Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Södermanlands län och miljö kan beskrivas som ett Sverige i miniatyr. Här finns skog, jordbruk, sjöar, hav, några stora städer och många små orter. De stora miljöutmaningarna finns också här såsom övergödning och förlust av biologisk mångfald. När det gäller luftkvalitet och försurning är däremot situationen något bättre.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida. Uppföljningen av åtgärdsarbetet visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna.

Åtgärderna räcker dock i de flesta fall inte för att nå målen. För några mål, t.ex. Ett rikt växt- och djurliv, finns negativa trender som inte vägs upp av de åtgärder som görs. För de flesta mål är det svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inom God bebyggd miljö finns däremot en positiv trend.

Ekosystemen i Södermanland är påverkade, och trots att många åtgärder görs minskar arealen av flera naturtyper, och förutsättningar för arter försämras. Övergödningen är ett allvarligt miljöproblem i länet och starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor. Endast en fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk status. Orsakerna är dels övergödning, men också fysisk påverkan av vattenmiljöer. Positivt är däremot att mark och vatten i Södermanland inte är särskilt påverkat av försurning.

Planeringen behöver inriktas på att skapa transportsnåla samhällen. Avfallsmängderna behöver minska och kunskapsunderlag om kulturmiljöer behöver uppdateras. Luftkvaliteten är generellt god, men ytterligare åtgärder krävs. Giftiga ämnen som tidigare spridits i miljön finns kvar i omlopp och kunskapen om nya ämnen är otillräcklig.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Övergödning är den främsta vattenrelaterade utmaningen i länet och problemen betydande. Effekterna för de åtgärder som görs dröjer då naturens återhämtning är långsam. Beslutade åtgärder är inte tillräckliga för att åtgärda övergödningsproblematiken [1].

Påverkan - hav

Transport av näringsämnen är en naturlig process, men genom ökad tillförsel från b.la avlopp, industrier, jord- och skogsbruk orsakar förflyttningen av näringsämnen stora problem med övergödning. [2] Tillgången på näring medför återkommande algblomningar som i förlängningen innebär syrebrist och till slut orsakar s.k. döda bottnar [3].

2016 var ovanligt torrt och flödena i Kila, Nyköpings och Svärtaån låga och mängden kväve och fosfor därmed lägre. Lågt flöde innebär dock högre koncentration och medelvärdet för kväve var över det normala. Detsamma gäller för fosfor med undantag för Kilaån [4]

Påverkan - landmiljö

Utsläpp av ammoniak och kväveoxider, samt nedfall av kväve bidrar till övergödning av skog och mark vilket leder till att näringsfattiga miljöer trängs undan. Resultatet för ammoniak visar en svag ökning jämfört med föregående mätning. [5,6]. Kvävenedfallet ligger på gränsen där det finns risk för negativa effekter på vegetationen [7,8].

Gödsling och bearbetning av jordbruksmark påverkar underliggande kulturmiljö då nedträngande näringsämnen och kemikalier påskyndar nedbrytning.

Tillstånd - sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten

Senaste klassningen visar att ca 70 % av länets sjöar och vattendrag är övergödda. Ca 50% av länets kustvatten har dålig ekologisk status för totalfosfor. För totalkväve visar resultatet måttlig status för ca 70% [9]. Huruvida kvävehalterna i grundvattnet är förhöjda är oklart.

Åtgärder

LIFE IP Rich Waters har inletts och innehåller delprojekt gällande övergödning från både externa källor och internbelastning av lagrade näringsämnen. Ett samarbete mellan Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och Länsstyrelsen har resulterat i etableringen av ett lokalt vattenkansli. [4].

160 hektar våtmark ingick i nytt åtagande 2016, för 2017 finns ansökningar om cirka 260 ha.

Inom ramen för Lokala vattenvårdsprojekt, LOVA, har åtgärder för borttagning av näringsrikt sediment i Öljaren och blåmusselodling utförts. I den regionala miljöövervakningen har tre sjöar med övergödningsproblematik inventerats.

2017 års Vattenvecka genomfördes under parollen ”För att vatten är mer än vatten”. Studiebesök på reningsverk och kiselalgprovtagning var några av aktiviteterna.

I projektet ”Vik för Vik” har bland annat bottenkartering, provfiske och siktdjupsmätning genomförts i Strandstuviken. Vid Långsjön har ett stort våtmarksprojekt påbörjats där både privata och offentligliga aktörer finns representerade.

