Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Södermanlands län och miljö kan beskrivas som ett Sverige i miniatyr. Här finns skog, jordbruk, sjöar, hav, några stora städer och många små orter. De stora miljöutmaningarna finns också här såsom övergödning och förlust av biologisk mångfald. När det gäller luftkvalitet och försurning är däremot situationen något bättre.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida. Uppföljningen av åtgärdsarbetet visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna.

Åtgärderna räcker dock i de flesta fall inte för att nå målen. För några mål, t.ex. Ett rikt växt- och djurliv, finns negativa trender som inte vägs upp av de åtgärder som görs. För de flesta mål är det svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inom God bebyggd miljö finns däremot en positiv trend.

Ekosystemen i Södermanland är påverkade, och trots att många åtgärder görs minskar arealen av flera naturtyper, och förutsättningar för arter försämras. Övergödningen är ett allvarligt miljöproblem i länet och starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor. Endast en fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk status. Orsakerna är dels övergödning, men också fysisk påverkan av vattenmiljöer. Positivt är däremot att mark och vatten i Södermanland inte är särskilt påverkat av försurning.

Planeringen behöver inriktas på att skapa transportsnåla samhällen. Avfallsmängderna behöver minska och kunskapsunderlag om kulturmiljöer behöver uppdateras. Luftkvaliteten är generellt god, men ytterligare åtgärder krävs. Giftiga ämnen som tidigare spridits i miljön finns kvar i omlopp och kunskapen om nya ämnen är otillräcklig.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Myllrande våtmarker

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Bristande hänsyn i olika skogsbruksåtgärder och vid dikesrensningar utgör en negativ påverkan på våtmarkernas hydrologi. Körskador, igenväxning och minskad biologisk mångfald är de viktigaste följderna. Inga nya skydd enligt den nationella myrskyddsplanen har beslutats det senaste året [1]. Landsbygds­programmets miljöinvesteringar för anläggning och restaurering av våtmarker pågår.

Miljöövervakning

Mer kunskap om hur stor våtmarksareal som gradvis försvinner genom långvariga effekter av dikningar och igenväxning behövs. Inom den regionala miljöövervakningen övervakas igenväxning och fysisk påverkan på våtmarker via SLUs program Vegetation och ingrepp i våtmarker. Preliminära resultat visar bland annat att körspår från två- och fyrhjuliga motorcyklar ökat markant från 1980-talet till 2010-talet [2].

Under 2015–2016 ingick länet i den nationella satellitövervakningen av våtmarker.. I metoden görs förändringsanalyser över en 10-årsperiod för att peka ut våtmarker med snabba och tydliga vegetationsförändringar i form av ökad biomassa/igenväxning. Resultatet visar att Södermanland hade den högsta andelen indikerad förändring av inventerade län i sydöstra Sverige med ca 3 procent av myrarna i länet. I utvärderingen dokumenterades alla ingrepp/orsaker som syntes i ytorna. De vanligaste ingreppen/orsakerna som bedömdes vara mest relevanta var dikning och vattennivåfluktuationer. [3]

Hotade arter och återställda livsmiljöer

Länet berörs av fem åtgärdsprogram för hotade arter som är knutna till våtmarker. Dessa är: dubbelbeckasin, hårklomossa, skaftslamkrypa, större vattensalamander samt habitatet rikkärr.

De flesta kända rikkärren är sedan tidigare skyddade som naturreservat eller ingår i Natura 2000. Skötselinsatser i form av slåtter och borttagning av slåttrat gräs genomförs i Bärstakärret, Igelbåten, Lenelltorpskärret, Nya kärret och i Stampmossen. Slåttern har i år utvidgats i Bärstakärret och Stampmossen.

Återskapa våtmarker och gynna arters spridningsmöjligheter

Från och med september 2015 kan miljöinvesteringsstöd inom det nya Landsbygds­programmet sökas för att anlägga eller restaurera våtmarker. Miljöstödet söks antingen för att förbättra vattenkvalitet genom att rena vatten från växtnäringsämnen eller för att bevara och förstärka biologisk mångfald som gynnas av vatten i landskapet. Att bevara och förstärka biologisk mångfald kan exempelvis vara att gynna rödlistade fåglar eller groddjur som har våtmarker som livsmiljö.

