Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Landsbygdsprogrammet utgör en viktig del för utvecklingen av ett rikt odlingslandskap i länet. Om hävden av betesmarker skall kunna säkerställas behövs förenklade regler som främjar långsiktiga satsningar hos djurhållare.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projekt som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola, läkemedel i vattenmiljön samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

 

Resultat

 

Kartläggning av miljögifter 

 

Inom vattenförvaltningen jämförs uppmätta miljögiftshalter i fisk, bottensediment och vatten mot fastställda gränsvärden. EU:s gränsvärden för kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel i fisk överskrids i alla svenska vatten. I vissa östgötska vattensystem överskrids dessutom gränsvärdena för kadmium, TBT, PAH:er och PFOS. I samtliga vatten där PFOS överskrids finns koppling till brandövningsplatser där PFOS-innehållande brandskum använts. För att uppnå god status i våra svenska vatten har nya åtgärdsprogram fastställts som riktar sig till kommuner och myndigheter.

 

Länsstyrelsen förbättrar kontinuerligt kunskapen om miljötillståndet och potentiella föroreningskällor. Under 2017 fokuserade miljöövervakningen på mätningar i fisk och på förtätning av den regionala miljö- och hälsoenkäten. Fördjupade miljögiftsundersökningar har utförts i två av länets mest förorenade sjöar; Skutbosjön och Håcklasjön, inom ramen för ett EU-projekt. En modell för att uppskatta miljögiftsbelastning håller på att vidareutvecklas i samarbete med SMHI.

 

Via ett projekt, finansierat av Havs- och vattenmyndigheten, har dagvattnets innehåll av föroreningar kartlagts. Projektet utförs i nära samarbete med länets kustkommuner. Dagvatten från de olika pilotområdena innehöll mätbara koncentrationer av samtliga uppmätta metaller och flera organiska föroreningar. Varje liter dagvatten innehöll dessutom ca 20 000-60 000 mikroplast- och gummipartiklar. De antropogena partiklarna dominerades av svarta partiklar som förmodas vara fragmenterat styrenbutadiengummi från bildäck. Förekomsten av mikroplaster kommer även att följas upp i kommande provtagningar.

 

Länsstyrelsens mätningar visar att rester av växtskyddsmedel finns i flera vattendrag i jordbrukslandskapet och i grundvatten. Inom Greppa näringen sker rådgivning till lantbrukarna inom växtskyddsområdet. I Östergötland har det sedan 2005 genomförts 162 växtskyddsrådgivningar via Greppa näringen. Under senare år har flera vattenskyddsområden bildats för att skydda dricksvattentäkter från bland annat växtskyddsmedel.

 

Förorenade områden

 

Kommunerna och Länsstyrelsen gör stora satsningar på att utreda och åtgärda länets förorenade områden. Under 2017 har sanering påbörjats vid Kolkajen i Norrköping. Flera nya objekt är på väg att åtgärdas och åtgärdsmedel har beviljats för Bestorps sågverk och Boxholms såg. Tillsammans med kommunerna och SGI har Länsstyrelsen bedrivit ett projekt om hur klorerade lösningsmedel ska hanteras i planprocessen så att vi får ett hållbart byggande vid förändrad markanvändning.

 

Länsstyrelsen arbetar aktivt med att kartlägga och minska spridning av högfluorerade ämnen (PFAS). 2017 genomförs ett projekt tillsammans med sju kommuner för att bedriva tillsyn över räddningstjänsten inom länet. Platser där brandskum kan ha använts har identifierats och några kommunala brandövningsplatser undersöks under 2017. Sedan tidigare har höga halter av PFAS uppmätts vid tre andra brandövningsplaster. Dessa utreds vidare och en saneringsanmälan har upprättats för ett av områdena. Länsstyrelsen har inrättat en särskild samarbetsgrupp för PFAS, och deltar i det nationella PFAS-nätverket. Positivt är att KEMI föreslagit ett gemensamt nationellt åtgärdsprogram för PFAS.

 

Analys och bedömning

 

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel och det går inte att se en tydlig trend i miljön. Många insatser pågår för att minska gifter i miljön. Samtidigt upptäcks nya miljöhot och allt fler kemikalier används i samhället. Samverkan mellan myndigheter och forskare om nya potentiella kemikalierisker har ökat. Ytterligare styrmedel och åtgärder är dock nödvändiga för att nå målet.

