Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som ska bidra till att nå miljömålen. Trots det så är det endast ett mål, Grundvatten av god kvalitet, av de mål som bedöms på regional nivå som är nära att nås till år 2020. Övriga miljömål bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Även fast målen inte nås bedöms utvecklingstrenden som positiv för Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Detta på grund av ett minskat försurande nedfall, tillsammans med utförda insatser för att minska orsakerna till övergödning. Återhämtning sker långsamt och ytterligare internationella beslut krävs för att nå Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Det samma gäller även Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Giftfri miljö.

Utvecklingen i miljön är neutral för Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande skogar och Myllrande våtmarker. Den ökade byggtakten ställer krav på kommunernas planarbete och att miljömålen beaktas när olika intressen ställs mot varandra.

För Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv bedöms utvecklingen som negativ, framförallt med anledning av att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner. Positivt är dock den stora naturvårdssatsning som pågår.

Åtgärder finns samlade i fem åtgärdsprogram; Minskad klimatpåverkan 2015–2019, Anpassning till ett förändrat klimat 2015–2019 (reviderat år 2017), Hälsans miljömål 2016–2020, Vattnets miljömål 2017–2021 samt Djurens och växternas miljömål 2018–2022, som är under framtagande.

Det sker mycket positivt för miljön i länet och ambitiösa planer tas fram i god samverkan, men samhällsutvecklingen är inte tillräcklig för att målen ska nås. Miljöarbetet integreras inte tillräckligt i övrigt arbete, i politiken och hos allmänheten. Det krävs engagemang och ledarskap från myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner i det fortsatta arbetet för att öka genomslagskraften och nå en bättre miljö. 

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Däremot så redovisar Jönköpings län resultat och analys på regional nivå för dessa mål.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Åtgärder på regional nivå

  • Sedan starten av Klimatklivet år 2015 är 75 åtgärder beviljade lokalt klimatinvesteringsstöd för att minska växthusgasutsläppen i Jönköpings län. Totalt har 132 miljoner kronor beviljats i stöd till åtgärder. Som stöd i arbetet med Klimatklivet har workshops, informationsseminarium och rådgivningsaktiviteter arrangerats hos kommunerna och näringslivet för att initiera nya ansökningar med god klimatnytta.

  • Sedan år 2017 drivs det två projekt inom transporter och hållbart resande, med syfte att stötta implementering av energieffektiva transporter och bidra till ett mer hållbart resande. Projektet ”Hela RESAN – Regionalt stöd för hållbart resande i expansivt Jönköpings län” drivs av Energikontor Norra Småland, en del av Region Jönköpings län1. Projektet ”Bridging the Gap – för att nå ett nollutsläpp inom transportsystem i Jönköpings län” drivs av Länsstyrelsen i Jönköpings län inom ramen för länets Klimatråd2.

Åtgärder på kommunal nivå

  • Jönköpings kommun har byggt ut och moderniserat cykelparkeringar för att möjliggöra ett ökat cyklande i Jönköpings innerstad, med syfte att minska utsläppen av växthusgaser från kortare resor och arbetspendling. Åtgärden uppskattas bidra till en årlig minskning av 152 ton koldioxid. Åtgärden är ett klimatkliv där Jönköpings kommun är stödmottagare (1 389 000 kr, 50 procent av investeringen).

  • Jönköpings länstrafik (JLT) har tillsammans med Värnamo kommun byggt ut och förstärkt kollektivtrafiken i Värnamo. Laddhybridbussarna, med el och HVO som drivmedel ersätter bussar med diesel. Åtgärden uppskattas bidra till en årlig minskning av 216 ton koldioxid. I satsningen har antalet busslinjer och antalet avgångar utökats. Värnamo kommun investerade i laddstationen för elhybridbussarna. Åtgärden är ett klimatkliv där Värnamo kommun är stödmottagare (1 250 000 kr, 50 procent av investeringen).

