Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som ska bidra till att nå miljömålen. Trots det så är det endast ett mål, Grundvatten av god kvalitet, av de mål som bedöms på regional nivå som är nära att nås till år 2020. Övriga miljömål bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Även fast målen inte nås bedöms utvecklingstrenden som positiv för Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Detta på grund av ett minskat försurande nedfall, tillsammans med utförda insatser för att minska orsakerna till övergödning. Återhämtning sker långsamt och ytterligare internationella beslut krävs för att nå Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Det samma gäller även Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Giftfri miljö.

Utvecklingen i miljön är neutral för Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande skogar och Myllrande våtmarker. Den ökade byggtakten ställer krav på kommunernas planarbete och att miljömålen beaktas när olika intressen ställs mot varandra.

För Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv bedöms utvecklingen som negativ, framförallt med anledning av att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner. Positivt är dock den stora naturvårdssatsning som pågår.

Åtgärder finns samlade i fem åtgärdsprogram; Minskad klimatpåverkan 2015–2019, Anpassning till ett förändrat klimat 2015–2019 (reviderat år 2017), Hälsans miljömål 2016–2020, Vattnets miljömål 2017–2021 samt Djurens och växternas miljömål 2018–2022, som är under framtagande.

Det sker mycket positivt för miljön i länet och ambitiösa planer tas fram i god samverkan, men samhällsutvecklingen är inte tillräcklig för att målen ska nås. Miljöarbetet integreras inte tillräckligt i övrigt arbete, i politiken och hos allmänheten. Det krävs engagemang och ledarskap från myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner i det fortsatta arbetet för att öka genomslagskraften och nå en bättre miljö. 

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Däremot så redovisar Jönköpings län resultat och analys på regional nivå för dessa mål.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Åtgärder på regional nivå

  • Ett tillsynsprojekt angående utfasning av farliga kemikalier har genomförts som riktar sig dels mot verksamhetsutövare, genom krav på registrering och diskussion om utfasning, och dels till tillsynsmyndighet, genom framtagande av material samt checklistor.
  • Andra utförda tillsynsprojekt handlar om alternativa åtgärdstekniker i tillsynen, samt MIFO (Metodik för inventering av förorenade områden) fas 2 på deponier. Dessutom sker tillsyn av förorenade områden.
  • Klimatpåverkan på förorenade områden och miljöfarlig verksamhet har karterats i en GIS-analys.
  • Inom miljöövervakningen har tidigare undersökningar av PFAS följts upp, kvicksilver i matfisk från sjöar med stort fritidsfiske har undersökts och prioriterade ämnen inom vattenförvaltningen vid ett tjugotal lokaler har provtagits och analyserats.
  • Regionen arbetar med att rensa bort leksaker och pedagogiskt material inom sjukvården som kan innehålla skadliga ämnen.

 Åtgärder på kommunal nivå

  • Tillsynsprojekt sker angående utfasning av farliga kemikalier och förorenade områden. Inom Miljösamverkan f har tillsyn över avfallshantering skett.
  • Det sker en utfasning av farliga ämnen i byggbranschen.
  • Flera kommuner arbetar med giftfri förskola.
  • Inom Miljösamverkan f sker framtagande av handläggarstöd och rutiner för miljöolyckor.

 Åtgärder näringslivet

  • Undersökning och sanering av förorenade områden har skett.

Övriga åtgärder

  • Kemikaliekonferensen med tema bygg hölls i Jönköping under hösten.

Miljöövervakningen och vattenförvaltningen visar på trender och förekomst av miljöfarliga ämnen. Ett uppmärksammat problem är förekomsten av mikroplaster i sjöar och hav. Mikroplaster har påträffats i Vättern och under år 2017 genomfördes nya mätningar.

