Generationsmålet

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som ska bidra till att nå miljömålen. Trots det så är det endast ett mål, Grundvatten av god kvalitet, av de mål som bedöms på regional nivå som är nära att nås till år 2020. Övriga miljömål bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Även fast målen inte nås bedöms utvecklingstrenden som positiv för Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Detta på grund av ett minskat försurande nedfall, tillsammans med utförda insatser för att minska orsakerna till övergödning. Återhämtning sker långsamt och ytterligare internationella beslut krävs för att nå Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Det samma gäller även Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Giftfri miljö.

Utvecklingen i miljön är neutral för Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande skogar och Myllrande våtmarker. Den ökade byggtakten ställer krav på kommunernas planarbete och att miljömålen beaktas när olika intressen ställs mot varandra.

För Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv bedöms utvecklingen som negativ, framförallt med anledning av att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner. Positivt är dock den stora naturvårdssatsning som pågår.

Åtgärder finns samlade i fem åtgärdsprogram; Minskad klimatpåverkan 2015–2019, Anpassning till ett förändrat klimat 2015–2019 (reviderat år 2017), Hälsans miljömål 2016–2020, Vattnets miljömål 2017–2021 samt Djurens och växternas miljömål 2018–2022, som är under framtagande.

Det sker mycket positivt för miljön i länet och ambitiösa planer tas fram i god samverkan, men samhällsutvecklingen är inte tillräcklig för att målen ska nås. Miljöarbetet integreras inte tillräckligt i övrigt arbete, i politiken och hos allmänheten. Det krävs engagemang och ledarskap från myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner i det fortsatta arbetet för att öka genomslagskraften och nå en bättre miljö. 

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Däremot så redovisar Jönköpings län resultat och analys på regional nivå för dessa mål.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Generationsmålet

I länets arbete som beskrivs nedan sker en stor samverkan mellan aktörer där synergierna mellan miljökvalitetsmålen, näringslivet och sociala insatser är många. Inför kommande år finns i länet en stor förväntan och ett stort engagemang i och med de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030. 

Återhämtade ekosystem

Ett av länets största miljöproblem är försurning, till stor del orsakat av surt nedfall. Mätningar visar att nedfallet av svavel har minskat mycket kraftigt sedan 80-talet. Trots detta syns bara en svag återhämtning i miljön. För kvävenedfallet är trenden inte lika positiv. 

Ett framgångsrikt arbete med formellt skydd av skog bygger på dialog med alla inblandade. Därför ges markägarna stora möjligheter att bidra genom arbetssättet Nya Komet i den nationella strategi som vägleder arbetet med formellt skydd av skog från år 2017.

Under året har länets åtgärdsprogram Djurens och växternas miljömål 2012–2016 följts upp, samtidigt som det nya programmet tas fram i samordning med uppdragen för grön infrastruktur och friluftslivsmålen i en gemensam grön handlingsplan. Genom samverkan mellan olika aktörer breddas åtgärderna och kan få större genomslagskraft. Flertalet utbildnings- och informationsinsatser inom programmet syftar till bevarandet av ekosystemtjänster. 

Biologisk mångfald och hållbart nyttjande av natur- och kulturmiljö 

Mellan jan-sep skyddades 167 hektar skyddats som kultur-och naturreservat, biotopskyddsområden eller naturvårdsavtal i länet.

Under året har Länsstyrelsen tagit fram en strategi och handlingsplan för att utveckla fritidsfisket och fisketurismen i länet. Syftet är att göra fisket mer lättillgängligt samt skapa intresse hos barn och unga. Länsstyrelsen har också startat ett nätverk för att diskutera frågor rörande fritidsfiske och fisketurism för att tillsammans med relevanta aktörer skapa bättre förutsättningar.

Länsstyrelsen har börjat utbilda naturturistentreprenörer om länets unika naturvärden. Insatserna görs inom ramen för ett Vinnova-finansierat projekt som Smålands turism driver. Projektet syftar till att utveckla hållbar exportmogen naturturism i länet. 

Människors hälsa

Trots en, i ett internationellt perspektiv, god luftkvalitet överskrids miljömålets preciseringar i flera av länets kommuner. Då vägtrafiken är den viktigaste källan jobbar flera kommuner för att minska trafiken i tätorterna och öka kollektivtrafik samt gång- och cykelresor.

