Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som ska bidra till att nå miljömålen. Trots det så är det endast ett mål, Grundvatten av god kvalitet, av de mål som bedöms på regional nivå som är nära att nås till år 2020. Övriga miljömål bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Även fast målen inte nås bedöms utvecklingstrenden som positiv för Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Detta på grund av ett minskat försurande nedfall, tillsammans med utförda insatser för att minska orsakerna till övergödning. Återhämtning sker långsamt och ytterligare internationella beslut krävs för att nå Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Det samma gäller även Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Giftfri miljö.

Utvecklingen i miljön är neutral för Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande skogar och Myllrande våtmarker. Den ökade byggtakten ställer krav på kommunernas planarbete och att miljömålen beaktas när olika intressen ställs mot varandra.

För Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv bedöms utvecklingen som negativ, framförallt med anledning av att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner. Positivt är dock den stora naturvårdssatsning som pågår.

Åtgärder finns samlade i fem åtgärdsprogram; Minskad klimatpåverkan 2015–2019, Anpassning till ett förändrat klimat 2015–2019 (reviderat år 2017), Hälsans miljömål 2016–2020, Vattnets miljömål 2017–2021 samt Djurens och växternas miljömål 2018–2022, som är under framtagande.

Det sker mycket positivt för miljön i länet och ambitiösa planer tas fram i god samverkan, men samhällsutvecklingen är inte tillräcklig för att målen ska nås. Miljöarbetet integreras inte tillräckligt i övrigt arbete, i politiken och hos allmänheten. Det krävs engagemang och ledarskap från myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner i det fortsatta arbetet för att öka genomslagskraften och nå en bättre miljö. 

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Däremot så redovisar Jönköpings län resultat och analys på regional nivå för dessa mål.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder på regional nivå

  • Projektet Lövsuccé för landskapet syftar till att öka lövandelen i olika successionsstadier i Östra vätterbranterna och finansieras av WWF.
  • GIS-skiktet från ”Skogslandskapets gröna infrastruktur”1 visar den gröna infrastrukturen i tall- och myrdominerande områden, var värdetrakterna finns samt hur detta har förändrats från 1980-talet fram till idag.
  • Under jan-sep år 2017 har 167 hektar skyddats som kultur- och naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal, av totalt 9 708 hektar sedan år 1999.
  • Nya arter för länet har upptäckts under året, bland annat dvärgslinke, mjöltaggsvamp och rotfingersvamp.

Åtgärder på kommunal nivå

  • Bidragslistan sammanställer de medel som finns att söka för att genomföra åtgärder som gynnar biologisk mångfald.
  • Vetlanda kommun tar genom ett LONA-projekt fram ett nytt naturvårdsprogram.

Övriga åtgärder

  • Floraväktarna genomför ideell övervakning av floravärden i länet.

Fortsatt skydd och restaurering

Under året har arbetet med att följa upp och revidera åtgärdsprogrammet för Djurens och växternas miljömål fortsatt och samordnats med att ta fram en handlingsplan för grön infrastruktur och friluftsmålen.

Skogsstyrelsen har skyddat 1 356 hektar som biotopskydd och naturvårdsavtal, varav 29,5 hektar under år 2016. I naturreservatet Erstad kärr har tre hektar fågelsjö restaurerats för att förbättra häckningsmiljön för skrattmås. Två naturminnesaskar har beskurits i länet och i Natura 2000-området Gåeryd har 14,37 hektar slåttrats. Skogsstyrelsen har betalat ut NOKÅS-bidrag för 57 hektar för åtgärder som gynnar natur-och kulturvärden i skogsmark under år 2016. 

Hotade arter gynnas

Genomförandet av åtgärdsprogram för hotade arter har resulterat i fortsatt skötsel av 1,5 hektar rikkärr, åtgärder för insekter och skötsel av tre vityxnelokaler. Nytänkande skötselförsök av en fältgentianalokal har fortsatt. I två områden har 30 mulmholkar satts upp och 20 träd ska veteraniseras för att skapa bättre förutsättningar för läderbagge och andra hålträdslevande arter. Framtagandet av genomförandeplaner som tar upp viktiga åtgärder för att gynna fladdermusen barbastell i fyra områden har påbörjats. Hittills har det resulterat i att markägare fått högre miljöersättning för ett område med barbastellförekomst.

Sedan år 2004 har cirka 160 000 skyddsvärda träd inventerats i odlingslandskapet, varav cirka 10 000 under år 2017. Sedan år 2006 har skötselåtgärder skett på cirka 3 100 med stöd av åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd samt Landsbygdsprogrammet eller Skogsstyrelsen. Ytterligare 150 träd ska beskäras, 57 träd frihuggas, 33 träd restaureringshamlas och 12 träd förstagångshamlas innan årets slut.

Oförändrade betesskador

Efter en minskning av älgstammen de senaste tre åren skedde en liten ökning under jaktåret 2016/17. Betesskador, ståndortsanpassning samt förekomst av lövträd (rönn, asp, sälg, ek) är tämligen oförändrad på länsnivå och fortfarande inte nära de mål som ställts upp i länets älgförvaltningsplan.

Biologiskt kulturarv

Länets båda kulturreservat, Högarps by och Åsens by, är agrara miljöer där småskaliga och ålderdomliga odlingslandskap bevaras. Målet att åkrarna enbart ska sås in med äldre sädesslag har i huvudsak har genomförts. De båda kulturreservaten förvaltar och synliggör det biologiska kulturarvet som är knutet till dessa kulturmiljöer. 

Tätortsnära natur

I princip alla nya LONA-projekt (lokal naturvårdssatsning) som startat år 2017 är inriktade på tätortsnära natur och att tillgängliggöra natur för fler människor. Det handlar om kanot- och cykelleder, vandringsleder och anpassade grönområden nära tätorter (Eksjö, Vetlanda) samt en naturskola (Nässjö). Det pågår även ett arbete med att ta fram ett nytt friluftspolitiskt program i Jönköpings kommun.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med befintliga eller beslutade styrmedel. Det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. Bedömningen av målet är beroende av hur arbetet går med de andra gröna miljökvalitetsmålen.

Åtgärdsarbetet som genomförs förväntas ge resultat på lång sikt. I vissa fall saknas kunskap om vilka åtgärder som måste krävs för att säkerställa det långsiktiga bevarandet av arter och naturtyper samt för ett hållbart nyttjande av ekosystemtjänster och brukande av naturresurser. Kommuner, regionala och nationella myndigheter måste samverka och arbeta utifrån landskapsperspektivet, vilket delvis sker i arbetet med framtagandet av åtgärdsprogrammet för Djurens och växternas miljömål samt handlingsplanen för grön infrastruktur. Positivt är att friluftslivssatsningarna verkar ge resultat i länet genom en ökad besöksfrekvens i Naturum Store mosse.

Det är även positivt att det arbetas med internationella mål som konventionen om biologisk mångfald (Nagoya 2010). Det sätter press på Sverige att avsätta medel för att arbeta med åtgärder som gynnar biologisk mångfald och visa att vi har en ambition att nå målen i Nagoyaplanen.

I budgetpropositionen för år 2018 föreslås en ny satsning på restaurering av våtmark samt fortsatt satsning på anslagen för områdesskydd, där den största delen går till intrångsersättning till markägare. Anslaget ger ett ytterligare tillskott riktat till skydd av skogliga värdekärnor på fastigheter som har hög andel nyckelbiotoper.

Under året har Länsstyrelsen även fått medel från Landsbygdsprogrammets projektstöd Utveckling av natur- och kulturmiljöer för ett nytt Trädprojekt. Projektet innebär att arbetet med trädvårdsåtgärder kan skalas upp under åren 2017–2018.

Förteckningen som listar de arter som berörs av EU:s förordning om invasiva arter utökades år 2017. Under hösten förväntas nya lagförslag träda ikraft som gör det lättare för länsstyrelsen att ingripa mot invasiva arter. I länet finns tre invasiva kärlväxter – jättebalsamin, gul skunkkalla och jätteloka.

Lagstiftning som Miljöbalken och Skogsvårdslagen är viktiga instrument för att nå målet. Trots lagar och regler är bristande naturvårdshänsyn inom jord- och skogsbruket en av de största orsakerna till att målet inte går att nå.

Referenser

1. http://www.lansstyrelsen.se/Jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/jakt-och-vilt/jakt-efter-alg/Älgförvaltningsplan.pdf