I slam från reningsverk mäts innehåll av till exempel metaller och nonylfenol. En utvärdering av slamdata från 17 reningsverk i Jönköpings län resulterade i att innehållet av metaller och nonylfenol i slam generellt har minskat under åren 2006–2011 jämfört med åren 1996–2001. Under år 2017 genomförs en utvärdering av PCB och PAH i slam från reningsverk i länet. Preliminära resultat visar på en minskande trend även för PCB och PAH. Det är endast ett fåtal ämnen som regelbundet analyseras i slam, så det går inte att utifrån dessa data utläsa om den sammanlagda mängden kemiska ämnen i slam ökar eller minskar.

Det finns drygt 5 100 potentiellt förorenade områden registrerade i länet, varav cirka 1 360 objekt är riskklassade, under utredning eller där saneringar har påbörjats eller genomförts. Av dessa är 60 områden högst prioriterade.

I länet pågår sanering på sex prioriterade platser. Flera saneringsåtgärder har utförts till följd av exploateringar eller att tillsynsmyndigheten ställt krav på åtgärder. Det pågår kontinuerligt mindre saneringar på industrier eller liknade som bygger ut eller på platser med mindre föroreningsskador.

Arbetet enligt åtgärdsprogrammet Hälsans miljömål pågår. I åtgärdsprogrammet finns ett flertal åtgärder som bidrar till målet, även om de inte är tillräckliga för att målet ska nås.

Analys och bedömning

Målet nås inte och är inte möjligt att nå till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel, åtgärder eller förändrade beteenden. Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas och det är inte möjligt att se någon utvecklingsriktning.

Mängden nya kemikalier ökar snabbt. Ämnen som är spridda i miljön eller finns lagrade i varor, byggnader och i förorenade områden kan påverka människor och miljö under lång tid. Framför allt barn och kvinnor i fertil ålder är särskilt känsliga för miljögifter. För att minska den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen behövs effektiva styrmedel och åtgärder från internationell till lokal nivå. Användningen av särskilt farliga ämnen kan förväntas minska framöver tack vare flera direktiv och internationella konventioner som kräver begränsningar. Till exempel har beslut tagits som minskar barns exponering för farliga ämnen. Nya ämnen med okända verkningar framställs dock kontinuerligt.

Konsumtionen har ökat med 25 procent sedan år 2004. Ökad konsumtion, av till exempel varor, kläder och kemiska produkter, leder till en ökad kemikalie-­ och varuproduktion samt en ökad mängd avfall och därmed ökad spridning av farliga ämnen. Många konsumenter är inte medvetna om den miljöpåverkan som konsumtionen eller användningen innebär.

Kommunernas arbete med giftfri förskola fortsätter. Att rikta in sig mot barns miljöer är viktigt då barn är känsligare än vuxna. Kommunerna behöver därför fortsätta prioritera det förebyggande arbetet samt tillsynen av farliga ämnen i varor, särskilt i miljöer där barn och unga vistas. Lokalt behöver utfasningsarbetet inom tillsynen av miljöfarlig verksamhet fortsätta. Tillsynen kan även bidra till ökad kunskap om ämnens miljö- och hälsofarliga egenskaper så att tillräckliga försiktighetsmått genomförs för att skydda både människor och miljö. Dessutom är det viktigt att inom upphandling och inköp göra medvetna prioriteringar för att nå miljömålet samt en hållbar utveckling.

Arbetet med förorenade områden som utförs av Länsstyrelsen och kommunerna är en grundförutsättning för att uppnå målet. Det krävs fortsatt finansiering för tillsynsarbete och bidragsadministration för att få tillstånd till åtgärder. En förutsättning för att nå miljömålet är att tillsynsarbetet för prioriterade förorenade områden ökar, samt att andra åtgärdstekniker behöver utvecklas för att minska mängden förorenade massor som läggs på deponi.

Det råder osäkerhet kring hur klimatförändringarna påverkar miljömålet, till exempel genom risk för ökad spridning av föroreningar från förorenade områden och ökad rörlighet av ämnen såsom kvicksilver.