Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Södermanlands län och miljö kan beskrivas som ett Sverige i miniatyr. Här finns skog, jordbruk, sjöar, hav, några stora städer och många små orter. De stora miljöutmaningarna finns också här såsom övergödning och förlust av biologisk mångfald. När det gäller luftkvalitet och försurning är däremot situationen något bättre.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida. Uppföljningen av åtgärdsarbetet visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna.

Åtgärderna räcker dock i de flesta fall inte för att nå målen. För några mål, t.ex. Ett rikt växt- och djurliv, finns negativa trender som inte vägs upp av de åtgärder som görs. För de flesta mål är det svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inom God bebyggd miljö finns däremot en positiv trend.

Ekosystemen i Södermanland är påverkade, och trots att många åtgärder görs minskar arealen av flera naturtyper, och förutsättningar för arter försämras. Övergödningen är ett allvarligt miljöproblem i länet och starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor. Endast en fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk status. Orsakerna är dels övergödning, men också fysisk påverkan av vattenmiljöer. Positivt är däremot att mark och vatten i Södermanland inte är särskilt påverkat av försurning.

Planeringen behöver inriktas på att skapa transportsnåla samhällen. Avfallsmängderna behöver minska och kunskapsunderlag om kulturmiljöer behöver uppdateras. Luftkvaliteten är generellt god, men ytterligare åtgärder krävs. Giftiga ämnen som tidigare spridits i miljön finns kvar i omlopp och kunskapen om nya ämnen är otillräcklig.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Temperaturen stiger globalt och i Södermanlands län. Utsläppen av växthusgaser i länet har minskat med 19 procent 1990–2015 [1]. Det senaste året har en kraftig ökning av utsläppen skett inom industrisektorn till följd av ökad produktion inom stålindustrin. I länet genomförs åtgärder inom samtliga sektorer för att minska användningen av fossila bränslen, men dessa slår ännu inte igenom i statistiken.

Temperatur

Klimatet i världen förändras utöver den naturliga variationen. Den globala medeltemperaturen har sedan 1900-talet ökat med 0,9 grader [2]. I Södermanlands län var alla år utom två mellan 1990 och 2015 varmare än normalt (medelvärdet 1961–2009) [3]. SMHI:s scenarier för temperaturen år 2100 visar en temperatur på 3,6–6,8 grader över medelvärdet 1961-1990 [4].

Utsläpp av växthusgaser

De totala utsläppen av växthusgaser i länet uppgick till 3,4 miljoner ton år 2015. Industrisektorn står för nära 70 procent av länets totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen minskar kontinuerligt inom sektorerna el och uppvärmning respektive avfall och avlopp, medan industrisektorn ökat sina utsläpp under det senaste året. Inom övriga sektorer har ingen påtaglig förändring skett de senaste åren. [5]

Energianvändning och energitillförsel

Energianvändningen i Södermanlands län var 2015 cirka 13,9 terawattimmar, TWh [6]. Lokal förnybar elproduktion står för en mycket liten del av länets energitillförsel. År 2016 fanns åtta vindkraftverk i länet med en total effekt på 6,0 megawatt, MW, vilket är en minskning sedan föregående år [7]. Även biogasproduktionen i länet fortsätter att minska och uppgick till 46,3 GWh år 2015 [8]. Solelsproduktionen i länet ökar däremot kraftigt, med en total installerad effekt på 7,5 megawatt, MW, i slutet av år 2016 [9].

Energieffektivisering

I länet pågår flera projekt med syfte att stimulera till en ökad energieffektiviseringstakt inom små och medelstora företag. [10]

Energianvändningen, mätt i kilowattimmar per kvadratmeter (kWh/m2), för småhus, flerbostadshus och lokaler visar på en minskad energianvändning för respektive kategori med 31, 13 respektive 21 procent under perioden 2001-2016. [11]

Fossilfri transportsektor

Länsstyrelsen deltar i flera EU-finansierade projekt med syfte att stötta länets aktörer i omställningen till en fossilfri transportsektor 2030, i enlighet med nationell målsättning. Projektet Fossilfria och effektiva transporter i Östra Mellansverige ska bidra till omställningen av offentliga organisationers egna fordonsflottor [12]. Inom projektet Laddinfra Öst har en strategi för utbyggnaden av laddinfrastrukturen i länet tagits fram [13].

