Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Landsbygdsprogrammet utgör en viktig del för utvecklingen av ett rikt odlingslandskap i länet. Om hävden av betesmarker skall kunna säkerställas behövs förenklade regler som främjar långsiktiga satsningar hos djurhållare.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projekt som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola, läkemedel i vattenmiljön samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

 

Resultat

 

Skogsmarkens egenskaper och processer        

 

Uttag av Grot (grenar och toppar) till bioenergi anmäldes på ca 7 000 hektar år 2015 (motsvarar ca 90 % av den areal som anmäldes för slutavverkning). Återföring av skogsbränsleaska görs på ca 5-10 % av den arealen. Körskadorna behöver minska ytterligare bland annat för att minska risken för läckage av metylkvicksilver.

 

Ekosystemtjänster

 

Exempel på ekosystemtjänster som är viktiga är skogsråvara, bioenergi, rekreation, biologisk mångfald, jakt och ekoturism.  På grund av viltbetestrycket planteras gran på många marker som är bättre lämpade för tall. 

 

Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer.

 

Under 2016 har ytterligare ca 485 hektar produktiv skog skyddats som naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Totalt är nu ca 12 700 hektar formellt skyddad vilket utgör ca 2 % av den produktiva skogsmarken. I Götaland är ca 4 % av skogsmarken avsatt som frivilliga avsättningar.

 

Många skogslevande arter saknar idag gynnsam bevarandestatus och fortfarande avverkas en del skogar med höga naturvärden. Enligt forskningsrön skulle arealen skog avsatt för naturvårdsändamål behöva vara cirka 12 % i den här delen av landet för att nå miljömålet. 

 

Mängden död ved har ökat till ungefär det dubbla från år 1998 till 2014. Även grov död ved >40 cm har ökat i nästan samma takt. Nu finns ca 0,4 grova döda träd per hektar. För att nå miljömålet bör mängden på sikt öka till i genomsnitt ca 6-8 grova döda träd per ha. Mängden levande grova lövträd, > 50 cm, har ökat från ca 0,3 till 0,9 träd/ha under perioden 1998-2014.

 

Under 2016 har ca 300 grova ekar frihuggits med stöd från länsstyrelsen. Sedan år 2005 har ca 10 000 grova träd frihuggits.  År 2016 har naturvårdsbränning av skog genomförts på ca 9 hektar inom naturreservat. Även flera skogsbolag har genomfört naturvårdsbränning.

 

Arbetet med en handlingsplan för Grön infrastruktur för bl a ädellövskogar och skogens vattenmiljöer pågår och redovisas under 2018.

 

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

 

Nya beräkningar i hela landet visar att arealen lämnad hänsyn vid slutavverkning är större än vi tidigare bedömt. På skogsbolagens mark sparas hänsynsytor motsvarande ca 10 % av hyggesarealen (tidigare ca 5 %).

 

På en del av slutavverkningarna finns fortfarande brister i miljöhänsynen. Ca en tredjedel av de hänsynskrävande biotoperna är negativt påverkade. Enligt privatskogsbrukets uppföljningar så har hänsynen till mark och vatten blivit successivt bättre under perioden 2010-2015.

 

Ca 40 % av forn- och kulturlämningarna är påverkade varav ca en fjärdedel är skadade eller grovt skadade. Markberedning är den åtgärd som påverkar mest negativt. Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen har under år 2017 fortsatt kvalitetssäkringen av forn- och kulturlämningar registrerade i projekt Skog och Historia. 

 

Under 2017 så har arbetet med rådgivning och stöd till natur- och kulturvårdande åtgärder för skogens miljövärden inom landsbygdsprogrammet fortsatt.  

 

 

 

Analys och bedömning

 

Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2020. Arealen formellt skyddad skogsmark och frivilliga avsättningar är inte tillräcklig. Skogsbrukets miljöhänsyn behöver bli bättre.

 

Frivilliga insatser viktiga
 
Skogsbruket i Sverige har på eget initiativ arbetat fram en körskadepolicy. Södra Skogsägarna har infört en markskoningsgaranti. Under år 2016 utkom även branschgemensamma riktlinjer för hänsyn till forn- och kulturlämningar.

 

Initiativ till skötsel av skogar med höga naturvärden har tagits från bl a skogsbolagens och Södra skogsägarnas sida.

 

Om den nuvarande trenden fortsätter kommer mängden tall inom en hundraårsperiod att minska med hälften i Götaland. Rönn, asp och sälg kommer att minska. Det skulle behövas stora insatser, bl a ökad avskjutning, från skogsägarnas och jägarnas sida för att vända den här negativa utvecklingen.

 

Information och rådgivning viktig till skogsbrukets aktörer
 
Fältträffarna med skogstjänstemän och entreprenörer för att diskutera miljöhänsyn behöver fortsätta.

 

Åtgärderna behöver öka

 

Under 2016 har resurserna för naturskydd ökat och såväl takten i bildande som skötsel av skyddade områden har ökat. Sett till uppsatta mål till 2020 har resurserna ändå inte varit tillräckliga. Skogsstyrelsen har äskat om ytterligare medel inför 2018.

 

När skogar undantas från skogsbruk och vid miljöhänsyn är det viktigt att ta större hänsyn till landskapsperspektivet så att områdena blir en del i en fungerande grön infrastruktur.

 

Skogsstyrelsen behöver arbeta mer med skarpare lagtillsyn för att tydliggöra skogsvårdslagens krav om miljöhänsyn. Det finns många oupptäckta eller dåligt avgränsade nyckelbiotoper och utökade medel för fortsatt inventering är nödvändigt för ett kvalitativt skyddsarbete.

 

Skötseln av formellt skyddade områden och frivilliga avsättningar behöver öka. Arealen skog som bränns för naturvårdsändamål är idag för liten och bör öka.

 

Skogsstyrelsen har, i dialog med skogsbruket, arbetat fram ”Målbilder för en god miljöhänsyn” som håller på att arbetas in i skogsbrukets egna instruktioner.

 

Information och utbildning till de som arbetar med viltförvaltning i länet bör öka, och mängden klövvilt behöver minska för att sänka viltbetestrycket.

 

I Östergötland återstår att kvalitetssäkra drygt 10 000 kända forn- och kulturlämningar i Skog och Historia-registret för registrering i fornminnesregistret FMIS.  Ökade och långsiktiga resurser behövs även för en ny heltäckande inventering.

 

 

 

Prioriteringar i länet
Skogsstyrelsen och länsstyrelsen har ökat takten i arbetet med att skydda skog samt att prioritera skydd av skogar som hotas av avverkning.

Skogsstyrelsen kommer att under 2018 att fortsätta ha dialog med olika skogsföretag. Skogsstyrelsen kommer också att prioritera återkopplingar efter avverkning, följa upp bl.a vägledningar och förelägganden när det gäller miljöhänsyn.

Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen avser fortsätta kvalitetssäkringen av Skog och Historia under år 2018.

Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen kommer att fortsätta arbetet för att få viltstammar i balans.