 Åtgärder inom näringslivet

  • Fastighetsägare och företag inom näringslivet i länet är duktiga på att ansöka om lokalt klimatinvesteringsstöd för att fasa ut fossila bränslen (exempelvis olja och naturgas). Dessa bränslen ersätts vanligen genom anslutning till fjärrvärmenät, investering i värmepump eller pelletsanläggning. Sedan Klimatklivet startade år 2015 har 39 företag beviljats stöd och investerat i energikonverteringslösningar för att minska på utsläppen av växthusgaser.

Länsstyrelsen leder och samordnar det regionala energi- och klimatarbetet för att bidra till kraftigt minskad klimatpåverkan och att Sverige ska klara energiomställningen. Länsstyrelsens arbete utgår ifrån den utvecklade samverkan som har pågått sedan år 2011 inom ramen för Klimatrådet3. I rådet ingår kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Klimatrådets uppdrag är att vara pådrivande i länets klimat- och energiarbete. I Klimatrådets organisation finns utöver själva rådet en beredningsgrupp, fyra fokusgrupper och en kommunikationsgrupp4. Landshövdingen är ordförande i Klimatrådet och rådets ledamöter innehar ledande positioner inom sina organisationer. Klimatrådet har en viktig roll i genomförandet av klimat- och energistrategin. Närmare 50 organisationer och mer än 90 personer ingår i Klimatrådet.

Stödjande aktiviteter som skett under år 2017 är arrangerandet av Klimatveckan i hela länet, Klimatklivsworkshops och energiseminarium med fokus på solenergi. Syftet var att generellt sprida klimatarbetet i länet till en bred målgrupp och initiera nya ansökningar för lokalt klimatinvesteringsstöd från regionen, kommuner, näringslivet och organisationer samt inspirera till investeringar i solceller.

I länet står transportsektorn för cirka 33 procent av den totala energiförbrukningen vilket gör sektorn till den mest energianvändande. De senaste årens minskning av utsläpp från transportsektorn har avstannat. Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i länet var 751 mil år 2016, vilket är högre än rikssnittet5. I Sverige kör män generellt mer bil än kvinnor, vilket kan antas även gälla i länet6.

Analys

Aktuell forskning visar att effekterna av växthusgaser som redan har släppts ut innebär en ökning av medeltemperaturen på minst två grader. Samtidigt fortsätter trenden att de globala utsläppen av koldioxid ökar och kan nå 40 miljarder ton redan år 2020. En förutsättning för att nå målet är att det genomförs kraftfulla internationella åtaganden och att ambitionsnivån signifikant höjs.

Länets Klimat- och energistrategi visar att Jönköpings län kan bli ett Plusenergilän senast år 2050. Med det menas att energianvändningen ska minska samtidigt som produktionen av förnybar energi ska öka så att det uppstår ett överskott som kan säljas till andra län och länder.

Sett till länets förhållanden och de förutsättningar som finns till fortsatt aktivt klimatarbete, är möjligheterna goda. Det pågår ett intensivt arbete med att driva energi- och klimatfrågorna framåt, bland annat genom Klimatrådet. Arbetet bidrar till att stärka samverkan i länet och hitta åtgärder för att minska energiförbrukningen, möjliggöra energieffektivare transporter så som kombitrafik mellan järnvägs- och landsvägstransporter, utbyggnad av kraftvärme med mera.

Länsstyrelsen gör bedömningen att det inom samtliga samhällssektorer krävs långtgående och kraftfulla insatser för att klara målet. Nya, förändrade styrmedel måste till inom flera områden för att ett effektivt arbete ska få långsiktigt genomslag. Den största utmaningen för länet ligger inom den kraftigt fossilberoende transportsektorn. Biogasen har därmed en viktig roll där kostnadseffektiva stöd, både för produktion och för distribution, är angelägna. Utökad publik och icke-publik laddinfrastruktur för elfordon är också en nödvändighet för att kunna minska utsläppen från transporter.

