God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som ska bidra till att nå miljömålen. Trots det så är det endast ett mål, Grundvatten av god kvalitet, av de mål som bedöms på regional nivå som är nära att nås till år 2020. Övriga miljömål bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Även fast målen inte nås bedöms utvecklingstrenden som positiv för Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Detta på grund av ett minskat försurande nedfall, tillsammans med utförda insatser för att minska orsakerna till övergödning. Återhämtning sker långsamt och ytterligare internationella beslut krävs för att nå Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Det samma gäller även Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Giftfri miljö.

Utvecklingen i miljön är neutral för Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande skogar och Myllrande våtmarker. Den ökade byggtakten ställer krav på kommunernas planarbete och att miljömålen beaktas när olika intressen ställs mot varandra.

För Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv bedöms utvecklingen som negativ, framförallt med anledning av att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner. Positivt är dock den stora naturvårdssatsning som pågår.

Åtgärder finns samlade i fem åtgärdsprogram; Minskad klimatpåverkan 2015–2019, Anpassning till ett förändrat klimat 2015–2019 (reviderat år 2017), Hälsans miljömål 2016–2020, Vattnets miljömål 2017–2021 samt Djurens och växternas miljömål 2018–2022, som är under framtagande.

Det sker mycket positivt för miljön i länet och ambitiösa planer tas fram i god samverkan, men samhällsutvecklingen är inte tillräcklig för att målen ska nås. Miljöarbetet integreras inte tillräckligt i övrigt arbete, i politiken och hos allmänheten. Det krävs engagemang och ledarskap från myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner i det fortsatta arbetet för att öka genomslagskraften och nå en bättre miljö. 

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Däremot så redovisar Jönköpings län resultat och analys på regional nivå för dessa mål.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder på regional nivå

  • Klimatpåverkan på förorenade områden och miljöfarlig verksamhet har karterats i en GIS-analys.
  • En konferens om översiktsplanering kring strukturpåverkande förändringar i översiktsplaneringen, samt en konferens om detaljplaner och bygglov har riktats till kommunerna.
  • Länsstyrelsens vägledning och plansamråd satsar på stärkt kommunalt arbete med kulturmiljöns värden i samhällsplaneringen.
  • Länsstyrelsen har utvecklat en datamodell och webbverktyg för översiktlig bebyggelseinventering.
  • Länsstyrelsen har infört ett stöd (uppmuntransbidrag) för kommunala kulturmiljöunderlag.
  • Landsskapsexkursionen ”Vattnets roll i tätorten” har genomförts.
  • Regionen arbetar med strukturbilder som underlag till kommunernas planering.
  • Bostadsmarknadsanalys med fokus på social dimension på bostadsförsörjning har genomförts.
  • Mått och mål för God bebyggd miljö i översiktsplaneringen har tagits fram.
  • EU-projektet Clarity tar fram klimatanpassningsverktyg.
  • En dagvattenworkshop för kommunala tjänstemän har genomförts.
  • Träbyggnadsstrategins framtagande är påbörjad, vilken Klimatrådet ställer sig bakom.
  • I länet pågår flera solkraftsprojekt.

 Åtgärder på kommunal nivå

  • En energi- och klimatstrategi samt klimatanpassningsplan för Eksjö kommun och kommunala bolag har tagits fram.
  • Nässjö, Vetlanda, Vaggeryd och Värnamo kommun reviderar och utvecklar sina kulturmiljöunderlag.
  • Flera kommuner uppdaterar sina VA-planer.
  • Kommunala avfallsplaner tas fram.
  • Jönköpings kommun har påbörjat arbetet med kartläggning av ekosystemtjänster.
  • Klimatanpassningsgrupper har bildats i Habo och Mullsjö kommuner.
  • Vaggeryd har börjat arbeta med program för vattennära mötesplatser, samt påbörjat arbetet med att samordna fysisk planering med trafikplanering så att hållbara transportsätt prioriteras.
  • Elbussar har införts i Värnamo.

Övriga åtgärder

I åtgärdsprogrammet Hälsans miljömål finns ett flertal åtgärder som bidrar till att nå God bebyggd miljö, bland annat åtgärder som avser ökad återvinning av avfall samt arbetet med grönstrukturplaner/program. Åtgärderna i Hälsans miljömål är dock inte tillräckliga för att uppnå målet.

