Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Södermanlands län och miljö kan beskrivas som ett Sverige i miniatyr. Här finns skog, jordbruk, sjöar, hav, några stora städer och många små orter. De stora miljöutmaningarna finns också här såsom övergödning och förlust av biologisk mångfald. När det gäller luftkvalitet och försurning är däremot situationen något bättre.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida. Uppföljningen av åtgärdsarbetet visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna.

Åtgärderna räcker dock i de flesta fall inte för att nå målen. För några mål, t.ex. Ett rikt växt- och djurliv, finns negativa trender som inte vägs upp av de åtgärder som görs. För de flesta mål är det svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inom God bebyggd miljö finns däremot en positiv trend.

Ekosystemen i Södermanland är påverkade, och trots att många åtgärder görs minskar arealen av flera naturtyper, och förutsättningar för arter försämras. Övergödningen är ett allvarligt miljöproblem i länet och starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor. Endast en fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk status. Orsakerna är dels övergödning, men också fysisk påverkan av vattenmiljöer. Positivt är däremot att mark och vatten i Södermanland inte är särskilt påverkat av försurning.

Planeringen behöver inriktas på att skapa transportsnåla samhällen. Avfallsmängderna behöver minska och kunskapsunderlag om kulturmiljöer behöver uppdateras. Luftkvaliteten är generellt god, men ytterligare åtgärder krävs. Giftiga ämnen som tidigare spridits i miljön finns kvar i omlopp och kunskapen om nya ämnen är otillräcklig.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Flertalet av länets naturtyper minskar och hotade arter fortsätter att påverkas negativt. Antalet rödlistade arter i länet är ca 900. Det är främst djur och växter inom jordbruket som hotas. Liksom tidigare år fortsätter relativt omfattande skötselåtgärder i odlingslandskapet i såväl inom som utanför skyddade områden. Flera ängs- och hagmarker samt skogsbeten har restaurerats. Några mer omfattande skötselåtgärder har skett i tätortsnära områden som Borgmästarholmen (Trosa), Tynäs (Strängnäs), Jungfruvassen (Nyköping) där också publika insatser gjorts med informationsskyltar och biotopskyltar. Andra åtgärder som genomförts är frihuggningar av grova träd, plantering av ek, tillskapande av död ved.

Inventeringar ett viktigt kunskapsunderlag

Under året har kunskapsunderlaget förbättrats för flera artgrupper eftersom viktiga inventeringar har genomförts t.ex. har vildbin och trumgräshoppa inventerats i odlingslandskapet. Länsstyrelsen har under året fått medel för och startat projektet ”Vik till vik”, där ambitionen är att under de närmaste åren arbeta med åtgärder i kustnära områden och få en bättre bild av vart åtgärder behövs.

Fältgentianan har inventerats och en beståndsuppskattning har gjorts för att få en överblick över populationen i länet och se vilka lokaler som hyser de olika ekotyperna av växten. Inventeringen visar att artens numerär är något vikande men stabil. För vildbin har åtgärder genomförts på några lokaler och ett informationsblad för denna artgrupp har tagits fram. Uppföljning av trumgräshoppan har påbörjats i länet med inventering på några lokaler där åtgärder tidigare har gjorts. Arbetet med skyddsvärda träd har fortsatt, och ett stort antal skyddsvärda ekar och dess efterträdare har friställts från igenväxande träd. Det bidrar till en bättre levnadsmiljö för ekarna, men framförallt för det stora antalet arter som är knutna till eken. Informationsarbete om skyddsvärda träd genom mediekontakter har också skett. Andra arter som länsstyrelsen arbetat med under året är finnögontröst, svartfläckig blåvinge och sandödla.