Länets arbete tar viktiga steg framåt och många insatser görs, men takten behöver höjas kraftigt inom samtliga områden för att möjliggöra en snabbare omställning mot ett hållbart samhälle.

Referenser

1. http://rjl.se/energikontoret/pagaende-projekt/hela-resan/

2. http://klimatsynk.se/projektportfoljer/hallbara-transporter/bridging-the-gap--for-att-na-ett-nollutslapp-inom-transportsystem-i-jonkopings-lan.html

3. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/klimatradet/Pages/klimatradet.aspx

4. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/klimatradet/Pages/Tidningen-Plusenergi.aspx

5. www.miljomal.se, Indikatorn Körsträcka med bil

6. Rydhagen, Birgitta (2013) Genus och Miljö. Lund: Studentlitteratur

Pil uppåt smiley saknas Vision om Plusenergilän 2050

Med beaktande av länets förutsättningar är den långsiktiga visionen att Jönköpings län ska vara ett plusenergilän år 2050.

Visionen innebär att:

·   Jönköpings län till år 2050 minskar behovet av energi med knappt 40 procent jämfört med år 2007 och ökar produktionen av förnybar energi så att länet blir självförsörjande och ett överskott av förnybar energi kan säljas till andra län och länder.

·   Det är lätt att leva, bo och resa energieffektivt och fossilfritt i Jönköpings län.

Visionen är möjlig att förverkliga inom tidsramen, men ytterligare åtgärder krävs. Visionen är länsegen och preciserar hur länet bidrar till miljökvalitetsmålet.

 

För att klara den genomgripande omställning som klimatfrågan kräver behövs en målmedveten samverkan mellan länets aktörer. Verkningsfulla åtgärder för att lösa klimatfrågan är ofta komplexa och för att de ska komma till stånd behövs ofta nytänkande inom flera områden och av flera aktörer samtidigt. Jönköpings län med sin entreprenörstradition har goda förutsättningar för ett sådant samarbete. För en långsiktig samverkan har det bildats ett regionalt klimatråd (år 2011) med företrädare med ledande befattningar för kommuner, regionen, statliga myndigheter, näringslivet, högskola och organisationer. Klimatrådets organisation med sina fokusgrupper är ett verktyg för att ta fram prioriterade åtgärder i länet som har stor potential att bidra till energiomställning och minskad klimatpåverkan.

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2050 om energianvändning

År 2050 är energianvändningen i Jönköpings län mindre än 8 000 GWh.

Målet länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs. För att nå målet krävs att vi minskar energianvändningen cirka 1,2 procent årligen. Historiskt har energianvändningen legat på en tämligen konstant nivå samtidigt som bruttoregionalprodukten ökat. För att nå målet krävs att vi blir ännu bättre på att öka energieffektiviteten så att energianvändningen minskar ytterligare istället för att ligga på en konstant nivå.

 

Generellt gäller att om målet ska uppnås krävs att energieffektiviteten behöver öka ungefär en procent mer än vad bruttoregionalprodukten ökar årligen. Det betyder att om tillväxten till exempel är två procent per år så behöver energieffektiviteten öka tre procent per år.

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2050 om förnybar energi

År 2050 producerar vi i Jönköpings län minst 9 000 GWh förnybar energi.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs. För att nå målet krävs att vi ökar vår förnybara energiproduktion cirka 2,8 procent per år.

 

På kort och lång sikt är potentialen stor för förnybar energi inom flera energislag, främst solkraft, vindkraft och biobränslen från skogen. Biogasproduktion från traditionella källor som avfall och gödsel ökar i länet, dock från låga nivåer. På sikt kan biobränslen kommersiellt omvandlas till biogas och potentialen bli betydligt större. Enligt energibalans för år 2013 producerades drygt 3 000 GWh förnybar energi i Jönköpings län. De förnybara energislagen bemöter cirka 25 procent av den totala energitillförseln i länet år 2013. Över tid kan man se en tydlig ökning av vindkraftverk i Sverige. I länet har antalet vindkraftverk ökat från 0,06 procent (fyra stycken) till fyra procent under åren 2003–2015.