Framtagandet av handlingsplanen för grön infrastruktur har ökat fokus på arbetet som rör grön infrastruktur.

Det är generellt ett ökat fokus på klimat- och energifrågor i samhällsplaneringen. Detta märks i ansökningarna till de lokala klimatinvesteringarna i Klimatklivet, där intresset är fortsatt stort från kommuner, näringsliv och bostadsrättsföreningar.

Stödet till kommunernas kulturmiljöarbete i samhällsplaneringen har bland annat inneburit ett tillskott av personella resurser vid Länsstyrelsen. Detta har inneburit en ökad möjlighet att stödja kommunerna i deras arbete med att ta fram nya översikts- och detaljplaner.

Analys och bedömning

Bedömningen är att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det är en neutral utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmsta åren.

Flera kommuner har tagit fram planeringsunderlag om till exempel trafik, grönstruktur, bostadsförsörjning, bebyggelseutveckling och kulturmiljö, som ska utgöra underlag för framtida beslut om markens användning i riktning mot en god bebyggd miljö. Många kommuner har svårt att avsätta resurser för att arbeta strategiskt med underlag på ett kontinuerligt sätt. Arbetet med identifiering av bebyggelsens kulturhistoriska värden pågår, men det saknas antikvarisk kompetens på kommunerna. Det finns även brist på ekologisk kompetens, vilket minskar förutsättningarna för att dessa värden ska kunna tillvaratas på ett hållbart sätt i den fysiska planeringen och beslut. Åtgärder kring att förstärka kompetenser finns i Hälsans åtgärdsprogram.

Det råder bostadsbrist i samtliga kommuner och trycket på bostäder ökar medan utmaningen är att skapa kvalitativa och attraktiva boendemiljöer. Förutsättningarna att uppfylla miljömålet skiljer sig åt beroende på kommunens storlek och befolkningstillväxt.

Förtätningsproblematiken finns på något sätt i samtliga kommuner. Komplexiteten är högre i de städer som har ett större tryck på bostäder. En förtätning är bra ur flera resursperspektiv men ställer också krav på platsens lämplighet och väl genomarbetade planer. Fler detaljplaner innehåller en bedömning av riskpåverkan på grund av närheten till industrier, vägar, järnvägar och planläggning av förorenad mark, inklusive hur förorenade områden påverkas av ett förändrat klimat. Trycket på bostäder och risken att förlora investerare verkar leda till att mycket makt hamnar hos byggherren. Även denna problematik har en viss grund i personal- och kompetensbrist. Antalet externa handelsområden har ökat de senaste åren även i länets mellanstora kommunhuvudorter. Etableringarna har föregåtts av diskussioner i kommunerna i fråga om vilken påverkan detta får på centrum och intilliggande kommuner.

Det är viktigt att kommunerna fortsätter att beakta miljömålet i miljökonsekvensbeskrivningar till översiktsplanerna och i detaljplanernas konsekvensbeskrivningar.

I länet uppger cirka 8 procent av befolkningen att de besväras av trafikbuller mycket eller väldigt mycket i eller i närheten till bostaden1. De nya riktlinjerna gällande buller för bostäder kan leda till att fler personer upplever sig störda av buller.

Generellt har kommunernas arbete med klimat- och energifrågorna ökat, vilket exempelvis syns genom åtgärder inom Klimatklivet, strategier och cykelprogram. Eftersom kvinnor och mäns resandemönster generellt skiljer sig åt är satsningar på cykel- och kollektivtrafik viktiga för att uppnå en mer jämställd transportinfrastruktur2.

Avfallsmängderna bör minska. Den totala mängden insamlat hushållsavfall i länet är i stort sett oförändrad. Till skillnad från nationell nivå är trenden att den biologiska återvinningen minskar och deponeringen ökar3,4. För att minska mängden hushållsavfall krävs en minskad och mer hållbar konsumtion samt en utveckling mot en cirkulär ekonomi.

 

Referenser

  1. Regional miljöhälsoenkät
  2. Rydhagen, Birgitta (2013) Genus och miljö. Lund: Studentlitteratur
  3. Avfall Sverige
  4. www.miljomal.se, Indikatorn Hushållsavfall