Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Landsbygdsprogrammet utgör en viktig del för utvecklingen av ett rikt odlingslandskap i länet. Om hävden av betesmarker skall kunna säkerställas behövs förenklade regler som främjar långsiktiga satsningar hos djurhållare.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projekt som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola, läkemedel i vattenmiljön samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

 

Resultat

 

God ekologisk status svår att nå

 

Statusklassning av länets sjöar och vattendrag visar att endast 10 % uppnår god ekologisk status. De största miljöproblemen är fysisk påverkan, miljögifter och övergödning. En orsak till fysisk påverkan är att många vattenmiljöer är påverkade av kraftverk och dammar. De flesta vattendrag har biotopkarterats, omkring hälften är kraftigt påverkade genom omgrävning eller rensning och över 500 artificiella vandringshinder har upptäckts.

 

Kartläggning av kulturmiljöer

 

En kartläggning av vattenanknutna kulturmiljöer pågick under sju år i länet genom projektet ”Kulturmiljö och vattenförvaltning” och utredningar har utförts längs åtta mil utvalda vattendrag i länet. Ett mål med inventeringarna har varit att peka ut områden som är särskilt känsliga ur kulturmiljösynpunkt för restaureringsåtgärder. Länet har deltagit i projektet ”Vårda vattendragens kulturarv” som avslutades 2015. Det har resulterat i restaurering av några vattenanknutna kulturmiljöer samt ett länsstyrelsegemensamt informationsmaterial. Dokumentation från en kvarninventering från 1978 har tillgängliggjorts genom att materialet digitaliserats och koordinatsatts.

 

Främmande arter

 

Den kraftigt invasiva arten vandrarmussla har etablerat sig i sjöarna Roxen och Glan. Under 2016 och 2017 såg man även en kraftig utbredning av vattenpest i sjöar i Motala ströms huvudfåra. När dessa arter väl har etablerat sig går de inte att få bort, fokus ligger på att begränsa fortsatt utbredning till andra vattensystem samt genom manuell borttagning. Utbredning i denna omfattning har en mycket negativ inverkan på andra arter och den biologiska mångfalden minskar.

 

Åtgärder för biologisk mångfald

 

Flera åtgärder sker för ökad biologisk mångfald samt förbättring av vattnets status. Länsstyrelsen har varit delaktig i ett LIFE-projekt för restaurering av tre vattendrag med tjockskalig målarmussla i länet som avslutades våren 2017. I åtgärdsarbetet med hotade arter har återetablering av flodpärlmussla skett i Bulsjöån och uppföljning av resultat pågår. I Lillån och Olstorsbäcken har biotopvårdsåtgärder för att återställa fysisk påverkan i form av rensning genomförts. Länsstyrelsen genomför utredningar för att ta fram förslag på hållbara åtgärder mot fysisk påverkan i ett 10-tal värdefulla vattendrag spridda i länet.

 

”Havsöringsväktarna” som bildades 2015 är ett nätverk av fiske- och naturintresserad allmänhet som bevakar och samlar in kunskap kring länets havsvandrande öring. Under 2017 hjälpte frivilliga från nätverket till med att återställa en fysiskt påverkad vattendragssträcka i Pjältåns Natura2000-område.

 

Insatser görs för nybildning av limniska naturreservat men arbetet är resurskrävande. Under 2017 togs beslut om Olstorpsbäckens naturreservat. Länsstyrelsen har även startat arbetet med naturreservatsbildning i Storån och Lillån. Länsstyrelsen har lämnat in förslag till Naturvårdsverket på att skydda fem vattendrag som Natura2000-områden. Förslaget ligger hos regeringen för avgörande.

 

Analys och bedömning

 

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020, med i dag beslutade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Effekterna av fysisk påverkan och övergödning på Östergötlands vattenmiljöer är omfattande och det krävs stora resurser för att åtgärda miljöproblemen.

 

För att nå preciseringarna kopplade till biologisk mångfald och vattendirektivet behöver åtgärdsarbetet intensifieras. När det gäller bevarande och skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer går arbetet långsamt. Arbetet med biologisk mångfald i påverkade vattendrag måste förstärkas. I åtgärdsprogrammet för vattendirektivet finns många bra åtgärder listade för att så småningom nå målen. För samtliga delar krävs ökade resurser och intensifierat åtgärdsarbete.

 

För att nå preciseringarna kopplade till kulturmiljövärden krävs ökade och långsiktiga resurser för fältinventering av länets vattendrag. Likvärdiga kunskapsunderlag avseende olika intresseområden är avgörande för att nå ett tvärsektoriellt arbetssätt och undvika målkonflikt vid olika åtgärdsarbeten. Kunskapen om vilka kulturmiljövärden som berörs i samband med åtgärder är ofta obefintlig eller mycket bristfällig. De kulturhistoriska utredningar som utfördes inom ramen för projektet ”Kulturmiljö och vattenförvaltning” har varit värdefulla men har haft en begränsad budget. Projektet avslutades vid utgången av 2016.

 

En tydlig lagstiftning med moderna miljökrav för samtliga verksamhetsutövare är en förutsättning för nå målet levande sjöar och vattendrag. På senare år har en nationell dialog etablerats mellan vattenkraftsbranschen, miljöorganisationer, länsstyrelserna och flera centrala myndigheter. Detta har resulterat i att en promemoria på förändrad lagstiftning kring vattenkraft har tagits fram, med mål om att den nya lagstiftningen ska träda i kraft under 2018. Länsstyrelserna har under 2017 även fått riktade anslag från Havs- och vattenmyndigheten för att kunna utöka tillsynen av dammar och vattenkraftverk.

 

Klimatförändringar innebär risker för försämrad råvattenkvalitet i länets ytvattentäkter. Östergötlands län försörjs till 70 % av ytvatten. Fyra av länets största vattentäkter har idag fastställda vattenskyddsområden. I den regionala Vattenförsörjningsplanen kom man fram till att samtliga vattentäkter behöver ha fastställda vattenskyddsområden och i många fall behöver äldre vattenskyddsområden revideras. Flera kommuner i länet saknar idag reservvattentäkter. Resursbrist är ett problem och fler insatser skulle behövas och läggas på reservvatten/nödvatten samt nya och uppdaterade vattenskyddsområden.

 

För att kunna följa statusutveckling i vattenförekomsterna och se effekter av genomförda åtgärder behövs en bättre åtgärdsuppföljning och övervakning av vattenmiljöer och vattenanknutna kulturmiljöer. Sverige har fått kritik från EU att vi har en undermålig övervakning inom vattenförvaltningen och om vi ska möta detta behövs mer resurser.