Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Landsbygdsprogrammet utgör en viktig del för utvecklingen av ett rikt odlingslandskap i länet. Om hävden av betesmarker skall kunna säkerställas behövs förenklade regler som främjar långsiktiga satsningar hos djurhållare.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projekt som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola, läkemedel i vattenmiljön samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

 

Resultat

 

Miljötillstånd och biologisk mångfald

 

Det återstår mycket arbete för att bevara och förbättra den biologiska mångfalden. Inom fiskbestånden råder obalans, marina naturtyper är kraftigt påverkade och flertalet grunda vikar är övergödda. Östergötlands kustvatten har inte god status enligt havsmiljöförordningen och vattenförvaltningsförordningen. Sämst status har Slätbaken, som har en hög tillförsel av närsalter och en långsam vattenomsättning. Nya åtgärdsprogram har tagits fram för att förbättra statusen i kustvattnet och Östersjön.

 

Många viktiga lek- och uppväxtmiljöer för fisk har försämrats till följd av dikesrätningar och olika typer av vandringshinder. Vi ser ökad förekomst av främmande arter som till exempel vandrarmussla, havsborstmasken Marenzelleria och svartmunnad smörbult, vilka påverkar eller riskerar att påverka det marina ekosystemet.

 

I Östergötland finns nu sex marina naturreservat; Torrö, Kvädöfjärden, Missjö, Kopparholmarna, Bråviken och Svensksundsviken. Under 2017 har arbetet fortsatt med att revidera Sankt Anna naturreservat så att det även ska bli ett marint reservat. Även arbete med marint skydd i Ållonöfjärden samt Vikasgrunden har påbörjats. Under 2017 har kartläggningen av särskilt viktiga livsmiljöer för djur och växter i skärgården fortsatt.

 

Levande skärgård

 

Idag finns få bofasta i skärgården. Den viktigaste orsaken är dålig lönsamhet inom lantbruk och kustfiske samt försämrad service. Insatser pågår för att öka skötsel och brukande av kustens och skärgårdens kulturarv, odlingslandskap och skog. Inom EU-projektet LIFE Coast benefit restaureras igenväxande marker som blir en resurs för djurhållningen och den biologiska mångfalden.

 

I Sankt Anna finns ett samarbete med lokalbefolkningen kring förvaltningen av HELCOM MPA-området S:t Anna-Missjö. Ambitionerna är höga men fler aktiva aktörer krävs för att få tydliga resultat. Antalet besökare till skärgården upplevs ha ökat de senaste åren, även syftet med besöken och hur man besöker området förändras. Det informationsmaterial, som beskriver skärgården och dess värden, som tidigare har lanserats är uppskattat och viktigt att det når besökarna. Syftet är att öka besökarnas kunskap om och hänsyn till skärgårdsmiljön för att minimera negativ påverkan.

 

 

 

Östergötlands stränder är lågt exploaterade i jämförelse med många andra svenska kustområden. Översynen av det utökade strandskyddet är gjort i Östergötlands kust med anpassningar till natur och friluftsliv samt behov av bebyggelseutveckling. Beslutet om det utökade strandskyddet har blivit överklagat i samtliga kustkommuner, dessa ärenden är ännu inte avgjorda i två av kommunerna, Norrköping och Söderköping.

 

 

 

Analys och bedömning

 

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Östergötlands kust och skärgård är påverkad av övergödning, miljögifter och en ökad förekomst av främmande arter. Antalet åretruntboende i skärgården är lågt och utvecklingen är negativ då lönsamhet och omfattning av traditionella skärgårdsnäringar som jordbruk och fiske minskar. Förutsättningarna för skötsel av viktiga natur- och kulturmiljöer riskerar att försämras. Finansiering av befintliga åtgärdsprogram är nödvändigt för att förbättra miljötillståndet.

 

Åtgärder för att förbättra miljötillståndet

 

Nya åtgärdsprogram har tagits fram för att förbättra statusen i kustvattnet och Östersjön. Åtgärderna kommer på sikt att leda till ett förbättrat miljötillstånd, förutsatt att åtgärderna kan finaniseras. Länsstyrelsen för dialog om möjliga åtgärder med länets kommuner och vattenråd. Omfattande åtgärdsarbete sker inom ”Lokala vattenvårdsprojekt”. Under 2017 delade vi ut ca 6 miljoner kr till LOVA-projekt i länet.