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2050 om utsläpp av koldioxid

År 2050 är utsläppen av koldioxid lägre än 1 ton per år och invånare. Målet avser endast koldioxid och inte övriga växthusgaser.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs.

Utsläppen* av koldioxid i Jönköpings län, ej inräknat övriga växthusgaser, var 5 ton per invånare år 2015. För att klarar målet behövs en årlig minskning med tre procent per år. Under perioden 1990 – 2015 har utsläppen i länet minskat med cirka 18 procent. I Sverige har utsläppen under samma period minskat med 24 procent. För att nå målet krävs både teknikutveckling och ändrade konsumtionsmönster. Den största utmaningen för länet ligger i att minska utsläppen från transporterna.

*I målet ingår inte utsläpp i andra länder som orsakas av vår konsumtion av importvaror och resor. För att kunna minska även den delen samt utsläpp från övriga växthusgaser är det ännu tydligare att det krävs både teknikutveckling och ändrade konsumtionsmönster.

Pil uppåt smiley saknas Vision 2020- Jönköpings län är det klimatsmarta länet

Visionen innebär att alla samhällssektorer har utvecklat ett strategiskt tänkande med ”energieffektivisering” och ”klimat-smart” som ledord, vilket gör att utsläppen av växthusgaser minskar i snabb takt.

Visionen är länsegen och möjlig att förverkliga, men ytterligare åtgärder krävs.

 

I arbetet för att förverkliga visionen finns länets Klimatråd sedan sex år tillbaka. Genom klimatrådet samverkar berörda regionala myndigheter, kommunerna, regionen och Högskolan i länet. Dessutom ingår VD/ledare från företag och organisationer med betydelse för länets utveckling. Till klimatrådet finns en beredningsgrupp, en kommunikationsgrupp och fyra fokusgrupper. I grupperna deltar experter från klimatrådets organisationer och ytterligare aktörer.

 

Klimatrådet med sina grupper är ett verktyg för att ta fram och genomföra åtgärder i länet som har stor potential att bidra till energiomställning och minskad klimatpåverkan.

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2020 om kommunernas och näringslivets strategiska arbete

År 2020 har arbete med minskad klimatpåverkan och energiplanering en central och framskjuten position i kommunernas och näringslivets strategiska arbete – en utveckling som inletts sedan flera år tillbaka genom arbetet med egna klimat- och energistrategier.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs.

 

Länets kommuner och regionen arbetar systematiskt med energieffektiviseringsåtgärder i sina egna verksamheter. Klimatrådet är ett viktigt organ för att målet ska uppnås.

 

År 2017 fick Region Jönköpings län uppdrag att ta fram handlingsplan för att integrera och stärka klimat-och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet. Denna handlingsplan är vägledande för näringslivets strategiska arbete när det gäller att arbeta med minskad klimatpåverkan och energiplanering.

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2020 om regionalt energikontor

År 2020 har vi ett väletablerat regionalt energikontor som samordnar och leder olika energiprojekt, stödjer ny miljöteknik och stimulerar tillkomsten av nya energitjänster som säljs till övriga Sverige och till hela världen. 

Målet är länseget och möjligt att nå.

 

Energikontor Norra Småland bildades hösten 2012. Energimyndigheten, Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköping, gav forskningsinstitutet Swerea SWECAST uppdraget att starta Energikontoret1. Från och med 1 januari 2016 är Energikontoret en del av Region Jönköpings län. Ett viktigt uppdrag för Energikontoret är att vara samordnare, samarbetspartner och resurs för energi-och klimatrådgivarna i länets 13 kommuner, ett förtroende som samtliga kommuner ställt sig bakom. Prioriterade områden för energikontoret är byggnader, transporter och industri. År 2016 och 2017 har Energikontoret Norra Småland arrangerat Plusenergiforum i Jönköpings län, en arena för forskning, beslutsfattare och en mötesplats för goda exempel.

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2020 om systematiskt energieffektiviseringsarbete i näringslivet

År 2020 bedriver alla stora, medelstora och små företag ett systematiskt energieffektiviseringsarbete som en följd av de goda exempel som inletts redan i början av seklet samt ökande energipriser.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs. Målet har inte följts upp.

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2020 om spårbunden kollektivtrafik

År 2020 byggs och planeras det för ny spårbunden kollektivtrafik i starka pendelstråk. Nya och snabba regionaltåg, spårvagnar eller spårbilar trafikerar spåren.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs. Målet har inte följts upp.

Pil uppåt smiley saknas Övergripande mål till år 2020 om attraktiva cykelvägar

År 2020 finns attraktiva cykelvägar till och från skolor, arbetsplatser, fritidsanläggningar och butiker i länets alla tätorter.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs.

En cykelstrategi och efterföljande handlingsplaner skall tas fram inom perioden enligt åtgärd i åtgärdsprogrammet Minskad klimatpåverkan (år 2015–2019).

Pil uppåt smiley saknas Utsläpp av växthusgaser till år 2020

År 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Jönköpings län vara 30 procent lägre än år 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter.

Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

Målet är en regional anpassning av det nationella målet och skiljer sig genom att inte innefatta handel med utsläppsrätter. Det nationella målet ligger på en högre nivå, 40 procent, men en tredjedel av denna minskning ska kunna ske i andra länder. Det regionala målet är därför något ambitiösare avseende utsläppsminskningar inom landet.

De totala utsläppen av växthusgaser i länet är totalt cirka 1,7 miljoner ton som motsvarar cirka 5 ton/invånare år 2015. Jämfört med år 1990 års utsläppsnivå är det en minskning på 18 procent. Målsättningen är att år 2020 ska utsläppen av växthusgaser vara 30 procent lägre än år 1990.

*Uppgifterna ovan gäller utsläpp som sker inom det geografiska länet, med undantag av utsläpp i länet från internationell sjö- och flygtrafik.

Pil uppåt smiley saknas Energianvändning år 2020

År 2020 ska energianvändningen i Jönköpings län vara 30 procent effektivare än år 2008 och vara högst 11 000 GWh.

Målet är sektorsövergripande och innebär en minskning av energiintensiteten med 30 procent mellan åren 2008 och 2020, det vill säga den tillförda energin per BRP (bruttoregionalprodukt)-enhet i fasta priser ska minska med 30 procent.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs för att klara fortsatt energieffektivisering fram till år 2020.

Trenden för energianvändningen i länet är ökande. Det senaste decenniet har energianvändningen ökat med cirka 14 procent. Den relativa energianvändningen i länet minskade under 1990-talet och början av 2000-talet. Generellt gäller att om målet ska uppnås krävs att energieffektiviteten behöver öka ungefär en procent mer än vad bruttoregionalprodukten ökar årligen, om målet ska nås. Det betyder att om tillväxten till exempel är två procent per år så behöver energieffektiviteten öka tre procent per år. Mellan år 2000 till 2010 minskade energiintensiteten med 11 procent, mellan år 2010 och 2013 var minskningen 6 procent. Det visar att länet har kommit långt för att klara av målet till år 2020. Enligt prognosen kan målet klaras av till år 2020 om vi fortsätter i samma takt som skedde mellan åren 2000–2010.

 

Pil uppåt smiley saknas Låg energianvädning i nya byggnader år 2020

År 2020 byggs alla nya villor och flerfamiljshus med lösningar som ger låg energianvändning – en höjning från 80 % år 2015. Statliga stimulansåtgärder och nya normer för energiförbrukning har bidragit.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs. Statistiken och energianvändning i nya byggnader kan begäras från Boverket. Statistiken finns från år 2003–2012. Målet har inte följts upp.

Pil uppåt smiley saknas Förnybar el år 2020

År 2020 finns det solcells- och vindkraftsanläggningar som, tillsammans med el från kraftvärme, gör att Jönköpings län till minst 50 procent är självförsörjande på el.

