Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Landsbygdsprogrammet utgör en viktig del för utvecklingen av ett rikt odlingslandskap i länet. Om hävden av betesmarker skall kunna säkerställas behövs förenklade regler som främjar långsiktiga satsningar hos djurhållare.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projekt som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola, läkemedel i vattenmiljön samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

 

Resultat

 

Återskapandetakten och nyskapandet fortsatt låg

 

I Östergötland har många våtmarker omvandlats eller försvunnit under senare århundraden vilket har försämrat förutsättningarna för de våtmarksanknutna naturtyperna. Bristande hävd och bristande hänsyn i skogs- och jordbruk påverkar biodiversiteten negativt. För kalkkärr är situationen allvarlig, då få områden finns kvar vilket försvårar spridning av arter. Inga kalkkärrsrestaureringar har gjorts under året. I ett naturreservat har hydrologin restaurerats i 2 ha skog, genom igenläggning av diken, för att återfå sumpskogsmiljöer.

 

Under 2017 har 19 enskilda rådgivningar genomförts om anläggande och skötsel av våtmark inom Greppa Näringen och Ett rikt odlingslandskap. Sex vattendragsgrupper med vardera två möten har genomförts i Söderköpingsåns avrinningsområde. Två våtmarker, 2,34 ha respektive 4,55 ha, har anlagts inom landsbygdsprogrammet för ökad biologisk mångfald under 2017. 

 

Ökade resurser i tillståndsarbetet krävs för att säkerställa att våtmarkerna anläggs där de gör bäst nytta. Hydromorfologisk restaurering har gjorts genom meandring av ett vattendrag, varvid > 1 ha svämplan har återställts. Behovet av denna typ av åtgärder i större omfattning är stort, då det återskapar ekosystemtjänster som motverkar översvämningar och bidrar till grön infrastruktur.

 

Skogsbruket ger körskador
Intensivt skogsbruk ökar bland annat risken för körskador i och invid våtmarker. Körskador i fuktiga områden och våtmarker är ett generellt problem. Den intensiva takten i avverkning av skogar innebär att många våtmarker påverkas negativt både direkt och indirekt. Klimatförändringarna förväntas också medföra kortare tjälperiod och ökad nederbörd vilket ger ökad risk för körskador. Problemet med körskador är uppmärksammat av skogsnäringen och arbete görs för att hitta lösningar och sprida information om körskador och de effekter skadorna leder till. Skador vid transport över vattendrag har succesivt blivit bättre de senaste 10 åren. Okunskap om skillnaden mellan skyddsdikning i skogsbruket och markavvattning kan också vara ett problem att uppmärksamma.

 

Våtmarker skyddas i långsamt takt
Arbetet för att skydda och bevara värdefulla våtmarker (myrarna i Myrskyddsplan för Sverige samt våtmarker inom Natura 2000) fortgår, men i långsamt takt på grund av bristande resurser för ersättning till markägare samt resurser till handläggning. Under året har ett (1) reservat bildats med ca 0,7 ha kalkkärr samt 0,3-1 ha kringliggande sumpskog och kalkfuktäng. I övrigt har endast myrar som ingår i områden med värdefull skog skyddats. Antalet investeringar i våtmarker i odlingslandskapet för näringsretention och ökad biologisk mångfald understiger nivån för de nationella målen.

 

Friluftsliv

 

Åtgärder för att kunna besöka och uppleva flera av länets våtmarker har genomförts, främst i samband med förvaltning av naturreservat.

 

Analys och bedömning  

 

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Den låga anläggningstakten av våtmarker beror bl. a på försämrad ekonomi inom delar av jordbruksnäringen samt bristande tid, kunskap och intresse. Kostnaderna för att anlägga våtmarker på åkermark överstiger nästan alltid bidragstaket. För att anlägga fler våtmarker krävs mer uppsökande verksamhet, hjälp med utredning och högre ersättning.

 

Våtmarker viktiga för ekosystemtjänster

 

Våtmarkerna bidrar med flera viktiga ekosystemtjänster i landskapet. Våtmarkerna har en vattenhushållande och vattenrenande funktion och utgör också livsmiljö och grön infrastruktur för en lång rad arter i olika artgrupper. Minskat antal våtmarker minskar även möjligheten till vattenutjämning med ökad risk för översvämningar vid ökade regnmängder. Det kan, med förväntade klimatförändringar, i sin tur ge långtgående konsekvenser för bland annat lantbruk, tätorter och vattenkvalitet. Minskningen av både antal och areal våtmark är därför allvarlig. Minskningen av våtmarker och dikning i skogsområdena högt upp i vattensystemen har medfört högre flöden till Östgötaslätten och åtgärder för att få bort vattnet från den åkermark som översvämmas flyttar i sin tur problemet och ger höga flöden i tätorterna kring Svartån, Stångån och Motala Ström. Också de stora mängder av kväve och fosfor som nu når Östersjön skulle kunna begränsas om åtgärder för att skapa och återfå svämplan och våtmarker i landskapet görs. Att ta hand om ökande vattenmängder från hårdgjorda ytor i tätorter är en stor utmaning både för att begränsa översvämningsrisker och minska övergödningen. Här finns möjligheter till samordning med städernas utformning av grönstruktur, vilket behöver lyftas i översikts- och detaljplanering.

 

Brister i hänsyn och skötsel

 

För att minska skador och bevara våtmarkernas biologiska mångfald är det viktigt att informera om rätt hänsyn i skogsbruket och att följa upp den hänsyn som är lagstiftad genom tillsyn. Kunskap finns för att kunna genomföra åtgärder och återställande men resurserna är otillräckliga. Utvecklingen i jordbruksmark påverkas i stor utsträckning av EU:s styrning av lantbruksstödet.
 
Redskap för skydd finns men resursprioriteringar hindrar

 

När det gäller bevarande och skydd av värdefulla våtmarker finns de juridiska och praktiska redskapen för att nå målen. Däremot prioriteras i första hand skog i skyddsarbetet, och våtmarker som inte har skog ger låga ersättningar. I viss omfattning finns verktyg och resurser för att återskapa våtmarker men det är svårt att engagera markägare. Det behövs ytterligare resurser samt tillgång till lämpliga områden för återskapande och restaurering. Framför allt myndigheter behöver medel till konkreta åtgärder för skydd och rådgivning samt för att följa upp åtgärder och styrmedel. Det krävs även ökade resurser för tillståndsfrågor och för att se över lagstiftningen om vattenverksamhet.