Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Landsbygdsprogrammet utgör en viktig del för utvecklingen av ett rikt odlingslandskap i länet. Om hävden av betesmarker skall kunna säkerställas behövs förenklade regler som främjar långsiktiga satsningar hos djurhållare.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projekt som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola, läkemedel i vattenmiljön samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

 

Resultat

 

Betesmarker viktiga för mångfalden

 

Betesmarker spelar en stor roll för den biologiska mångfalden i Östergötlands odlingslandskap. Särskilt det karakteristiska eklandskapet har höga naturvärden. Hur mycket mark som betas påverkas av ersättningarna inom landsbygdsprogrammet och priset på produkter som mjölk och kött.

 

Landsbygdsprogrammets miljöersättningar har varit avgörande för restaurering och skötsel av betesmarker. Fortfarande utgör dock miljöersättningarnas utformning ett hot mot bevarandet av eklandskapet och andra träd- och buskbärande betesmarker, på grund av olika ersättningsnivåer.

 

Från 2005 har arealen betesmark minskat med 19 procent. Minskningen har skett främst i skogskommunerna. Från år 2005 har andelen företag med djur i Östergötland minskat med drygt 15 procent. Igenväxningen av odlingslandskapet, som följd av bristande hävd, ger långtgående negativa konsekvenser för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. De betesdjur som finns betar i många fall inte där det gör bäst nytta för den biologiska mångfalden.

 

 

 

Något bättre lönsamhet för lantbruket

 

 

 

För första gången på många år ser lönsamheten för lantbruksföretagen något ljusare ut. Det är dock viktigt med fortsatt information till allmänheten om nyttan av att t.ex. köpa svensk mjölk och svenskt kött. Av stor vikt är även arbetet med offentlig upphandling t.ex. vid kommuners beställning av mat till skolor och vårdboende. Här kan den nya regionala livsmedelsstrategin som lanserades 2016 spela en viktig roll. Rekryteringen av unga företagare går långsamt vilket leder till att medelåldern inom sektorn blir högre. För att kunna leva och verka på landsbygden krävs även en fungerande infrastruktur och serviceutbud, men sedan 2002 har till exempel en tredjedel av landsbygdsbutikerna stängt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svårt för arter att spridas

 

Bevarandestatusen för arter och naturtyper kopplade till odlingslandskapet är inte gynnsam. Det finns begränsat med spridningskorridorer för växter och djur, och bland annat behöver förbindelselänkar restaureras. I samband med kontroller av lantbruksstöden bevakas även att småbiotoper på åkermark i slättbygden inte tas bort. Det kan få positiva följder för både kulturvård och biologisk mångfald eftersom småbiotoperna är viktiga inslag i en annars likformig miljö.

 

Rationalisering påverkar landskapsvärden

 

När det gäller preciseringen om sociala landskapsvärden så fortsätter rationaliseringen av jordbruken vilket påverkar landskapets utseende och kulturmiljöer negativt. Rationaliseringen är tydligast på slätten men även i skogsbygder går trenden mot större lantbruk. Minskad betesdrift påverkar kulturarvet påtagligt. Tidigare betade och skötta kultur- och fornlämningsområden är nu under igenväxning.

 

 

 

Analys och bedömning

 

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Jordbruksmarker växer igen och data om kulturmiljöer saknas. Att EU-stödens regelverk är det samma i hela Europa och inte anpassade efter våra regionala förutsättningar påverkar den biologiska mångfalden negativt, både i betesmarker och i övriga marker. Detta påverkar särskilt våra trädbärande betesmarker som har få motsvarigheter i Europa. Regler gällande träd- och buskskikt och utdömning av värdefulla marker drabbar exempelvis eklandskapet hårt.

 

Jordbruksmarken har idag ingen skyddsstatus och det finns i dagsläget inga styrmedel för att kunna skydda den.

 

Styrmedel saknas för biologisk mångfald

 

Direkta insatser inom åtgärdsprogrammet för hotade arter har haft en positiv påverkan. Trots detta är utvecklingen för betesmarker och för arter och naturtyper i odlingslandskapet  negativ. Idag finns inga planerade stöd eller styrmedel för att nå förändring vad gäller arter. Under 2014 kom en ny bestämmelse för det generella biotopskyddet vilken säger att åtgärder för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark utgör särskilda skäl för dispens. Under det senaste året har det bara kommit in två ansökningar som angett det skälet. De nya reglerna verkar än så länge inte vara ett stort problem för naturvärdena.

 

Negativa trender för bevarande av jordbruksmark

 

När det gäller jordbruksmarkens produktionsförmåga är trenden negativ för arealen odlingsbar mark.  Nedläggningen av jordbruk har ökat i övergången till det nya landsbygdsprogrammet, främst på grund av den dåliga lönsamheten. För arealen ”irreversibel markanvändning” är trenden också negativ. För att kunna analysera jordbrukslandskapet utveckling har ett kart-skikt gjorts av ansökningar av ”jordbruksmark ur produktion” bakåt till 2002. Arealen jordbruksmark fortsätter överlag att minska men årsvariationen är stor.

 

 

 

Otillräcklig kunskap om kulturvärden

 

Åtgärder för att bevara kulturmiljön i odlingslandskapet påverkas av landsbygdsprogrammet. Kunskapsbristen är stor om landskapselement i länet. Fortsatt uppföljning är viktig och förbättrad statistik nödvändig. De styrmedel och verktyg som finns idag räcker inte till för att uppnå detta.

 

Rådgivning och enklare regler önskas

 

God lönsamhet i lantbruket är en förutsättning för att motivera lantbrukare till fortsatt verksamhet och förhindra nedläggning av lantbruk. Landsbygdsprogrammet 2014-2020 utgör en viktig del för utvecklingen av ett rikt odlingslandskap i Östergötland. Om hävden skall kunna säkerställas behövs förenklade regler som främjar långsiktiga satsningar hos djurhållare. Förutom detta är det viktigt med mer kontakt med lantbrukare från myndigheters sida, och ett ökat förtroende för myndigheterna. Mer rådgivning och mer tid behövs för personlig kontakt, exempelvis i samband med upprättande av skötselplaner för betesmarker. Detta kräver ökade ekonomiska resurser. Regler gällande framförallt betesmarker behöver också förenklas vilket inte har skett i det nya landsbygdsprogrammet.