Målet är länseget och möjligt att nå om planerade insatser genomförs.

Under år 2015 var cirka 80 procent av den använda elen tillförd länet. Vindkraftsproduktionen ökar betydligt och år 2016 nådde elproduktion från vindkraft upp till närmare 700 GWh. Solcellsproduktionen har under de senaste tre åren ökat kraftigt, dock från låga nivåer. År 2015 producerades 10,2 GWh.

Pil uppåt smiley saknas Utbyggd fjärrvärme till år 2020

År 2020 har nästan alla tätorter utbyggd fjärrvärme eller närvärme med enbart förnybar energi.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

Endast en kommun i Jönköpings län saknar fjärrvärmeanläggning. Fjärrvärmeverk finns för flera större tätorter i länet, såsom Eksjö, Ingatorp, Mariannelund, Hestra, Gislaved, Jönköping, Huskvarna, Gränna, Bankeryd, Norrahammar, Mullsjö, Sandhem, Nässjö, Bodafors, Anneberg, Sävsjö, Rörvik, Tranås, Vaggeryd, Skillingaryd, Vetlanda, Ekenässjön, Holsbybrunn, Värnamo och Rydaholm. I dagsläget finns 67 procent av länets tätorter (statistiken är baserat på antal tätorter som har fjärrvärme) har fjärrvärme. Nästan alla förbränningsanläggningar drivs idag med biobränsle (cirka 95 procent) och alla har ambitionen att var 100 procent biobränslebaserade.

 

Pil uppåt smiley saknas Fossilbränslefri uppvärmning år 2020

År 2020 är all energi för uppvärmning av bostäder och lokaler fossilbränslefri.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

Idag står olja endast för en liten del av uppvärmningen, mindre än 10 procent av fjärrvärmen och mindre än 5 procent av övrig uppvärmning. I fjärrvärmen används oljan som spetslast främst vid mycket kall väderlek. Det krävs långsiktiga investeringar av energibolagen för att bygga bort oljeanvändning fullt ut. Det finns olika tekniker som kan tillämpas för att fasa ut icke-förnybara energi från fjärrvärme men gamla oljepannor är fortfarande som en reserv. Oljepannor passar bra som reserv eftersom de är pålitliga och snabba att starta upp. Det vanligaste alternativet till fossil eldningsolja är vegetabilisk bioolja. Konvertering av oljeeldade pannor till tallbeckolja, animalisk bioolja och träpulver är också möjlig. De vanligaste argumenten för konvertering har varit de höga skatterna på eldningsolja samt miljöskäl. Viljan till att byta ut den fossila eldningsoljan är starkt kopplad till hur mycket industrikunder näten har eftersom eldningsoljan då kan industribeskattas.

Pil uppåt smiley saknas En fordonspark som är oberoende av fossila bränslen år 2030

År 2030 ska Jönköpings län ha en fordonspark som är oberoende av fossila bränslen.

Målet är möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

Andelen fossila bränslen är hög. En mycket stor del av det bränsle som i dag används till vägtransporter är bensin och diesel av fossilt ursprung. För att nå målet behövs en kraftigt ökad andel nyregistrerade fordon anpassade för etanol, biogas och el. Stora satsningar görs för att öka produktionen av biogas samt öka förutsättningarna för eldrift.

Pil uppåt smiley saknas Andel fossilfria drivmedel år 2020

År 2020 drivs majoriteten av alla nya bilar och kollektivtrafiken med fossilfria drivmedel.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

I och med att busstrafiken i Jönköpings länstrafik gått över till biogas och är pådrivande i utvecklingen av användandet av förnybara drivmedel så är kollektivtrafiken på god väg. För att nå målet behövs framför allt en attitydförändring bland privatpersoner som innebär att andelen nyregistrerade fordon anpassade för etanol, fordonsgas och el ökar kraftigt. Här har offentlig sektor en viktig roll eftersom offentlig upphandling är en hävstång för att kunna ställa krav på drivmedel och typ av fordon för kommuners och myndigheters fordonsflottor.