En regional strategi och handlingsplan, ”Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv i Jönköpings län”, innehåller aktiviteter som medför samverkan mellan Regionen, Länsstyrelsen och andra aktörer. Syftet är bland annat att integrera jämlik hälsa i verksamhetsnära beslut och rikta insatser till grupper i samhället med sämre förutsättningar till bra liv. En ny handlingsplan är under framtagande.

Arbete pågår på flera fronter tillsammans med kommunerna för att nå en giftfri miljö, bland annat genom att utöka kunskapsunderlaget och skapa handling. Exempel på detta är projekten med giftfri förskola och utfasning av farliga kemikalier, samt den löpande miljöövervakningen.

Länsstyrelsen ordnar i samarbete med Region Jönköpings län årligen en regional Tankesmedja för friluftsliv, som år 2017 har temat naturturism och landsbygdsutveckling. Evenemanget är en mötesplats för kommuner, ideella föreningar och näringsliv som möjliggör för olika aktörer att mötas och samlas i dialog kring utvecklingen av friluftslivet i länet. 

Resurseffektiva kretslopp

Ett flertal av länets kommuner har under året beslutat om nya avfallssamarbeten, vilket borgar för goda möjligheter att gemensamt utveckla avfallshanteringen. Gislaved, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommuner inför fastighetsnära utsortering inklusive matavfall under åren 2018–2021. Habo och Mullsjö kommuner, som tidigare inte sorterat ut organiskt matavfall, beslutade under året tillsammans med Jönköping kommun via det gemensamma avfallsbolaget att samla in matavfall, vilket innebär en stor förbättring. Insamling av matavfall påbörjades i Habo år 2017 och ska påbörjas i Mullsjö i vår. Till följd av detta kommer alla länets kommuner senast år 2021 sortera organiskt hushållsavfall. 

Hushållning med naturresurser 

Under år 2016–2017 har såväl yt-som grundvattennivåerna varit historiskt låga, vilket bedömts som ansträngande för kommunerna och belyst vikten av robusta vattenförsörjningssystem inom såväl kommunal som enskild vattenförsörjning. Länsstyrelsen har i samverkan med nationella myndigheter tagit fram en rad kunskapshöjande underlag, system och verktyg i förberedelse för samhälls- och miljöpåfrestande situationer. I projektet KASKAD arbetar Länsstyrelsen ihop med Livsmedelsverket med målet att säkra dricksvattenförsörjningen i ett klimatperspektiv. Under året har en workshop genomförts i syfte att förse kommunerna med kunskap och verktyg för att klimatanpassa dricksvattenförsörjningen. 

Förnybar energi

Länet har som vision att bli ett Plusenergi-län. Flera satsningar pågår, bland annat för att öka solcellsinstallationerna. Under året har ansökningarna om solcellsstöd ökat och under en 10-månadersperiod har solkraften i länet ökat med cirka 55 procent, med största ökningen i Vaggeryds kommun där den installerade effekten ökat med 150 procent. Solkraftsutbyggnaden väntas öka ytterligare även under år 2018 då samverkansorganisationen Klimatrådets medlemmar beslutat att installera en stor mängd solceller genom satsningen #Solmatchen.

Under året har ett insatsprojekt kring solel pågått för energi-och klimatrådgivare i kommunerna. Rådgivarna har anordnat ett stort antal aktiviteter såsom seminarier, träffar med bostadsrättföreningar, aktiviteter på stan och riktad rådgivning till hushåll. I samarbete med Länsstyrelsen arrangerades även en solsafari där allmänheten kunde besöka ett 60-tal anläggningar.

Projektet Incitament för energieffektivisering löper mellan år 2016–2019. Inom det genomförs 400 företagsbesök i länet i syfte att öka företagens arbete med energieffektivisering, vilket kan leda till ökade konkurrensfördelar och därmed ökad tillväxt.

Energikontor Norra Småland driver ett projekt där företag och organisationer kan få upp till 50 procent av kostnaden för en energikartläggning. I länet har cirka 20 företag ansökt om stödet hittills.

Energikontor Norra Småland driver även det EU-finansierade projektet Biogas Kraftsamling II. Under året har den samhällsekonomiska analysen om nyttan med en biogassatsning i Jönköpings län uppdaterats med uppgifter om ökad energitrygghet. Stort fokus i projektet är också att delta i utredningar på länsnivå angående samverkan för produktion och användning av biogas.

Miljöpåverkan från konsumtion av varor och tjänster

Avfall Sverige och Länsstyrelsen arrangerade under hösten tillsammans ett seminarium om resurssmart avfallsförebyggande arbete med inspiration, verktyg och goda exempel, riktat till länets kommuner.