 

Åtgärder för att minska föroreningar i miljön

 

Nya åtgärdsprogram har tagits fram för att minska belastningen av miljögifter i våra vatten. Åtgärderna kommer på sikt att leda till ett förbättrat miljötillstånd, förutsatt att åtgärderna kan finansieras. Länsstyrelsen och kommuner bedriver tillsyn av miljöfarliga verksamheter och särskilda satsningar görs kring vattensystem som inte uppnår god status. Länsstyrelsen tar regelbundet fram tillsynsvägledningar till länets kommuner. Under 2017 låg fokus på PFAS vid brandövningsplatser. I länet pågår även arbete med att minska miljöpåverkan från dagvatten. Många föroreningar som t ex koppar, zink, PAH och gummipartiklar härrör från biltrafik, en källa som är svår att reglera. Andra viktiga åtgärder är sanering av förorenade områden och inrättande av vattenskyddsområden. Länsstyrelsen har under 2017 inrättat vattenskyddsområde för Stångån för Linköping kommun.

 

Skyddszoner är en åtgärd som kan minska läckage av växtskyddsmedel från åkermark till närliggande vattendrag. I Östergötland finns cirka 1500 km skyddszoner år 2017. Inom lantbrukssektorn styrs användningen av bekämpningsmedel av prisutvecklingen på jordbruksprodukter, EU:s jordbrukspolitik och årets odlingsförutsättningar. Numera är det krav på funktionstest av flertalet sprutor för kemiska växtskyddsmedel. Det kan leda till en mer tillförlitlig utrustning och därmed möjlighet att sänka doserna och mindre risk för plötsliga läckage. Möjligen väljer färre lantbrukare att sköta bekämpningen själva, vilket å ena sidan kan innebära en risk för att möjligheterna att spruta vid lägliga tillfällen och dosreducera försämras. Å andra sidan kan det vara mer renodlade experter som genomför bekämpningen, vilket kan vara positivt.

 

Åtgärder för att minska exponeringen för miljögifter

 

Kunskap och information om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper ökar tack vare EU:s kemikalielagstiftning Reach. I Reach-förordningen finns ett informationskrav kopplat till farliga ämnen i varor. Flera kommuner arbetar aktivt för att informera länets invånare om rätten att få information från butiken om en vara innehåller särskilt farliga ämnen. Genom kommunnätverket för giftfri vardag har Kemikalieinspektionen skapat en plattform för långsiktig samverkan om kemikaliefrågor för kommuner. Målet är att minska exponeringen för kemikalier i vardagen, särskilt för barn och ungdomar.

 

Länsstyrelsen har inom tillsynen av miljöfarliga verksamheter arbetat i enlighet med substitueringsprincipen, att se till att företagen om möjligt byter ut farliga ämnen mot mindre farliga. Gemensamma styrmedel på EU- och global nivå krävs för att industrin ska minska sin användning utan att mista konkurrenskraft. Inga skatter eller styrmedel inom EU är planerade som kan förändra trenden.

 

Allt fler förorenade områden undersöks och saneras. De ökade anslagen inom förorenade områden har inneburit satsningar på sanering av förorenade områden inför bostadsbebyggelse och ökad tillsyn. Däremot ser vi en begränsning av tillgängliga statliga medel under de kommande åren. Detta leder till att saneringstakten avstannar. Flertalet områden som åtgärdas, bekostas till stor del med statliga medel, då den tidigare verksamhetsutövarens ansvar är starkt begränsat.

 

Samverkan

 

Samverkan på olika nivåer är avgörande för att uppnå en giftfri miljö. Inom MÖTA (miljösamverkan Östergötland) avslutades projekt om Giftfri förskola i början av 2017. Syftet har varit att öka kunskapen om kemikalier i förskolor och att se till att barn inte kommer i kontakt med leksaker och andra föremål som innehåller skadliga kemikalier. Kommunernas miljökontor har under 2017 följt upp förskolornas arbete inom detta område.

 

Sedan 2017 har Länsstyrelsen Östergötland en representant i det nystartade s.k. toxikologiska rådet. I detta expertorgan samverkar forskare och representanter från olika myndigheter gällande frågor om kemiska ämnen som kan skada människors hälsa eller miljön.

 

Länsstyrelsen arbetar även aktivt för att öka samarbetet mellan olika länder runt Östersjön genom att delta i flera EU-projekt.  Under 2015-2019 deltar Länsstyrelsen och Motala kommun i EU-projektet INSURE som syftar till att minska spridning av föroreningar från förorenade områden till Östersjön.

 

Under 2017 har Länsstyrelsen Östergötland och Tekniska Verken i Linköping beviljats EU-medel för att minska läkemedelsrester till Östersjön. Projektet Clear Waters from Pharmaceuticals (CWPharma) är ett samarbete mellan myndigheter, universitet och reningsverk från sju länder kring Östersjön. Projektet kommer att mynna ut i en aktionsplan med rekommendationer och verktyg för att minska läkemedel i vattenmiljön.