Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som ska bidra till att nå miljömålen. Trots det så är det endast ett mål, Grundvatten av god kvalitet, av de mål som bedöms på regional nivå som är nära att nås till år 2020. Övriga miljömål bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Även fast målen inte nås bedöms utvecklingstrenden som positiv för Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Detta på grund av ett minskat försurande nedfall, tillsammans med utförda insatser för att minska orsakerna till övergödning. Återhämtning sker långsamt och ytterligare internationella beslut krävs för att nå Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Det samma gäller även Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Giftfri miljö.

Utvecklingen i miljön är neutral för Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande skogar och Myllrande våtmarker. Den ökade byggtakten ställer krav på kommunernas planarbete och att miljömålen beaktas när olika intressen ställs mot varandra.

För Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv bedöms utvecklingen som negativ, framförallt med anledning av att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner. Positivt är dock den stora naturvårdssatsning som pågår.

Åtgärder finns samlade i fem åtgärdsprogram; Minskad klimatpåverkan 2015–2019, Anpassning till ett förändrat klimat 2015–2019 (reviderat år 2017), Hälsans miljömål 2016–2020, Vattnets miljömål 2017–2021 samt Djurens och växternas miljömål 2018–2022, som är under framtagande.

Det sker mycket positivt för miljön i länet och ambitiösa planer tas fram i god samverkan, men samhällsutvecklingen är inte tillräcklig för att målen ska nås. Miljöarbetet integreras inte tillräckligt i övrigt arbete, i politiken och hos allmänheten. Det krävs engagemang och ledarskap från myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner i det fortsatta arbetet för att öka genomslagskraften och nå en bättre miljö. 

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Däremot så redovisar Jönköpings län resultat och analys på regional nivå för dessa mål.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder på regional nivå

  • Länsstyrelsen i Jönköpings län har påbörjat arbetet med åtgärderna i det regionala åtgärdsprogrammet Hälsans miljömål, där bland annat Frisk luft ingår. Programmet började gälla år 20161.

 Åtgärder kommunal nivå

  • Jönköpings kommun har genomfört kampanjen ”Inga onödiga bilresor”, där vanebilister erbjuds att testa elcyklar.

Det finns flera luftföroreningar som har en negativ effekt på både hälsa och miljö. Under år 2016 genomfördes mätningar av luftkvalitet i Jönköpings tätort samt modellberäkningar i länets alla kommuner. De flesta överskridandena av miljömålets preciseringar sker på hårt trafikerade gator. I bakgrundsmiljöer, som är de miljöer människor mest vistas i, är situationen i regel bättre. Halterna av luftföroreningar kan variera mellan åren, bland annat beroende på väder. Länstrafiken i länet har genomfört kampanjer för att öka antalet resande med kollektivtrafiken. Flera kommuner har köpt in elbilar och satsar på att bygga ut laddinfrastruktur. I länet, liksom landet i övrigt, har andelen dieselbilar ökat de senaste åren. Denna förändring av fordonsflottan har en negativ inverkan på chanserna att nå målet eftersom dieselbilar generellt sett har högre kväveoxidutsläpp än bilar med andra drivmedel. Körsträckan per invånare och år är längre i länet än för landet som helhet2.

Kvävedioxid

Kvävedioxid påverkar lungfunktionen och fungerar även som en markör för andra luftföroreningar. Där det finns höga halter av kvävedioxid finns det ofta höga halter av andra skadliga ämnen. Mätningar finns bland annat i Jönköping och där har halterna sjunkit de senaste 20 åren, men halterna i gatumiljö ligger fortfarande över miljömålet. År 2016 låg årsmedelhalten knappt över miljömålet i Jönköping, vilket var högre än föregående år. Beräkningar från övriga kommuner i länet tyder på att miljömålet där klaras, med undantag för Nässjö kommun3.