Klimatklivet har bidragit med investeringsmedel till utbyggnaden av laddinfrastruktur och tankställen för HVO samt produktionsanläggningar för biogas i Södermanlands län.

Analys

Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet till 2050 görs inte på regional nivå. Nationellt görs bedömningen att målet inte kan nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Trenden i miljötillståndet globalt är negativ. [14] De största utmaningarna i Södermanlands län är utsläppen från industri- och transportsektorn. För att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2050 måste alternativ till fossila bränslen inom industrin tas fram och ett transportsystem utvecklas där mängden transporter har minskat, fler transporter sker med kollektiva transportmedel och fossila bränslen ersatts. I länet pågår arbete för bland annat energieffektivisering, lokal biodrivmedelsproduktion och omställning av transportsektorn, men vi har ännu inte sett vändpunkten i de största utmaningarna.

Förnybar energi

Södermanland är ett av de län där vindkraften är minst utbyggd. En utmaning för länet är därför att hitta de lägen där vindkraft kan finnas utan att påverka bland annat natur- och kulturmiljöer negativt. Kommunala planeringsunderlag är mycket viktiga i detta sammanhang.

Länet har en stor potential för en ökad produktion av biogas från gödsel och övriga restprodukter från lantbruket samt matavfall. För att realisera potentialen krävs dock avsättning för gasen vilket med dagens marknadsförutsättningar visat sig vara svårt.

Solelsproduktionen i länet ökar kraftigt tack vare solcellsstödet samt minskande kostnader för installation av solceller.

Energieffektivisering

Det är svårt att bedöma var den största potentialen för energieffektiviseringar finns.

Idag finns både ekonomiska stöd samt flertalet projekt som fokuserar på kompetenshöjande insatser för att öka energieffektiviseringstakten i företag. Trots detta går utvecklingen långsamt. Möjliga energieffektiviseringsåtgärders kostnadseffektivitet är avgörande då en kort återbetalningstid eftersträvas vid investeringar i företag.

Ökad kunskap och incitament krävs för att på allvar komma igång med energisnålt byggande. En brist i dagsläget är även att uppföljning och mätning av nyuppförda byggnaders energiprestanda sällan genomförs.

Fossilfri transportsektor

Utmaningen att klara omställningen till en fossilfri transportsektor ser olika ut i olika regioner och kommuner. I Södermanland finns flera kommuner som har en stor arbetspendling till Stockholmsområdet, dessa kommuner har ofta långa körsträckor med bil per person [15]. Tillgång till regional kollektivtrafik är i dessa kommuner minst lika viktig som lokal. I andra kommuner i länet handlar utmaningen mer om att hitta lösningar för tillgänglighet och fossiloberoende transporter på landsbygden.

För omställning till en fossiloberoende fordonsflotta krävs flera alternativa bränslen. Planering och infrastrukturutbyggnad för de olika alternativen måste ske parallellt och samordnat. Regional samverkan krävs för att maximera den samhällsekonomiska nyttan.

Referenser

[1] Indikator Klimatpåverkande utsläpp

[2] Naturvårdsverket (2014). Klimatet förändras 

[3] SMHI (u.å). Klimatscenarier  

[4] SMHI (u.å). Klimatscenarier  

[5] RUS, Nationella emissionsdatabasen  

[6] Bearbetning av Kommunal och regional energistatistik, SCB

[7] Statens Energimyndighet (2017). Vindkraftsstatistik 2016

[8] Statens Energimyndighet (2016). Produktion och användning av biogas och rötrester år 2015  

[9] SCB (u.å), Installerade solcellsanläggningar

[10] Länsstyrelsen (u.å). Energieffektivisering i företag

[11] Statistikbeställning från SCB.

[12] Fossilfria och effektiva transporter i Östra Mellansverige

[13] www.laddinfraost.se

[14] Naturvårdsverket (2016). Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016

[15] Indikator Körsträcka med bil