Södermanlands läns miljömål - miljömål.se
Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Södermanlands län och miljö kan beskrivas som ett Sverige i miniatyr. Här finns skog, jordbruk, sjöar, hav, några stora städer och många små orter. De stora miljöutmaningarna finns också här såsom övergödning och förlust av biologisk mångfald. När det gäller luftkvalitet och försurning är däremot situationen något bättre.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida. Uppföljningen av åtgärdsarbetet visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna.

Åtgärderna räcker dock i de flesta fall inte för att nå målen. För några mål, t.ex. Ett rikt växt- och djurliv, finns negativa trender som inte vägs upp av de åtgärder som görs. För de flesta mål är det svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inom God bebyggd miljö finns däremot en positiv trend.

Ekosystemen i Södermanland är påverkade, och trots att många åtgärder görs minskar arealen av flera naturtyper, och förutsättningar för arter försämras. Övergödningen är ett allvarligt miljöproblem i länet och starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor. Endast en fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk status. Orsakerna är dels övergödning, men också fysisk påverkan av vattenmiljöer. Positivt är däremot att mark och vatten i Södermanland inte är särskilt påverkat av försurning.

Planeringen behöver inriktas på att skapa transportsnåla samhällen. Avfallsmängderna behöver minska och kunskapsunderlag om kulturmiljöer behöver uppdateras. Luftkvaliteten är generellt god, men ytterligare åtgärder krävs. Giftiga ämnen som tidigare spridits i miljön finns kvar i omlopp och kunskapen om nya ämnen är otillräcklig.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Statistiken över vilka betesmarker och slåtterängar som uppbär miljöersättning har inte uppdaterats under 2017. Vi känner heller inte till kvaliteten på dessa marker annat än på ett mindre antal som inventerats avseende kärlväxter under 2016 och 2017, samt vid besök vid fastställande av åtagandeplaner under samma tidsperiod. Senaste ängs- och betesmarksinventeringen genomfördes i länet under åren 2002- 2004. Statistik saknas över antal kulturelement i Södermanland avseende alléer, öppna diken, åkerholmar, odlingsrösen, brukningsvägar etc. eftersom miljöersättningen för kulturmiljöer utgått.

Odlingslandskapet

Den officiella jordbruksstatistiken visar att det finns 15 529 ha betesmark, inkl. gårdsstödsberättigande betesmark, jämfört med 15 472 ha år 2016. Sedan 2010 har dock arealen betesmark minskat med över 1000 ha. Åkermarken har minskat till 124 786 ha jämfört med 124 824 ha år 2016. Slåtterängsarealen har gått ner till strax under 400 ha, utöver detta finns 534 ha skogsbete och 178 ha mosaikbetesmark.[1] 

Antal betesdjur

Det totala antalet nötkreatur, mjölkkor inkl. övrig nöt, har gått ner mellan åren 2015 och 2016. Vad gäller antal lamm kan samma trend avläsas. [2] Avseende antal hästar så finns uppgifter bara för vissa år, men statistiken visar en trend med fler antal hästar i länet.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Länsstyrelsen har bedrivit fornvårdsarbete på ett gravfält, hällristningar och en kapellruin. Fornvårdsarbetet bidrar till friluftslivet genom att tillgängliggöra miljöerna för människor, till exempel genom skyltning.

Länsstyrelsen har fastställt åtagandeplaner avseende skötseln för betesmarker och slåtterängar inom miljöersättningen. Totalt har det 2015-2017 fastställts närmare 1000 åtagandeplaner. Dessa har till 40 procent fastställts utifrån ett fältbesök.

Det är fortsatt stort intresse att restaurera betesmarker, 32 lantbrukare har sökt miljöersättningen 2017 och ett 20-tal 2016. Därtill har det bedrivits enskild rådgivning ute hos ett 20-tal lantbrukare avseende skötsel av betesmarker.

Flera kommuner har jobbat med olika åtgärder, bl.a. Katrineholm, Nyköping och Trosa, som  exempelvis sätter upp insektshotell och skapar faunadepåer för insekter, fåglar och fladdermöss, gör restaureringsåtgärder i ett kust- och tätortsnära kulturlandskap som angränsar till Labro ängar för att bevara kulturlandskapet. En kommun utför restaureringsåtgärder på en strandäng samt stängslar densamma för att möjliggöra framtida bete och främja biologisk mångfald.

Hotade arter och naturmiljöer

Inom Åtgärdsprogrammet för hotade arter har länsstyrelsen arbetat med fältgentiana, vildbin, trumgräshoppa och skyddsvärda träd. Lokaler med fältgentiana har inventerats och ett informationsblad om hotade vildbin har tagits fram och spridits. Uppföljning av trumgräshoppan har påbörjats med inventering på några lokaler där åtgärder tidigare har gjorts.