Pil uppåt smiley saknas Produktion och distribution av förnybara drivmedel år 2020

År 2020 finns i länet både stora och små biogasanläggningar, tankställen för biogas och elenergi i varje kommun.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

I Jönköpings län finns tolv biogasanläggningar, varav två är vid deponier, sju vid avloppsreningsverk och två samrötningsanläggningar som även hade uppgradering till fordonskvalitet. Biogasanläggningar finns i åtta av länets 13 kommuner. Den totala biogasproduktionen år 2015 var 59 GWh . I länets finns för närvarande åtta tankställen för fordonsgas fördelat på sex kommuner.

Pil uppåt smiley saknas Andel resor med kollektivtrafik eller cykel 2015/2020

År 2015 har andelen resor som sker med kollektivtrafik eller cykel ökat med 15 % och till år 2020 med 20 % jämfört med år 2002 genom att samhällets aktörer (kommun, stat, länstrafik, arbetsgivare) tillhandahåller och främjar attraktiva alternativ som är tillgängliga för alla.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

För cykling finns inga data på länsnivån. En jämförelse mellan antal personkilometer med lokal och regional kollektivtrafik och antal fordonskilometer med bil och motorcykel tyder på att andelen kollektivtrafik ökat med 7 procent under perioden 2002-2009. Kollektivtrafikbranschen mäter andelen kollektivtrafik som andelen av totala antalet motoriserade resor. Enligt den var kollektivtrafikandelen i länet 12,8 procent år 2010. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer. I tätorter är en mycket stor andel kortare än 4-5 kilometer. För dessa resor kan cykel och gång vara praktiska och hälsosamma alternativ emellertid att hämta statistiken för cykel är relativt svårare än kollektivtrafiken. Statistiken från den nationella resvaneundersökningen för antal resor per år, för personer boendes i Jönköpings län efter färdsätt (resor i 1000-tal), visar att cykelresor minskade från år 1999 till år 2013. Skillnaderna mellan åren för kollektivtrafik och cykel var tyvärr inte statistiskt säkerställd, men det ger i alla fall en fingervisning hur det har förändrats över tiden. Mer om själva undersökningen och dess definitioner går att läsa om i följande rapport:

Trafa2

 

Pil uppåt smiley saknas Utsläpp från transportsektorn år 2015

År 2015 ska koldioxidutsläppen från transportsektorn i Jönköpings län vara minst 10 procent lägre än år 2002.

Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.

Utsläppen från transportsektorn ökade under perioden 1990-2010, för att sedan stanna av och successivt minska. År 2015 ökade dock utsläppen från transportsektorn jämfört med år 2014. Från år 2010 till år 2015 har utsläppen från transportsektorn minskat med cirka 9 procent. 

?

 

Pil uppåt smiley saknas Mängd hushållsavfall 2015/2020

År 2015 ska mängden hushållsavfall per person inte längre öka, och år 2020 ska mängden hushållsavfall ha minskat till samma nivå som riksgenomsnittet år 2002, dvs. högst 374 kg per person. Hushållsavfall från verksamheter ingår inte.

Målet är möjligt att nå men ytterligare förändringar krävs. Målet är länseget och bidrar till det nationella målet eftersom mängden avfall är en indikator på material- och energiomsättningen i samhället.

 

År 2016 var rikssnittet för mängden hushållsavfall enligt Avfall Sverige 467 kg per person. Mängden hushållsavfall i Jönköpings län år 2016 är något över rikssnittet, 476 kg per person. En uppföljning av tidigare år visar att mängden hushållsavfall varierar), från år 2015 minskar mängden avfall. För att nå målet till år 2020 krävs det stora åtgärder.