Genom miljöinvesteringar har sedan tidigt 2016 fyra stycken våtmarker blivit färdiganlagda och ytterligare tre har fått länsstyrelsens beslut om stöd att börja anläggas inom den närmaste tiden. Arealen våtmarker som via Landsbygdsprogrammet gick in i nya åtaganden under 2017 var 37 hektar.

Eskilstuna kommun har som mål i sin vattenplan att återskapa minst två våtmarker på kommunal mark innan 2020.

Analys och bedömning

Miljömålet kan inte nås i Södermanlands län med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Ett problemkomplex som är svårt att påverka är att både biologiska och hydrologiska processer i nya våtmarksmiljöer tar lång tid. Både positiva och negativa effekter kommer att visa sig längre fram än tidsperspektivet för miljömålet. För att nå de delar av miljökvalitetsmålet som handlar om att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas, krävs det att man arbetar aktivt med att fördröja vattnets väg genom hela landskapet. Att anlägga öar och djuphålor i våtmarken är bara ett sätt att gå till väga. Våtmarkerna ingår som en viktig del tillsammans med annat vattenarbete, i arbetet med vattenförvaltningen utifrån EU:s ramdirektiv för vatten.

Landsbygdsprogrammet är ett viktigt styrmedel

Intresset hos markägare att anlägga våtmarker i odlingslandskapet är stort. EU:s jordbrukspolitik med kostnadsersättningar är ett viktigt styrmedel för genomförandet. Sedan miljöinvesteringsstödet återigen öppnades i september 2015 så har ansökningar kontinuerligt inkommit till länsstyrelsen. I dagsläget har Länsstyrelsen ansökningar gällande restaurering eller nyanläggning av cirka 260 hektar våtmarker inom programmet.

Andra viktiga styrmedel är LOVA-bidragen från Havs- och vattenmyndigheten för lokala vattenvårdsprojekt.

Planeringsunderlag och fortsatt behov av våtmarksstrategi

Länsstyrelsen har ett planeringsunderlag för anläggning och restaurering av våtmarker i odlingslandskapet som syftar till att få fler och större våtmarker på rätt plats i odlingslandskapet. Det är dock svårt för Länsstyrelsen att påverka var i länet våtmarker bör anläggas då det inte sker uppsökande verksamhet inom landsbygdsprogrammet, utan lantbrukarna själva tar ställning till om de vill anlägga våtmark eller inte.Sedan tidigare finns ett behov av en våtmarksstrategi för länet som tar ett helhetsgrepp om våtmarkssituationen för samtliga våtmarkstyper. Då det nya Landsbygdsprogrammet nu har två ingångar till våtmarksstödet med skilda syften är en sådan strategi ännu mer angelägen som ett viktigt beslutsunderlag. Det är också viktigt att tillräckliga resurser finns på länsstyrelsen för att handlägga anmälningar och tillståndsansökningar enligt 11 kapitlet miljöbalken i de fall vattenverkasamheten kräver sådan formell prövning.

Skydd av våtmarker

När det gäller skydd av våtmarker krävs fokuserade insatser för att skydda de värdefulla myrområden som finns i myrskyddsplanen. Mycket av skyddsarbetet är påbörjat, men i änet har hotet bedömts som mindre mot våra myrskyddsområden än mot de värdefulla skogarna. Behovet av att skydda fler våtmarker i länet är fortsatt stort. Utöver de kvarvarande våtmarkerna i myrskyddsplanen finns flera större myrar som är skyddsvärda.

Positivt för rikkärr

Det fortsatta arbetet med våtmarkstypen rikkärr ser bra ut. Många av länets rikkärr finns inom befintliga skyddade områden och sköts redan.

Referenser

[1] Indikator Myrskyddsplanens genomförande

[2] Länsstyrelsen i Örebro län (2014). Uppföljning av vegetation och direkta ingrepp i myrar – utvärdering av regional miljöövervakning 2009-2013 samt förslag till indikatorer. Rapport 2014:30

[3] Länsstyrelsen Västmanland (2017). Satellitbaserad övervakning av våtmarker – slutrapport sydöstra Sverige,Rapport 2017:01