djurbesättningar.

Sedan år 1996 görs mätningar av kvävenedfall i länet inom mätprogrammet Krondroppsnätet. Sedan starten har kvävenedfall med nederbörd på öppet fält inte förändrats. Nedfallet till skog har ofta varit så högt att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog har överskridits2. Överskridanden kan leda till påverkan på markvegetationen i skogen, samt risk för läckage av nitrat till mark- och grundvatten.

Analys och bedömning

Bedömningen är att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. Utvecklingen är positiv. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser skett som bedöms gynna miljötillståndet.

Generellt sett är övergödning inget stort problem i Jönköpings län. Där problem ändå finns beror på länets belägenhet högt upp i vattensystemen och att flödena därför är relativt små i förhållande till utsläppen. De stora orsakerna till övergödning i länet är punktkällor, enskilda avlopp, interngödning i övergödda sjöar samt jordbruket. Det är således inom dessa områden åtgärder behövs. Tack vare att mycket arbete bedrivs inom dessa områden ger det en positiv utveckling för miljömålet.

Den utdragna processen med att fastställa ett nytt åtgärdsprogram för vattenförvaltningen har inverkat negativt på möjligheterna att nå miljömålet genom att en del arbete avstannade i väntan på beslutet som kom i december år 2016. Regeringen har i budgeten för år 2018 avsatt mer medel för övergödningsåtgärder, bland annat för att minska internbelastning från övergödda sjöar.

De låga flödena i sjöar och vattendrag samtidigt som utsläppen från både enskilda avlopp och kommunala reningsverk ligger på normal nivå gör att halterna i vattnet av övergödande ämnen blir högre, vilket kan påverka djur- och växtlivet. Detta kommer bli ett ökande problem i framtiden enligt den klimatanalys SMHI har gjort för länet3. Enligt den kommer flödena att minska under vår- och sommarmånaderna samt lågvattenperioden bli längre.

 

Referenser

1. SGU:s Vattentäktsarkiv

2. Krondroppsnätet i södra Sverige – övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön, nr c 236.

3. SMHI, 2015, Framtidsklimat i Jönköpings län, Klimatologi nr 25.