Kärlväxtinventering har genomförts i 15 betesmarker som är Natura 2000-områden. Förekomst av typiska arter och negativa indikatorarter har inventerats.

Projektet Life Coast Benefit har fortsatt sitt arbete. Flera av områdena ligger tätortsnära och informationsskyltar har tagits fram för att berätta om värden i odlingslandskapet och om de åtgärder som gjorts. Tillgängligheten till odlingslandskapet har förbättrats med hjälp av självstängande grindar och/eller stättor i ett tiotal områden. Brukningsvägar har anlagts på Rågö, Askö, Hartsö och Ringsö.

Rödlistan från 2015 [4] visar på en minskning av fåglar, fjärilar och kärlväxter i odlingslandskapet.

Analys och bedömning

Miljömålet kan inte nås i Södermanlands län med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det finns både positiva och negativa trender för målet och sammantaget bedöms utvecklingen i miljön vara mer negativ än positiv.

Denna analys baseras på minskad areal åkermark och betesmark som pågått under många år, även om det 2017 syns en svag uppgående trend för arealen betesmark. Vidare i analysen ses fler rödlistade arter knutna till odlingslandskapet, och obefintliga data på vilka marker som uppbär miljöersättning som negativa inslag.

Det finns numer ingen statistik på antal kulturelement, ex.vis. alléer, öppna diken, åkerholmar, odlingsrösen, brukningsvägar och inte heller på dess status. Till det kan läggas en total minskning av antal nöt, en minskning av antal lamm till slakt samt en stor minskning av antal mjölkkor mellan åren 2015 och 2016. Totalt har antalet nöt minskat med 800, detta är en oroande trend, som direkt avspeglar nedläggningen av många mjölkgårdar. Dessa förser nötköttsproduktionen med kalvar som växer upp till betesdjur. Mjölkgårdarnas minskning innebär också färre kvigor, sinkor och kalvar som betar ute i landskapet.

Natur- och kulturmiljöarbete framåt

Under 2018 kommer länsstyrelsen ha fokus på åtgärder som främjar miljömålet, bl.a. kompetensutveckling för att tillvarata kulturarv, utveckla kulturvärden i odlingslandskapet, arbeta med skötsel inom olika naturområden samt öka kunskapen om biologisk mångfald totalt sett.

Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med skötsel av olika naturområden, fornvård, miljöövervakning samt med Åtgärdsprogrammet för Södermanlands miljö i samverkan med andra parter.

Mer kontakt mellan lantbrukare, markägare och myndigheter är fortsatt viktigt, fler kontaktytor kan förhoppningsvis öka förtroendet för myndigheterna. För att nå ytterligare kvalitetssäkring avseende skötseln av betesmarker och slåtterängar samt odlingslandskapet i stort fyller rådgivning, kurser och informationstillfällen en viktig roll. Detta har Jordbruksverket påpekat i olika rapporter ett flertal gånger.

Förändringar av styrmedel

God lönsamhet i lantbruket är en förutsättning för att motivera lantbrukare till fortsatt verksamhet och förhindra nedläggning av lantbruk. Landsbygdsprogrammets budget för 2014-2020 utgör en viktig del. På nationell nivå har regeringen precis beslutat om en programändring i det nuvarande landsbygdsprogrammet, där budgeten totalt sett kommer att dras ner.

Dock avsätts 225 mnkr för höjda stödnivåer från 2018, vilket innebär en ökning med 1 000 kr/ha för mosaikbeten, skogsbeten, gräsfattiga marker och slåtterängar med särskilda värden. Utöver detta avsätts 30 mnkr för information och demonstration för biologisk mångfald för att höja kunskapsnivån om skötselmetoder i områden med brist på betesdjur [5]

Detta åtgärdspaket skulle totalt sett troligen påverka utvecklingen av detta mål i positiv riktning. Dock kommer den eventuella höjningen av ersättningen endast att beröra 7 % av arealen betesmark och slåtteräng i Södermanland, vilket således inte kommer att bidra till att öka lönsamheten för största delen lantbruksföretagare.

Referenser

[1] Jordbruksverkets officiella jordbruksstatistik  (Jordbruksmarkens användning 2017 -JO 10 SM 1702. I statistiken för mosaikbetesmark, ingår både gräsfattiga marker och mosaikbetesmark.

[2] Statistik från Jordbruksverket, Ekologisk Animalieproduktion

 [3] Länsstyrelsen 2016 Åtgärdsprogram för Södermanlands miljö 2015-2020. (Rapport 2016:10, ISSN-nr: 1400-0792)

[4] Rödlistade arter i Sverige 2015

[5] Förslag till programändring (Jordbruksverket 2017)