2016 utfördes 93 st. rådgivningar inom ”Greppa Näringen. 2017 utfördes 104st. Broschyren ”Avlopp i Kretslopp” har tagits fram i syfte att sprida kunskap i avloppsfrågan.

I Kiladalen pågår ett stort strukturkalkningsprojekt i syfte att minska näringsläckaget från jordbruksmarken.

Analys och bedömning

Länet ligger inom den mellansvenska låglandsregionen och kännetecknas av mindre berg och moränområden, utbredda lerslätter och utgörs bitvis av ett sprickdalslandskap. Dalgångarna kännetecknas ofta av övergång mellan olika jordarter [10]. Södermanland har naturligt sett goda förutsättningar för transport och ansamling av näringsämnen då stora delar av länet återfinns långt ner i olika avrinningsområden. Detta innebär ett relativt högt utgångsläge.

I Södermanland kan inte miljömålet nås med hjälp av befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Riktningen för miljöns utveckling är otydlig. För att stärka arbetet är det regionala samarbetet av största vikt.

Åtgärderna måste öka

Övergödningen är starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor. Arbetet med att se över och underhålla avloppsnätet är angeläget. Åtgärder i vattendrag och översvämningszoner är inte möjliga med dagens lagstiftning.

Det finns ett stort behov av att strukturkalka jordbruksmark och kalkning med hjälp av LOVA-medel har bedömts vara en kostnadseffektiv åtgärd för att minska näringsläckage. LOVA-stödet kommer att breddas till att omfatta fler åtgärder för att uppfylla EU:s ramdirektiv för att nå god ekologisk status i länets vattendrag. Exempelvis kan förbättrad hantering vid reningsverk för att minska risken för så kallad bräddning vid höga nederbördsmängder nämnas.

Ett förändrat klimat kan komma att ändra nederbördsmönster vilket kan leda till större läckage av näringsämnen. Återställning av meandrande vattendrag och våtmarker som kan fungera som buffertar vid höga flöden är åtgärder som bör prioriteras. Det behövs samordning mellan berörda myndigheter i klimatfrågan och information utåt om behovet av åtgärder.

För att minska utsläpp av kväveoxider krävs fortsatta åtgärder inom transportsektorn, den internationella sjöfarten och energiförsörjningssektorn. För att minska ammoniakutsläpp är en förbättrad gödselhantering den viktigaste åtgärden för att nå utsläppsmålen 2020.

Landsbygdsprogrammets möjligheter

Landsbygdsprogrammet (LBP) innebär möjligheter för lantbrukare att söka ersättning för bland annat strukturkalkning, fosfordammar, tvåstegsdiken, reglerbar dränering och anläggning av våtmarker.   

Inom LBP kan även ersättning för anläggning av s.k skyddszoner och för att minska kväveläckage genom åtgärder som vårbearbetning och insådd av fånggrödor sökas. 2016 sökte de sörmländska lantbrukarna ersättning för drygt 1500 ha skyddszoner och ca 1400 ha för åtaganden som syftar till att minska kväveläckage. För 2017 ligger de ansökta arealerna på nära 1700 ha gällande skyddszoner och ca 1300 ha för minskat kväveläckage.

Jordbruksverket har, på uppdrag av regeringen, föreslagit förändringar gällande miljöåtgärder i det nuvarande landsbygdsprogrammet. Förslagen behandlar endast de befintliga stöden och tar bland annat upp ökade resurser till anläggning och skötsel av våtmarker samt ökade medel för rådgivning inom Greppa Näringen. [11]

Referenser

[1] Länsstyrelsen Södermanlands län (2016). Åtgärdsprogram för Södermanlands miljö, Rapport 2016:10, ISSN-nr: 1400-0792

[2] Havet.nu

[3] SMHI. Havsmiljödata

[4] Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Nyköpingsåarna 2017 ISSN:2001-3264

 [5] Indikator Kväveoxidutsläpp

[6] Indikator Ammoniakutsläpp

[7] IVL Svenska miljöinstitutet (2014). Tillståndet i skogsmiljön i Södermanlands län, Rapport B 2171

[8] Skogsstyrelsen. Skogsstatistisk årsbok

[9] VISS (Vatteninformationssystem Sverige)

[10] Länsstyrelsen Södermanlands län Rapport 2012:6 Riskbild Södermanland

[11] Jordbruksverket, 2016.  Förslag på miljöåtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet