Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Landsbygdsprogrammet utgör en viktig del för utvecklingen av ett rikt odlingslandskap i länet. Om hävden av betesmarker skall kunna säkerställas behövs förenklade regler som främjar långsiktiga satsningar hos djurhållare.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projekt som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola, läkemedel i vattenmiljön samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Miljötillstånd

Övergödning är ett miljöproblem i cirka en tiondel av länets vattendrag och i cirka en tredjedel av länets sjöar. Dessutom är hela östgötakusten påverkad av övergödning och här uppnås inte god status för näringsämnen. Ingen minskning av fosfor- och kvävetillförseln från Motala ström till Bråviken och Östersjön har uppmätts under de senaste tiotal åren.

Tillförsel av kväve- och fosforföreningar

Näringsutsläppen från reningsverk och industrier har minskat markant under tidigare år, men ännu syns inga tydliga förbättringar i miljötillståndet. Det beror bland annat på att det finns stora mängder näringsämnen upplagrade i mark och bottensediment. Det åtgärdsprogram som har tagits fram inom vattenförvaltningen innebär fortsatta insatser för att minska näringstillförseln.

Jordbruket står för den största näringstillförseln till svenska vatten. Miljöövervakning i länet tyder på att läckaget av fosfor från jordbruksmark i Östergötland i stort sett inte har förändrats sedan 1990-talet. Näringsläckage från jordbruksmark kan minska genom många olika åtgärder. Skyddszoner är en åtgärd som kan minska transporten av näring till vattendragen. I Östergötland finns cirka 1500 km skyddszoner inom nitratkänsligt område som får stöd år 2017. Greppa Näringens rådgivning hjälper lantbrukaren att hitta och genomföra lönsamma miljöåtgärder på den enskilda gården. Sedan Greppa Näringen startade har ca 2600 individuella rådgivningsbesök inom området ”ingen övergödning” genomförts i länet, varav ungefär 100 rådgivningar under 2017.

För att minska övergödningen av länets vatten driver Länsstyrelsen flera projekt. I ett projekt, som finansierar av Havs- och vattenmiljöanslaget, testas en ny metod för att minska läckage av fosfor från sjösediment. Projektet ska även undersöka om de muddrade massorna kan användas som gödningsmedel på åkrar. Det EU-finansierade projektet Nutrinflow syftar till att minska näringsläckage inom jordbruket. I EU-projektet Baltic Blue Growth odlas och skördas blåmusslor som en metod att avlägsna näring ur kustvattnet. Länsstyrelsen Östergötland har även beviljat LOVA bidrag till nio nya projekt som ska minska övergödningen i Östersjön. Bland annat till åtgärder inom jordbruket, enskilda avlopp, en båtbottentvätt samt reduktionsfiske för att minska övergödningen i sjöarna Asplången, Hällerstadsjön och Nimmern.

 

Nedfall från luften

Östergötland är ett län med mycket öppen vattenyta och därför faller förhållandevis mycket kväve ned från luften direkt på sjöytor.  En betydande del av det kväve som når Östersjön via Motala ström kommer från luftnedfall på Vättern och andra sjöytor. Biltrafik och sjöfart är huvudsakliga källor till kväveoxidutsläpp, medan nedfall av ammonium uppstår till följd av att ammoniak avdunstat från stallgödsel. Luftnedfallet av kväveföreningar har minskat under senare år, delvis på grund av regler för stallgödselspridning och katalysatorrening av bilavgaser.


Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Östergötland är hårt drabbat av övergödning och det går inte att se en tydlig utveckling i miljön. Många åtgärder genomförs, men för att uppnå målet måste insatserna öka och nya metoder arbetas fram. För att detta ska ske behövs ökad finansiering. 

Åtgärdsstrategier för att minska övergödningen

Åtgärdsprogrammet inom vattenförvaltningen visar att det krävs stora insatser för att minska övergödningsproblemen i Östergötlands vatten.  Om finansiering tillkommer för att genomföra verkningsfulla åtgärder kommer övergödningen att minska. Det kommer dock att ta tid innan åtgärderna visar effekt. För att ta de övergripande åtgärdsprogrammen till faktiska åtgärder har länsstyrelsen under 2017 genomfört dialoger med kommunerna.

Länsstyrelsen söker aktivt medel från bland annat Havs- och vattenmyndigheten och EU-fonder för att öka takten i åtgärdsarbetet. Långsiktig finansiering för att planera och genomföra åtgärder är avgörande för att minska övergödningen i länets vatten.

För främjande av åtgärder som minskar övergödningen spelar miljöstöden till lantbrukare en avgörande roll. Det är viktigt att det finns ersättningar till åtgärder som annars inte skulle bli genomförda och att det finns kontinuitet i regelverken. Även åtgärder ur vattenmyndighetens åtgärdsprogram kräver extra finansiering. Det är också angeläget att lantbrukarna kan få rådgivning och hjälp att hitta de platser där åtgärderna gör störst nytta och blir kostnadseffektiva. Under 2017 har Greppa näringen koncentrerat sin rådgivning till området runt Söderköping, som är särskilt belastat av övergödning.  Framöver kommer rådgivningen koncentreras till avrinningsområdet söder om Roxen. För att få till stånd mer omfattande åtgärder för förbättrad vattenkvalitet krävs samarbete lantbrukare emellan, samt mellan lantbrukare och myndigheter. Framtida klimatförändringar kan leda till ökat näringsläckage och kunskap om detta blir en viktig del i rådgivningen framöver. Arbetet med vattendragsgrupper kring särskilt belastade vattendrag fortsätter.

Flera kommuner i länet arbetar med att ta fram cykelplaner, vilket är en viktig insats för att minska biltrafiken. Statistik på miljömålsportalen visar att körsträckan med bil per invånare har ökat de senaste åren.

 

Internationellt arbete

Östergötlands vattenmiljöer påverkas även av utsläpp i andra länder kring Östersjön. Det krävs därför ett samarbete kring åtgärder även utanför Sveriges gränser. Viktiga verktyg för att uppnå miljökvalitetsmålet är EU:s vattendirektiv och havsmiljödirektivet. Viktiga internationella överenskommelser för minskat nedfall av kväve från luften är EU:s takdirektiv för luftföroreningar och Göteborgsprotokollet inom FN:s luftvårdskonvention. Länsstyrelsen arbetar aktivt för att öka samarbetet mellan olika länder runt Östersjön genom att delta i flera EU-projekt.