Mängden hushållsavfall i Jönköpings län per år (kilo hushållsavfall per person):

  • 2013: 466

  • 2014: 486

  • 2015: 479

  • 2016: 476

Pil uppåt smiley saknas Klimatanpassning i kommunerna år 2015

År 2015 har alla kommuner identifierat och analyserat riskerna för översvämningar, ras skred och erosion, beaktat riskerna i den fysiska planeringen samt tagit fram förslag på åtgärder för anpassning av befintlig bebyggd miljö för ett ändrat klimat.

Målet är länseget.

Bedömningen för år 2017 är att de två första delarna i redan är uppfyllda. Den sista delen där kommunen ska vidta åtgärder i sin bebyggda miljö ligger i planer och genomförs successivt, ofta i samband med annat markarbete. Majoriteten av kommunerna har dock redan vidtagit någon form av åtgärd i den befintliga byggnationen- till stor del beroende på inträffade skyfall och översvämningar.

Under senare tid har effekter från ett förändrat klimat blivit allt tydligare vilket medför ett behov av klimatanpassningsåtgärder. I Jönköpings län består en del av klimatanpassningsarbetet av översvämningsrisker till följd av kraftig nederbörd.  Detta är något som bör beaktas i den fysiska planeringen och dokumenteras i relevanta planer och program, exempelvis översiktsplanen. Genom GIS-verktyget Skyfallskarteringen kan kommunerna hantera översvämningsrisker i planprocessen. Skyfallskarteringen används flitigt hos alla kommuner.  Ofta behövs även åtgärder för att skydda befintlig bebyggd miljö.  

År 2017 tillgängliggjorde Länsstyrelsen klimatanalyser för hela Jönköpings län och länets kommuner. Analyserna beskriver ett framtida klimat på kommunnivå med fokus på torka, översvämning och skyfall och påverkan av dessa parametrar utifrån ett geografiskt perspektiv. Underlaget har tagits fram av SMHI på uppdrag av Länsstyrelsen. Under året har information om analyserna spridits till berörda delar av kommunernas förvaltningar.

Det varierar hur långt olika kommuner och andra aktörer har kommit i sitt arbete med klimatanpassning. Det regionala åtgärdsprogrammet för klimatanpassning 2015-20193 bidrar till att klimatanpassningsarbetet blir synligt hos kommunerna och andra aktörer. Ovanstående mål kopplar an mot åtgärdsprogrammet för klimatanpassning.

Pil uppåt smiley saknas Utsläpp av växthusgaser för perioden 2008-2012

Utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst 10 procent lägre än utsläppen år 1990. (Regionaliserat mål)

Utsläppen räknas som koldioxidekvivalenter och omfattar de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet.

Utsläppen i Sverige har minskat med 24 procent mellan åren 1990 och 2015. I Jönköpings län har utsläppen av växthusgaser minskat med 18 procent under perioden 1990 till 2015. Länets totala utsläpp var 1,76 miljoner ton år 2015*. Störst andel av utsläppen står transporter för. På nationell nivå har en nästan 10 procentig minskning av växthusgaser från transportsektorn skett mellan åren 1990–2015. I Jönköpings län syns istället en ökning på cirka nio procent av utsläpp från transporter.

Inom länet är Transporter den sektor som släpper ut mest växthusgaser med sina 45 procent. I växthusgasutsläppsfördelningen kommer därefter Jordbruk med 24 procent, medan kategorin Arbetsmaskiner släpper ut cirka 11 procent av länets totala växthusgasutsläpp. Kategorin El och Uppvärmning samt Industri (energi och processer) släpper ut cirka 10 procent vardera.

*Uppgifterna ovan gäller utsläpp som sker inom det geografiska länet, med undantag av utsläpp i länet från internationell sjö- och flygtrafik.

 

Referenser

1. www.ekns.org

2. http://trafa.se/PageDocuments/PM_2012_8_Metodrapport_RVU_Sverige_2011.pdf

3. Länsstyrelsen, meddelande 2017:17. Anpassning till ett förändrat klimat, åtgärdsprogram 2015 – 2019 (reviderad 2017) Jönköpings län.