 

För att öka den biologiska mångfalden och förbättra vattenkvaliteten i länets kustvatten driver Länsstyrelsen ett flertal projekt som finansieras av Havs- och vattenmyndigheten och EU. Projektet Nutrinflow syftar till att minska näringsläckage från jordbruksmark. Sedan 2015 finns en fullskalig musselodling i St Anna skärgård som syftar till att minska mängden näringsämnen som redan tillförts kustvattnet. I musselprojektet Baltic Blue Growth samverkar Länsstyrelsen med bland annat Region Östergötland och Vattenbrukscentrum Ost. Under 2017 har Länsstyrelsen Östergötland och Tekniska Verken i Linköping beviljats EU-medel för att minska läkemedelsrester till Östersjön. Länsstyrelsen har även ansökt om ytterligare två EU-projekt som handlar om kustplanering och åtgärder i vikar.

 

Åtgärder för ökad biologisk mångfald

 

Arbetet med att bevara och skydda marina områden fortsätter, och för närvarande är 12 % av den marina miljön skyddad. Sedan 2015 pågår ett projekt för att öka kunskapen om vattenmiljöerna i Kattedalsfjärden, Ållonöfjärden, S:t Annas utsjöbankar samt yttre grundområden vid Vikasgrunden och NO om Häradskär. Åtgärder för att restaurera och säkerställa en långsiktig hävd av skärgårdslandskapet är mycket viktiga. Detta kräver även att andra åtgärder för en långsiktigt hållbar utveckling genomförs. Här är åtgärder för infrastruktur, arbetsmiljö och miljöanpassning av landskapsvård och djurhållning avgörande.

 

Länsstyrelsen har tidigare lämnat förslag till Havs- och vattenmyndigheten om fredning för fiske i fyra delområden. Det är angeläget att snarast få till stånd ett fungerande regelverk för förvaltning av fisk, vilket kan innebära en målkonflikt med fisketurismen. Under 2017 har därför ett samverkansprojekt REfisk startat där kustkommuner, Havs- och vattenmyndigheten, SLU m.fl utreder förutsättningar för olika lösningar. Länsstyrelsen har fortsatt arbetet med förebyggande tillsyn genom att sprida information om fiske och naturvärden samt samverkan av den fysiska tillsynen mellan de inblandade aktörerna. Under 2017 har den utökade tillsynen av fisket fortsatt i HELCOM MPA-området S:t Anna-Missjö. Tillsynen av fiske och naturskydd måste dock öka ytterligare om nya fredningsregler införs och intresset för området fortsätter vara stort. Besökare ställer allt högre krav på information om skärgårdens värden och vilka regler som gäller i området.

 

Åtgärder för en levande skärgård

 

Mycket är på gång vad gäller kust- och havsplanering. Länsstyrelsen samarbetar med Havs- och vattenmyndigheten och länets kommuner i dessa frågor. I det s.k. KOMPIS-projekt (Kommunal planering i statlig samverkan) samarbetar kustkommunerna för att fysiskt planera länets kust- och skärgårdsområden. Projektet slutrapporteras i december 2017.

 

I den östgötska skärgården finns ett unikt kulturlandskap med hagmarker, betade skogar och skär, slåtterängar och små åkrar. Utformningen av miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet är avgörande för skärgårdens sysselsättning, lönsamheten och den fortsatta skötseln av kulturlandskapet. De problem som innebär att man inte klarar av att administrera och betala ut ersättningarna på rätt år riskerar att slå hårt mot områdets värden då det medför likviditetsproblem och försvårade möjligheter att utveckla företagen långsiktigt.

 

Möjlighet till annat förvärvsarbete vid sidan av jordbruk och fiske bidrar till möjligheten att bosätta sig i skärgården. Utöver detta krävs en god och långsiktig samhällsservice. Kollektivtrafiken med båt är en förutsättning för att besöka, leva och bo i skärgården. Trots detta har kollektivtrafiken och övrig service försämrats under senare år. Bland annat är Gryts skola nedlagd och turtätheten för båt- och busstrafiken minskar, åtminstone under del av året.