Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som ska bidra till att nå miljömålen. Trots det så är det endast ett mål, Grundvatten av god kvalitet, av de mål som bedöms på regional nivå som är nära att nås till år 2020. Övriga miljömål bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Även fast målen inte nås bedöms utvecklingstrenden som positiv för Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Detta på grund av ett minskat försurande nedfall, tillsammans med utförda insatser för att minska orsakerna till övergödning. Återhämtning sker långsamt och ytterligare internationella beslut krävs för att nå Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Det samma gäller även Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Giftfri miljö.

Utvecklingen i miljön är neutral för Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande skogar och Myllrande våtmarker. Den ökade byggtakten ställer krav på kommunernas planarbete och att miljömålen beaktas när olika intressen ställs mot varandra.

För Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv bedöms utvecklingen som negativ, framförallt med anledning av att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner. Positivt är dock den stora naturvårdssatsning som pågår.

Åtgärder finns samlade i fem åtgärdsprogram; Minskad klimatpåverkan 2015–2019, Anpassning till ett förändrat klimat 2015–2019 (reviderat år 2017), Hälsans miljömål 2016–2020, Vattnets miljömål 2017–2021 samt Djurens och växternas miljömål 2018–2022, som är under framtagande.

Det sker mycket positivt för miljön i länet och ambitiösa planer tas fram i god samverkan, men samhällsutvecklingen är inte tillräcklig för att målen ska nås. Miljöarbetet integreras inte tillräckligt i övrigt arbete, i politiken och hos allmänheten. Det krävs engagemang och ledarskap från myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner i det fortsatta arbetet för att öka genomslagskraften och nå en bättre miljö. 

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Däremot så redovisar Jönköpings län resultat och analys på regional nivå för dessa mål.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Åtgärder på regional nivå

  • Våtmarker restaureras och anläggs.
  • En studie om länets potential att minska växthusgasutsläpp genom restaurering av dikade våtmarker har påbörjats.
  • I Store mosse nationalpark genomförs regelbundna guidningar. Underhåll för att tillgängliggöra nationalparken pågår ständigt och en ny familjeled invigdes under året.

Fortsatt restaurering och anläggning

Sedan år 2007 har 55 hektar inom de tre fågelsjöarna Draven, Kroppsjön och Barkerydssjön restaurerats. I naturreservatet Hyllingen restaurerades 5 hektar år 2016 vilket gett ett våtmarkskomplex, omdraget inlopp och en sedimentationsdamm. Under år 2017 restaurerades 3 hektar fågelsjö inom naturreservatet Erstad kärr. En utredning har påbörjats om möjliga kommande åtgärder i Kävsjön (Store Mosse nationalpark) i syfte att förbättra strandängarna för häckande och rastande vadarfåglar.

Länsstyrelsens våtmarkssamordnare driver arbetet med att anlägga och återskapa våtmarker i odlingslandskapet. Mellan år 2003 och september år 2017 har markägare fått tillstånd att anlägga 346 hektar småvatten och våtmarker, varav 17 hektar under oktober år 2016 till september år 2017. Alla tillstånd leder dock inte till åtgärder. Större våtmarker som anläggs på jordbruksmark finansieras till stor del av Landsbygdsprogrammet. Mellan åren 2007–2014 har 140 hektar våtmarker anlagts och slutbesiktigats. Inom nuvarande program har 11 hektar våtmark anlagts fram till september år 2017.

Sedan år 2006 har 15 hektar rikkärr restaurerats. Under år 2017 har 1,5 hektar slåttrats genom åtgärdsprogram för hotade arter. Dessutom reviderades skötselplanen för naturreservatet Långelaggen, vilket kommer möjliggöra restaurering av ytterligare 1,2 hektar rikkärr vid slutet av år 2017. I tre av länets skyddade kärr pågår löpande skötsel. 

Skyddad natur, hotade arter

Sedan år 1999 har 21 myrar i myrskyddsplanen långsiktigt skyddats av Länsstyrelsen. Det motsvarar 94 procent skyddad areal (19 026 hektar av totalt 20 296 hektar). Under år 2015 föreslog Länsstyrelsen ett oskyddat myrskyddsplanområde om 65 hektar som Natura 2000-område, vilket nu inväntar regeringsbeslut. Under år 2016 beslutades ett naturreservat i anslutning till nationalparken Store Mosse och detta myrskyddsplaneobjekt anses därmed långsiktigt skyddat. I Vetlanda kommun nåddes en frivillig avsättning av ett område. Arbete pågår i tre områden och ytterligare fem områden återstår innan alla objekt i myrskyddsplanen omfattas av långsiktigt skydd.

I länet är 90 våtmarksarter rödlistade varav 38 stycken är hotade1. Enligt Sveriges rapportering till EU är det en otillfredsställande utveckling för högmossar, rikkärr och öppna mossar och kärr i den boreala zonen2. Arealen sumpskogar utanför skyddade områden har, enligt riksskogstaxeringen, haft en nedåtgående trend i länet sedan mitten på 1990-talet3

Torvtäkt och markavvattning

Under år 2017 har tillstånd beviljats för en ny torvtäkt (VMI klass 3). En befintlig täkt har fått utökat tillstånd (VMI klass 4). Samråds eller prövningsprocesser pågår för fyra torvtäkter, varav tre utgör helt nya tillstånd. Inga torvtäkter har avslutats eller efterbehandlats under året.

Antalet ärenden om dikesrensning ligger på knappt 10 per år. Det utgör en mindre del av alla rensningar som utförs. Under åren 2000–2014 har cirka 10 ärenden per år om tillstånd till markavvattning avgjorts. Från november år 2016 – november år 2017 är antalet ärenden tre stycken. Antalet ansökningar kan öka till följd av ökade vattenmängder i samband med ett ändrat klimat. 

Kulturmiljö

Länsstyrelsen ska kvalitetsgranska inkommet GIS-underlag med resultat från en inventering av ängslador4. I naturreservatet Färjansö planerar Länsstyrelsen att under år 2018 ställa ut gamla bruksföremål i en av ladorna. 

Kvävenedfall

Nedfallet till skog de två senaste åren beräknas ha varierat från 7,5 till 15 kg per hektar och år. Nedfallet är högst i de sydvästligaste delarna av länet. Den kritiska belastningen har överskridits år 2015/16.5

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med befintliga eller beslutade styrmedel. Det är en neutral utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren då positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra.

Stora arealer våtmarker har försvunnit genom utdikning. Det är inte möjligt att återskapa dessa men det är en strävan att anlägga och återskapa våtmarker i så stor utsträckning som möjligt. Anläggandet eller återskapandet av våtmarker riskerar ibland att beröra fornlämningar, som offerplatser från förhistorian. Höga kulturhistoriska värden kan även finnas i det sentida odlingslandskapets våtmarker.

Länsstyrelsens kompetens inom området har ökat, vilket underlättar framtida restaureringar. En brist är att det inte finns resurser till att restaurera och sköta våtmarker utan skydd. Även skyddade områden saknar ibland relevant skötsel eftersom beslut eller skötselplan inte medger skötsel eller på grund av andra prioriteringar. Resurserna för arbetet med att ge ett långsiktigt skydd för våtmarkerna i myrskyddsplanen ska delas med resurserna för skydd av skogar och vattendrag. Det har inneburit att skydd av våtmarker ibland har fått en lägre prioritet, bland annat beroende på avsaknad av hot.

De flesta ansökningar i områden där förbud mot markavvattning råder avstyrs innan ansökan lämnas in. De flesta ärenden där dispens medges berör inte våtmarker, utan syftar till förstärkt avvattning på produktiv skogs- eller jordbruksmark eller i samband med byggarbeten. Tillsynen måste öka för markavvattning och dikesrensning. Resurserna räcker bara till de fall då Länsstyrelsen får klagomål utifrån.

Även om resurserna och arbetstakten i våtmarksarbetet ökar kommer det bli svårt att hejda igenväxningen, som är det största hotet, en följd av kvävenedfall och upphörd eller dålig hävd. Många av de före detta slåttermaderna betas numer, vilket ger för dålig hävd. Dessutom måste aktörerna inom jord- och skogsbruk ta bättre hänsyn till våtmarkerna vid sin verksamhet.

Referenser

1. ArtDatabanken, rödlistan 2015

2. ArtDatabanken. Arter och naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013

3. Länsstyrelserna, 2015. Miljöövervakning, Miljötillstånd i skog. Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet baserat på riksskogstaxeringen.

4. Jönköpings läns museum. Byggnadsvårdsrapport 2013:53. Anders Franzén. Ängsladan i landskapet.

5. IVL Svenska miljöinstitutet, 2017, rapport C236, Krondroppsnätet i södra Sverige – övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön, resultat t.o.m. september 2016