Säker strålmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Säker strålmiljö

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Landsbygdsprogrammet utgör en viktig del för utvecklingen av ett rikt odlingslandskap i länet. Om hävden av betesmarker skall kunna säkerställas behövs förenklade regler som främjar långsiktiga satsningar hos djurhållare.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projekt som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola, läkemedel i vattenmiljön samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Säker strålmiljö

 

Resultat

 

Det individuella dostillskottet understiger gränsvärdet 0,01 mSv/person och år från varje enskild verksamhet enligt en bedömning från Strålsäkerhetsmyndigheten. I Östergötland är även markradon en viktig fråga och på Östgötaslätten finns områden med höga halter markradon.

 

Även om antalet hudcancerfall varierar mellan åren så har man sedan länge sett en ökande trend. År 2015 fick 292 personer i Östergötlands län diagnosen malignt melanom, varav 133 kvinnor och 159 män.

 

Den samlade ljusmängden i livet samt antalet gånger man bränner sig i solen ger tillsammans en ökad risk för malignt melanom och andra former av hudcancer. För att hindra att små barn och äldre utsätts för stora mängder sol, bör det alltid finnas tillgång till skugga på platser där barn och gamla vistas. Möjlighet till skugga bör finnas för alla åldersgrupper och omfatta alla offentliga miljöer.

 

Analys och bedömning

 

Miljökvalitetsmålet består av fyra preciseringar. Bedömningen är en sammanvägning av en ganska positiv bild för strålskyddsprinciper, radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält och av en mer problematisk bild för UV-strålning. Dagens exponering för joniserande strålning och elektromagnetiska fält bedöms generellt inte innebära något miljö- eller hälsoproblem. På flera områden är utvecklingen positiv, inom andra områden går utvecklingen åt fel håll. Allmänhetens totala exponering för elektromagnetiska fält har inte ökat under de senaste åren, men teknisk utveckling och nya tillämpningar kan både minska och öka exponeringen framöver. De elektromagnetiska fältens påverkan på människan är osäker. Onödig exponering bör undvikas och försiktighetsprincipen tillämpas. Detta gäller främst exponering för lågfrekventa magnetfält från exempelvis kraftledningar samt radiovågsexponering från mobiltelefoner. Strålsäkerhetsmyndigheten kartlägger kontinuerligt riskerna med elektromagnetiska fält och vidtar åtgärder om nya riskområden identifieras. Men det finns kunskapsluckor kring exponeringen av elektromagnetiska fält och dess påverkan på människans hälsa. Fortsatt forskning behövs för relevanta bedömningsunderlag avseende eventuell negativ påverkan på människors hälsa och biologisk mångfald.

 

För att kunna genomföra arbete på lokal nivå krävs ytterligare kunskap om hur de elektromagnetiska fälten påverkar oss.

 

För att nå målet om ett minskat antal hudcancerfall krävs att vi ändrar attityden till solandet. Det är också viktigt att relevant forskning bedrivs. Insatser som att förbjuda solarier, samt att säkerställa tillgång till skuggiga miljöer, inte minst där barn vistas.