Partiklar

Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i Sverige. De bildas främst vid slitage av vägbanan, samtidigt som dubbdäcksanvändning är en stor bidragande orsak. Mätningar under år 2016 visar att miljömålet för årsmedel av partiklar klarades i Jönköping. Modellberäkningar visar däremot att det överskreds på andra gator i Jönköping samt i Eksjö, Gislaved, Nässjö, Tranås och Vetlanda. Halterna ligger dock under miljökvalitetsnormen. Under slutet av 2000-talet var riskerna stora att normen skulle överskridas i Jönköpings kommun, som därför fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett åtgärdsprogram för partiklar. En åtgärd som har genomförts är en informationskampanj med syfte att minska dubbdäcksanvändningen i kommunen.

Bensen

Den största källan för bensen är biltrafiken, men även vedeldning är en betydande källa i vissa orter. Modellberäkningar tyder på att miljömålet för bensen överskreds år 2016 för Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Jönköping, Nässjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo kommuner3. Detta innebär en ökning i antal kommuner jämfört med tidigare år. 

Marknära ozon

Marknära ozon bildas genom en kemisk reaktion mellan kväveoxider och flyktiga organiska ämnen i närvaro av solljus. Halterna är därför till stor del väderberoende. Dessa ämnens största källor är trafik och vissa industriprocesser. De kan spridas över stora avstånd och den största delen marknära ozon som förekommer i länet har sitt ursprung utomlands.

Marknära ozon bryts ned av kvävedioxid som släpps ut av trafiken. Det är därför lägre halter i tätorterna än på landsbygden. Höga halter marknära ozon kan påverka andningsvägarna negativt. Mätningar har genomförts i Asa under åren 2007–2010, samt år 2012. Under samtliga dessa år överskreds miljömålet.

Ozonindex

Marknära ozon är skadligt både för hälsan och för växter, vilket orsakar ett stort skördebortfall. Kostnaden för bortfallet har beräknats till 500 miljoner kronor varje år i Sverige4. Mätningar inom ozonmätnätet visar att det under år 2016 var högre halter av marknära ozon än år 2015, men på liknande nivå som åren 2009–20145. Miljömålet klarades vid mätstationerna i länet men överskridande i grannlänen gör det svårt att dra säkra slutsatser om måluppfyllanden.

Analys och bedömning

Mätningarna och beräkningarna i länet visar att målet inte är uppnått och inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Trenden är neutral då det inte längre går att se en säkerställd nedåtgående trend av halterna av de viktigaste luftföroreningarna. De luftföroreningar för vilka det finns data för under de senaste åren visar på att målet inte klarades under år 2016.

Högst halter av luftföroreningar finns i stadsmiljö och har sin främsta källa i trafiken. För att målet ska kunna nås krävs det åtgärder för att minska bilåkandet samt minska användningen av dubbdäck i tätortsmiljöer. Ett viktigt verktyg för att förbättra luftkvaliteten är den fysiska planeringen. Klimatpåverkande gaser och luftföroreningar har till stor del samma källor; trafik och energiproduktion. Det pågår ett intensivt klimatarbete i länet genom klimatrådet och Energikontor Norra Småland. Arbetet bidrar till att stärka samverkan i länet och hitta åtgärder för att minska energiförbrukningen, möjliggöra energieffektivare transporter med mera. Arbete pågår med det regionala åtgärdsprogrammet om Minskad klimatpåverkan6.

En del av luftföroreningarna har sitt ursprung i andra länder, marknära ozon är det tydligaste exemplet på detta. Internationella avtal och överenskommelser är därför viktiga för att målet ska kunna nås. För att kunna sätta in rätt åtgärder är det viktigt att övervaka hur situationen verkligen ser ut i länet. Luftvårdsförbundet och kommunerna i länet bildade därför under år 2013 ett samverkansområde för övervakning av luftkvalitet i länet.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2015:37. Hälsans miljömål, Åtgärdsprogram 2016–2020

2. www.miljomal.se, indikatorn Körsträcka med bil (under Begränsad klimatpåverkan)

3. IVL, Uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för luftkvalitet i Jönköpings län för kalenderår 2015, rapport U 5679.

4. IVL, En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige i relation till föreslagna miljömål, 2006, rapport B1678

5. IVL, Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i Södra Sverige – med beaktande av variationen i landskapet – resultat för 2015, rapport C 184

6. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande nr 2014:30. Minskad klimatpåverkan – åtgärdsprogram 2015–2019 Jönköpings län