Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som ska bidra till att nå miljömålen. Trots det så är det endast ett mål, Grundvatten av god kvalitet, av de mål som bedöms på regional nivå som är nära att nås till år 2020. Övriga miljömål bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Även fast målen inte nås bedöms utvecklingstrenden som positiv för Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Detta på grund av ett minskat försurande nedfall, tillsammans med utförda insatser för att minska orsakerna till övergödning. Återhämtning sker långsamt och ytterligare internationella beslut krävs för att nå Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Det samma gäller även Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Giftfri miljö.

Utvecklingen i miljön är neutral för Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande skogar och Myllrande våtmarker. Den ökade byggtakten ställer krav på kommunernas planarbete och att miljömålen beaktas när olika intressen ställs mot varandra.

För Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv bedöms utvecklingen som negativ, framförallt med anledning av att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner. Positivt är dock den stora naturvårdssatsning som pågår.

Åtgärder finns samlade i fem åtgärdsprogram; Minskad klimatpåverkan 2015–2019, Anpassning till ett förändrat klimat 2015–2019 (reviderat år 2017), Hälsans miljömål 2016–2020, Vattnets miljömål 2017–2021 samt Djurens och växternas miljömål 2018–2022, som är under framtagande.

Det sker mycket positivt för miljön i länet och ambitiösa planer tas fram i god samverkan, men samhällsutvecklingen är inte tillräcklig för att målen ska nås. Miljöarbetet integreras inte tillräckligt i övrigt arbete, i politiken och hos allmänheten. Det krävs engagemang och ledarskap från myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner i det fortsatta arbetet för att öka genomslagskraften och nå en bättre miljö. 

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Däremot så redovisar Jönköpings län resultat och analys på regional nivå för dessa mål.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder på regional nivå

  • Fältvandringar om får respektive nöt på bete, samt en kväll om betesmarker och betande djur har arrangerats av Länsstyrelsen i Jönköpings län.

  • Länsstyrelsen har tillsammans med andra aktörer arrangerat kurser om lieslåtter, gärdsgårdsbygge och skötsel av stenmurar.

  • Under året arbetar Länsstyrelsen tillsammans med Regionen och andra aktörer för att ta fram en regional Livsmedelsstrategi. Aktiviteter genomförs år 2018 som syftar till att öka livsmedelsproduktionen i länet och därmed även påverka andelen betesmarker i länet.

  • I länets odlingslandskap har cirka 10 000 skyddsvärda träd inventerats under året.

Ett av Smålands karaktärsdrag är det småbrutna odlingslandskapet, som kännetecknas av naturbetesmarker, små åkerlappar och många stenlämningar. I länet finns mycket av detta kvar. Av arealen åkermark som brukades år 2000 var 94 procent ännu i bruk år 2017. Vall är den dominerande grödan och arealen har ökat i flera år på spannmålsodlingens bekostnad. Arealen naturbetesmarker som det söks miljöersättning för i länet har legat på en relativt jämn nivå sedan år 2000 även om den ökat något de senaste åren1. Utvecklingen av markernas kvalitet är ett stort frågetecken, men indikationer finns på en negativ utveckling. En av dem är rödlistan från år 2015 där antalet rödlistade arter knutna till odlingslandskapet har ökat jämfört med år 20102. Trots relativt mycket betesdjur i länet är de för få för att all betesmark ska ha god hävd.

Nära en fjärdedel av länets jordbruksföretagare är över 65 år, vilket är oroande för den framtida skötseln. Positivt är att hela 41 brukare sökte restaureringsstöd för 70 marker under år 2017. Stöd beviljades för cirka 60 marker om än inte på hela den sökta arealen.

Indikatorn för häckande fåglar i odlingslandskapet visar ingen tydlig trend i området då det går bra för vissa arter och sämre för andra3. Törnsångare är en art som visar positiv utveckling i regionen medan staren minskar.

Med det nya landsbygdsprogrammet har miljöersättningen för skötsel och andra stöd till insatser av kulturmiljöer försvunnit och möjlighet till betesfritt år i miljöersättningen för betesmarker har införts. Stödet till unga lantbrukare har stärkts. I genomförandet av länets regionala handlingsplan för landsbygdsprogrammet bedöms ansökningar om projekt- och företagsstöd bland annat utifrån hur de bidrar till att miljömålen uppfylls. Reglerna för kompensationsstödet innebär att ersättningen beror på kvoten mellan djurtäthet och grovfoderareal. Detta har lett till att vissa lantbrukare som ligger på gränsen avstår från att restaurera betesmark för att inte hamna på fel sida gränsen och därmed få en mycket lägre ersättning i stödet.

Eftersom kulturmiljöanslaget har minskat gäller det i första hand att kunna uppfylla kulturreservatens syfte snarare än att kunna vidareutveckla och öka ambitionerna för reservatsskötseln och reservatens innehåll.

Inventeringen av träd finansieras av åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd i kulturlandskapet och projektstödet ”Utveckling av natur- och kulturmiljöer” i Landsbygdsprogrammet. Dessutom har arbetet med att ta fram genomförandeplaner för fladdermusarten barbastell har påbörjats. Läs mer om dessa åtgärder under Ett rikt växt- och djurliv.

Analys och bedömning

Bedömningen är att målet inte kommer nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet och det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och för de närmaste åren.

Att odlingslandskapet i länet har bevarats relativt väl är delvis tack vare jordbruksstöden som ger ersättning för att mark sköts. Landsbygdsprogrammet har även gett möjlighet till specifika projekt. För att bibehålla ett brukat odlingslandskap behövs fler yngre lantbrukare. Det nya stödet till unga lantbrukaren kan leda till det. Eftersom många lantbruksföretag är mjölkproducenter kan mjölkkrisen slå hårt mot länets odlingslandskap. Koncentrationen av betesdjur som blir när lantbruksföretagen blir större men färre leder också till försämrad skötsel av betesmarkerna. Lokalt är vildsvin ett stort hot mot värdefulla betesmarker och slåtterängar.

De förseningar som varit i införandet av det senaste landsbygdsprogrammet och som lett till att projekt- och företagsstöd, startstöd och miljöinvesteringar inte kunnat handläggas och betalas ut har inverkat negativt på miljömålet.

Det stora intresset för restaureringsstöd visar att det finns en vilja av att hålla odlingslandskapet öppet. Att Länsstyrelsen fortsatt kan erbjuda gratis rådgivning till dessa och andra aktiva lantbrukare är viktigt för att ta tillvara engagemanget i bygderna, vilket gör det negativt att endast en rådgivare är i tjänst i nuläget.

Sedan år 2014 finns nya bestämmelser som ger ökade möjligheter till dispens från det generella biotopskyddet. Av ansökningar som inkommit efter lagändringen hänvisar lite mer än hälften till de nya dispensmöjligheterna. Det småbrutna landskapet och dess biologiska mångfald påverkas till viss del negativt av dessa dispenser. Även om många fall kompenseras med ersättning av likvärdiga biotoper, ersätts de oftast inte fullt ut. Å andra sidan bidrar borttagande av biotoper till ett öppet landskap då jordbruket blir mer lönsamt.

Gällande kulturlämningar är den allmänna uppfattningen att läget är dåligt. Det är svårt att bedöma utvecklingen i landskapet då kulturmiljöer saknas i miljöövervakningen, vilket gör att uppföljning saknas på regional nivå. Förändringarna med borttagna kulturmiljöstöd samt lättnader i det generella biotopskyddet gör inte läget bättre. Stödet har efterfrågats av lantbrukare sedan det togs bort.

För att nå målet behövs bättre anpassade stödregler och högre ersättningar samt medel till åtgärder för hotade arter utanför skyddade områden, till skötsel av skyddade områden och till kulturreservaten. Att höja lantbrukarens status och på olika sätt uppmuntra de som aktivt sköter landskapet är också viktigt. Ett sätt är att äta småländskt kött från naturbetesdjur istället för importerat kött. Inte minst den offentliga sektorn kan göra en insats här genom att upphandla närproducerad mat.

Referenser

1. www.statistik.sjv.se, ”Betesarealens användning efter län/riket och gröda. År 2003-2017”

2. Artdatabanken, rödlistan

3. www.miljomal.se, Indikatorn ”Häckande fåglar i odlingslandskapet” 2016.