Framgångsrika åtgärder i vatten och på land

Under 2016 återintroducrades tjockskalig målarmussla i Vedaåns övre delar. Uppföljningen under 2017 återfanns en stor del av alla utsatta musslor och i gott skick, och återintroduktionen kunde fullföljas med att flytta ytterligare musslor. Under 2017 har ett stort arbete lagts ned på malen i Södermanlands län. Möjliga lekhabitat har inventerats i både Båven och anslutande sjöar inom Sportfiskarnas LONA-projekt: Malen, Sörmlands jätte. Projektet har även testat att anlägga leknästen. Utöver detta har forskare från SLU Aqua genomfört forskningsstudier där de pejlat in de malar, som tidigare märkts med radiosändare, och försökt identifiera platser för lek.

För mosippan har åtgärder förberetts för att släppa ner mer ljus till växtplatserna på den största lokalen i länet. Informationsarbete om bombmurklan har bedrivits för att öka kännedom om svampen bland markägare. För fetörtsblåvinge har förstärkning genom utplantering av värdväxten kärleksört gjorts. För skalbaggar på äldre död tall har en kunskapsuppbyggande rapport tagits fram som beskriver det arbete som gjorts de senaste tio åren inom tallfällningar för att skapa bosubstrat för framförallt raggbock.

Analys och bedömning

Miljömålet kan inte nås i Södermanlands län med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen är fortsatt negativ. Försämringar för många arters livsmiljöer bedöms ha gått så långt att det inte går att hejda förlusterna av biologisk mångfald fram till 2020. Analyserna av naturtypernas och de hotade arternas bevarandestatus utgör grunden för bedömningen.

Under året har flera bevarandeåtgärder genomförts i artrika naturtyper såsom havsstrandängar, skogsbeten, slåtterängar och rikkärr. Positivt är också att åtgärder inom skog och odlingslandskapet fortgår även utanför skyddade områden.

Arbetet med grön infrastruktur på såväl regional som kommunal nivå bidrar idag till att gröna värden numera uppmärksammas tidigare i planprocessen. Goda exempel på kommunal nivå som t.ex. strandängsrestaureringar, tillgänglighetsanpassningar visar att man verkligen satsar på att utveckla gröna värden i tätortsnära natur.

För att långsiktigt kunna bevara arter och naturtyper behövs ytterligare åtgärder. Vi har kunskap om vilka typer av åtgärder som behövs för att bibehålla arter och naturtyper, men mer resurser behövs för att genomföra åtgärder.

Fåglar i skärgården och de stora sjöarna

Övervakningen av fåglar vid Hjälmarens och Mälarens fågelskär visar att vigg, småskrake, storlom, skrattmås, gråtrut och fisktärna har minskat. Strandskata, silltrut och havstrut har däremot ökat i sjöarna. Vid en jämförelse med fågelbestånden sen 1970-talet har storskarv och vitkindad gås invandrat i länet. Havsörnspopulationen har numera en relativt god förekomst längs hela Sörmlandskusten och inventeringar sker årligen på nationell bas. Situationen för skräntärnan i länet är mycket oroande då kolonin haft flera år med låg ungöverlevnad på grund av predatorer, framförallt av mink. De senaste två åren har häckningen gått bra då vi har skjutit ett antal minkar årligen på öarna runt kolonin För att förbättra förutsättningarna för kustfåglar har jakt på mink och röjning av fågelskär påbörjats i mellan och ytterskärgården inom projektet Life Coast Benefit..

Information och samarbete

Ett omfattande arbete sker med att få ut information om arter och ekologiska sammanhang till markägare, brukare, samhällsaktörer och allmänhet. Detta gör det möjligt att skapa intresse, engagemang och positiva attityder till arbetet med biologisk mångfald och hotade arter.

Att genomföra åtgärder utanför skyddade områden är en förutsättning i bevarandearbetet. Detta kan många gånger vara en lång och tidskrävande process. Att förankra åtgärder med markägarna är alltid första steget och vi ser detta som nyckeln till framgång i arbetet. I resurstilldelandet måste detta arbete beaktas.

Länsstyrelsens samarbete med Skogsstyrelsen är viktigt för bevarandet av hotade arter. Härigenom kan information spridas till skogsägare om hotade arter. Sådan information leder ibland vidare till biotopskydd som inrättas av Skogsstyrelsen.

Referenser

[1] ArtDatabanken (2015). Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala