Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås.Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Det nya landsbygdsprogrammet är avgörande för resultaten inom flera av miljökvalitetsmålen då miljöersättningarna har varit avgörande för restaurering och skötsel av betesmarker. Oklarheter kring hur olika miljöersättningar kommer att se ut de kommande åren gör att lantbrukare i vissa fall har valt att inte förlänga sina åtaganden.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projket som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Ett Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen fastställdes juni 2014. Samtidigt fastställdes en Regional handlingsplan för klimatanpassning och en Regional vattenförsörjningsplan. Arbetet med framtagandet av åtgärdsprogrammen har skett i ett brett regionalt samarbete och programmen förväntas leda till ett utökat samarbete inom miljöfrågor i länet samt till fler och effektivare åtgärder.

Våren 2015 träffades länets kommuner och Länsstyrelsen i en Miljö- och klimatdialog. Syftet med dagen var att handläggare på kommunen, kommunpolitiker och Länsstyrelsen skulle träffas för att diskutera åtgärdsprogrammen för miljömålen, vattenförvaltningen, klimatanpassning och vattenförsörjning.  Våren 2016 startade Länsstyrelsen en näringslivssastning med fokus på att höja kunskapen om miljö-, klimat- och klimatanpassningsfrågor inom näringslivet. Satsningen fortsätter under 2017.

Hösten 2016 pågår en gemensam satsning  där Länssstyrelsen och Region Ötergötland besöker länets kommuner för att diskutera miljö- och klimatfrågor och det fortsatta arbetet med Agenda 2030. Kommunbesöken fortsätter våren 2017.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Miljötillstånd

Kust- och havsvattnet i Östergötland har inte god status enligt havsmiljöförordningen och vattenförvaltningsförordningen. Sämst status har Slätbaken, som har en hög tillförsel av närsalter och en långsam vattenomsättning. Nya åtgärdsprogram har tagits fram för att förbättra statusen i kustvattnet och Östersjön.

Förbudet mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar minskar belastningen av näringsämnen på Östersjön. Sedan 2015 finns en fullskalig musselodling i St Anna skärgård i syfte att minska halten av de näringsämnen som finns.

Antalet besökare till skärgården upplevs ha ökat de senaste åren. Ett informationsmaterial, som beskriver skärgården och dess värden, har lanserats. Syftet är att öka besökarnas kunskap om och hänsyn till skärgårdsmiljön. Länsstyrelsens samarbete med kustbevakningen kring tillsyn har fortsatt under året.

Biologisk mångfald

Det återstår mycket arbete för att bevara och förbättra den biologiska mångfalden. Inom fiskbestånden råder obalans, marina naturtyper är kraftigt påverkade och flertalet grunda vikar är övergödda. Många viktiga lek- och uppväxtmiljöer för fisk har försämrats till följd av dikesrätningar och olika typer av vandringshinder. Vi ser ökad förekomst av främmande arter som till exempel vandrarmussla, havsborstmasken Marenzelleria och Svartmunnad smörbult, vilka påverkar eller riskerar att påverka det marina ekosystemet.

För tillfället finns sex marina naturreservat; Torrö, Kvädöfjärden, Missjö, Kopparholmarna, Bråviken och Svensksundsviken. Under 2016 har arbetet fortsatt med att revidera Sankt Anna naturreservat så att det även blir ett marint reservat.

Under 2016 har kartläggningen av särskilt viktiga livsmiljöer för djur och växter i skärgården fortsatt. Omfattande åtgärdsarbete sker inom ”Lokala vattenvårdsprojekt”. Under 2016 delade vi ut ca 6 miljoner kr till LOVA-projekt i länet. Länsstyrelsen har även tilldelats medel från Havs- och vattenmyndigheten för tre projekt som syftar till att öka den biologiska mångfalden och förbättra vattenkvaliteten. Under 2016 fick Länsstyrelsen skrivarmedel från EU för ett läkemedelsprojekt samt ett kustplaneringsprojekt.

Levande skärgård

Idag finns få bofasta i skärgården. Den viktigaste orsaken är dålig lönsamhet inom lantbruk och kustfiske samt försämrad service. Insatser pågår för att öka skötsel och brukande av kustens och skärgårdens kulturarv, odlingslandskap och skog. Inom EU-projektet LIFE Coast benefit restaureras igenväxande marker som blir en resurs för djurhållningen och den biologiska mångfalden.

I Sankt Anna finns ett samarbete med lokalbefolkningen kring förvaltningen av HELCOM MPA-området S:t Anna-Missjö. Ambitionerna är höga men fler aktiva aktörer krävs för att få tydliga resultat.

Översynen av det utökade strandskyddet är gjort i Östergötlands kust med anpassningar till natur och friluftsliv samt behov av bebyggelseutveckling.  Beslutet om de utökade strandskyddet har blivit överklagat i samtliga kustkommuner, dessa ärenden är ännu inte avgjorda.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Östergötlands kust och skärgård är påverkad av övergödning, miljögifter och en ökad förekomst av främmande arter. Antalet åretruntboende i skärgården är lågt och utvecklingen är negativ då antalet traditionella skärgårdsnäringar som jordbruk och fiske minskar i omfattning. Förutsättningarna för skötsel av viktiga natur- och kulturmiljöer riskerar att försämras. Finansiering av befintliga åtgärdsprogram är nödvändigt för att förbättra miljötillståndet.

Åtgärder för att förbättra miljötillståndet

Nya åtgärdsprogram har tagits fram för att förbättra statusen i kustvattnet och Östersjön. Under 2016 har Länsstyrelsen haft fördjupade diskussioner om möjliga åtgärder med länets vattenråd. Åtgärderna kommer på sikt att leda till ett förbättrat miljötillstånd, förutsatt att åtgärderna kan finaniseras. Östergötlands stränder är lågt exploaterade i jämförelse med många andra svenska kustområden. Besökare ställer allt högre krav på information om skärgårdens värden och vilka regler som gäller i området. Tillsynen av till exempel fiske och naturskydd måste öka. Sedan 2016 finns ett nytt stöd för kommunernas planering av kustområden.

Åtgärder för biologisk mångfald

Sedan 2015 pågår ett projekt för att öka kunskapen om vattenmiljöerna i Kattedalsfjärden, Ållonöfjärden och S:t Annas utsjöbankar. Åtgärder för att restaurera och säkerställa en långsiktig hävd av skärgårdslandskapet är mycket viktiga. Detta kräver även att andra åtgärder för en långsiktigt hållbar utveckling genomförs. Här är åtgärder för infrastruktur, arbetsmiljö och miljöanpassning av landskapsvård och djurhållning avgörande. Arbetet med att bevara och skydda marina områden fortsätter, för närvarande är 12 procent av den marina miljön skyddad.

Under 2016 har den utökade tillsynen av fisket fortsatt i HELCOM MPA-området S:t Anna-Missjö. Länsstyrelsen har tidigare lämnat förslag till Havs- och vattenmyndigheten om fredning för fiske i fyra delområden. Det är angeläget att snarast få till stånd ett fungerande regelverk för förvaltning av fisk, vilket kan innebära en målkonflikt med fisketurismen.

Åtgärder för en levande skärgård

I den östgötska skärgården finns ett unikt kulturlandskap med hagmarker, betade skogar och skär, slåtterängar och små åkrar. Utformningen av miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet är avgörande för skärgårdens sysselsättning, lönsamheten och den fortsatta skötseln av kulturlandskapet.

Möjlighet till annat förvärvsarbete vid sidan av jordbruk och fiske bidrar till möjligheten att bosätta sig i skärgården. Utöver detta krävs en god och långsiktig samhällsservice. Kollektivtrafiken med båt är en förutsättning för att besöka, leva och bo i skärgården. Trots detta har kollektivtrafiken och övrig service försämrats. Bland annat är Gryts skola nedlagd och turtätheten för båt- och busstrafiken minskar, åtminstone under del av året. Förutsättningar för turistnäringen bedöms öka genom då antalet besökare i skärgården har ökat senaste åren.