Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Södermanlands län och miljö kan beskrivas som ett Sverige i miniatyr. Här finns skog, jordbruk, sjöar, hav, några stora städer och många små orter. De stora miljöutmaningarna finns också här såsom övergödning och förlust av biologisk mångfald. När det gäller luftkvalitet och försurning är däremot situationen något bättre.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida. Uppföljningen av åtgärdsarbetet visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna.

Åtgärderna räcker dock i de flesta fall inte för att nå målen. För några mål, t.ex. Ett rikt växt- och djurliv, finns negativa trender som inte vägs upp av de åtgärder som görs. För de flesta mål är det svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inom God bebyggd miljö finns däremot en positiv trend.

Ekosystemen i Södermanland är påverkade, och trots att många åtgärder görs minskar arealen av flera naturtyper, och förutsättningar för arter försämras. Övergödningen är ett allvarligt miljöproblem i länet och starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor. Endast en fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk status. Orsakerna är dels övergödning, men också fysisk påverkan av vattenmiljöer. Positivt är däremot att mark och vatten i Södermanland inte är särskilt påverkat av försurning.

Planeringen behöver inriktas på att skapa transportsnåla samhällen. Avfallsmängderna behöver minska och kunskapsunderlag om kulturmiljöer behöver uppdateras. Luftkvaliteten är generellt god, men ytterligare åtgärder krävs. Giftiga ämnen som tidigare spridits i miljön finns kvar i omlopp och kunskapen om nya ämnen är otillräcklig.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

I Södermanland är mark och vatten inte särskilt påverkat av försurning. I takt med att nedfallet av svavel minskat och biomassauttaget ur skogen ökat har skogsbrukets bidrag till försurningen ökat.

Påverkan genom atmosfäriskt nedfall

Nedfall av svavel och kväve till skog i Södermanlands län har mätts vid ett område centralt i länet. Mätningarna görs inom det så kallade Krondroppsnätet som omfattar ett sextiotal mätplatser över hela landet. Mätningar i länet visar att svavelnedfallet till länets skogar har halverats sedan 1997, vilket är ungefär i takt med minskningen av Europas svavelutsläpp. De senaste tio åren har svavelnedfallet legat på ungefär samma nivå, väl under den kritiska nivån. Även kvävenedfallet har sedan 1997 minskat men i mycket mindre utsträckning och mellanårsvariationen är stor främst beroende på variationen i nederbördsmängder. Under senaste hydrologiska året var både svavel- och kvävenedfallet de lägsta som uppmätts sedan mätstart. [1].

Påverkan genom skogsbruk

När det gäller skogsbrukets påverkan har inga förändringar av betydelse skett sedan förra året. Sett över en längre tidperiod har skogsbrukets påverkan till försurningen ökat genom att biomassauttaget ur skogen ökat. Skogsbrukets bidrag till försurningen i länet har beräknats vara 50–70 procent. Storleken på siffran varierar beroende på om enbart stam eller även grenar och toppar (GROT) tas ut [2]. Arealen skogsmark som har anmälts för uttag av GROT har under tre år från 2013 till 2015 tredubblats i regionen Södermanland–Örebro [3]. Under åren 2009-2014 har kompensationsåtgärden askåterföring ökat bara med 15 procent i Svealand [4].

Försurade sjöar och vattendrag

I länet kalkas cirka 15 sjöar årligen för att lindra försurningseffekterna. Inom kalkningsverksamheten bevakas idag cirka 30 sjöar där kemisk och biologisk effektuppföljning sker regelbundet. År 2017 undersöktes bottenfauna i sju kalkade sjöar. Alla sjöarna visade sig ha minst god status vad gäller försurningspåverkan [5]. En kalkad sjö provfiskades 2017. Avsaknaden av små och unga mörtar i fångsten tyder på svag rekrytering och svag rekrytering hos mört kan vara en effekt av försurning [6]. Enligt försurningsklassningar från 2013 bedöms cirka tre procent av länets vatten vara försurade [7].

Försurad mark

Tack vare det minskade nedfallet av svavel har svavelhalten i markvattnet minskat signifikant sedan 1997 och den syraneutraliserande förmågan, ANC, har varit positiv under den senaste treårsperioden [1]

För kulturföremål i mark är försurning ett problem som varierar beroende på typ av mark/jordar. Typ av berggrund är av stor betydelse samt hydrologin och naturligtvis mängden av försurande ämnen som faller ner eller läcker via jordbruket. Södermanland är inte särskilt utsatt när det gäller försurningseffekter på kulturföremål i mark.

Analys och bedömning

Miljömålet är nära att nås i Södermanlands län med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är positiv och målet har en mer positiv utveckling i länet än i landet i stort. Det är viktigt att skogsbrukets försurningspåverkan inte ökar och att kväveemissionerna minskas ytterligare.

Påverkan genom atmosfäriskt nedfall

Svavelnedfallet har minskat markant. Det viktigaste kvarvarande problemet är sjöfartens utsläpp av svaveldioxid. I januari 2015 minskade den tillåtna svavelhalten i fartygsbränslen från 1 % till 0,1 % för fartyg som trafikerar Östersjön. Det kan vara en bidragande orsak att nedfallet av svavel var låg under senaste hydrologiska året. Kvävenedfallet varierar mycket mellan åren. Större delen av kvävenedfallet kommer från utsläpp i andra länder. Åtgärder behövs även för att minska kväveemissionerna. För detta krävs insatser på lokal, regional, nationell samt internationell nivå. Förutom energiförsörjningen är transportsektorn en stor källa för kväveemissionerna.

Påverkan genom skogsbruk

Det är osäkert om befintliga styrmedel och regelverk räcker för att minska skogsbrukets bidrag till försurning av mark och vatten. Södermanland är ett av de län i landet som tar ut mest GROT och kompensationsåtgärder såsom askåterföring sker i liten utsträckning. Olämpligt skogsbruk, som nyplantering av försurande trädslag, bör undvikas i arkeologiskt och kulturhistoriskt rika miljöer. Askåterföringen bör koncentreras i områden med tunna jordlager, genomsläppliga jordarter och tunt humuslager för bästa resultat [8].

Försurade sjöar och vattendrag

Länsstyrelsen anser att nuvarande resurser och regelverk räcker för att sjöar och vattendrag i länet uppnår minst god status med avseende på försurning. Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i Södermanland. Dock är inte alla sjöar och vattendrag klassade enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder [9] vilket gör att siffrorna är något osäkra. Försurningsskadorna har minskat tack vare kalkning och minskat nedfall av försurande ämnen. Sjöarnas tillfrisknande när det gäller vattenkemi går relativt snabbt men det tar tyvärr längre tid för det biologiska livet att återhämta sig. Det är därför viktigt att fortsätta med övervakningen även i de sjöar som inte kalkas längre.

Referenser

1 IVL Svenska miljöinstitutet (2017). Krondroppsnätet i mellersta Sverige - övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön. IVL Rapport Nr C 239  

2 IVL Svenska miljöinstitutet (2014). Tillståndet i skogsmiljön i Södermanlands län IVL rapport B 2171

3 Skogsstyrelsen (2016). Grot-uttag

4 Skogsstyrelsen (2016). Askåterföring

5 Länsstyrelsen Södermanlands län (2017). Bottenfauna rapport (opublicerad)

6 Länsstyrelsen Södermanlands län (2017). Fisk rapport (opublicerad)

7 VattenInformationsSystemSverige. Statusklassning

8 SGU Sveriges geologiska undersökning (2017). Utpekande och analys av försurningskänsliga områden. SGU Rapport Nr 35-1522/2016

9 Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4