Säker strålmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Säker strålmiljö

Når vi Uppsala läns miljömål?

Ett miljökvalitetsmål, Bara naturlig försurning, bedöms möjligt att nå till 2020 i länet. För att övriga miljökvalitetsmål ska nås i Uppsala län krävs ytterligare styrmedel och åtgärder inom många områden. Frisk luft bedöms utvecklas i positiv riktning, övriga har en neutral eller negativ utveckling.

Utsläppen av försurande ämnen minskar inte i tillräcklig omfattning, men den kalkhaltiga jorden i länet minskar effekterna i naturen. Därmed bedöms målet möjligt att nå till 2020 i länet. Åtgärder för Frisk luft är vidtagna som bedöms påverka målet i positiv riktning, dock inte tillräckligt för att nå målet till 2020. Vad gäller ozonskiktet visar vetenskapliga rön att uttunningen har börjat avta.

Uppsala län är en expansiv region där befolkningen och transportsektorn förväntas öka. Effektiva transportlösningar, miljöhänsyn och krav på energieffektivitet i upphandling är viktiga åtgärdsområden för att nå målet Begränsad klimatpåverkan.

Exploatering av mark- och vattenresurser ökar i regionen. En sammanhållen fysisk planering är därför en förutsättning för hållbar förvaltning av resurserna. Detta påverkar måluppfyllelsen av flera miljökvalitetsmål, däribland God bebyggd miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv bedöms som svåra att nå trots de restaurerings- och skyddsinsatser som görs. Länet förlorar biologiskt mångfald varför utvecklingen bedöms som negativ för såväl Ett rikt växt och djurliv och Levande skogar. Måluppfyllelsen påverkas också av att naturens återhämtning i många fall är långsam.

Arbete med att förbättra vattenkvaliteten i länets vattenmiljöer pågår i samarbete med länets kommuner och markägare. Ett nytt åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten har tagits fram. Åtgärdsprogrammet kommer på sikt verka positivt för många miljökvalitetsmål däribland Levande sjöar och vattendrag, Hav i Balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning och Giftfri miljö. De vattenråd som finns i länet ger också markägare möjlighet att arbeta för en bättre vattenkvalitet.

Sanering av förorenade områden, förebyggande tillsyn och information till företag och invånare är viktiga förutsättningar för att minska utsläppen av kemikalier till miljön, och för att uppnå Giftfri miljö såväl som Grundvatten av god kvalitet.

Länsstyrelsen har följt upp men inte bedömt måluppfyllelse för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö. För dessa mål gäller den nationella bedömningen.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Säker strålmiljö

Resultat

Under 2017 har behovet av skydd från ultraviolett strålning, särskilt avseen­de barn och unga, börjat uppmärksam­mas i den fysiska planeringen, vilket kan bidra till att öka förutsättningarna för att nå målet.

Radioaktiva ämnen

Uppsala län har naturligt högre halter uran i berggrunden jämfört med riks­genom­snittet. Detta kan ge upphov till höga radonhalter till inomhusluften i bostäder, vilket kan påverka människors hälsa. Även vid förhöjda radonhal­ter i dricksvatten är risken vid använ­dan­det att radonet övergår till inomhus­luften och att man därmed andas in det. Hal­ter­na av cesium i naturen som härstammar från Tjernobylolyckan avklingar sakta.

Ultraviolett strålning

Hudcancer i länet visar en klart ökande trend över tid. Länet ligger trots detta under riksgenomsnittet både avseende malignt melanom och skivepitel­cancer.

Elektromagnetiska fält

Exponeringen för elektromagnetiska fält där människor vistas, bland annat i bostäder och i skolor, och i övriga miljön ska vara så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.

Åtgärder på regional nivå

Länsstyrelsen bevakar att behovet av skuggiga platser på skolgårdar och lekplatser tillgodoses och att tillräckligt avstånd till bland annat kraftledningar och nät­stationer iakttas i kommunernas fysiska planering.

Åtgärder på kommunal nivå

Beho­vet av skuggiga platser på skolgårdar och lekplatser för att minska expo­ne­ring för ultraviolett strålning, särskilt för barn och unga, börjar uppmärk­sammas både i den fysis­ka planeringen och i tillsyns­arbetet enligt miljö­balken. Kommunerna utövar i allmänhet årlig tillsyn över solarier. Flera av länets kommuner har tagit bort solarier från kom­mun­­ägda anläggningar.

De flesta av länets kommuner informerar på sina webbsidor och ger råd via telefon om radon i inomhusluften i bostäder och vart man kan vända sig för att mäta den. Flera kommuner erbjuder kommuninvånare radonmätning till ett rabatterat pris av inomhusluft, och i vissa fall även av dricksvatten. Radonfrågan tas upp i den ordi­narie tillsynen över bostads­fastig­heter, skolor och vårdboenden.

Kommunerna uppmärksammar frågan om elektromagnetiska fält i den fysiska planeringen.

Övriga åtgärder

Regeringen återinför bidrag för åtgär­der mot radon i bostäder under hösten 2018. 

Analys

För att komma framåt mot måluppfyllelse är en viktig insats för myn­dig­­heter­­na under år 2018 att i högre grad, både i den fysiska planeringen och i miljötillsynen, uppmärksam­ma be­hovet av minskad expo­ne­ring för UV-strålning. Länsstyrelsen ser positivt på att rege­ring­en under 2018 återinför bidrag för åtgärder mot radon. Länsstyrelsen anser att sats­ningen är mycket viktig för måluppfyllelsen. Det kommer återigen att vara möj­ligt att sprida riktad information om radon till hushåll och att ge bidrag till de som behöver radon­sanera sina bostäder.

Radioaktiva ämnen

Fler bostäder behöver saneras från radon i inomhusluften för att målet ska nås. Fortfaran­de finns tusentals bostäder i länet som har för höga radonhalter. Det är vik­tigt att kontrol­le­ra radonhalten i den inomhusmiljö som människor utnyttjar mest och hålla den så låg som möjligt. För att nå de mål som regering och riksdag defini­erat krävs det ett aktivt arbete med att reducera radonhalterna i bostäder. Här har den kommu­nala miljö­nämn­den, byggnadsnämnden och länsstyrelsen en viktig roll.

UV-strålning

Det kan ta upp till 30 år innan cancer utvecklas, vilket gör att det är svårt att analy­se­­­ra vad ökningen över tid beror på. För att bryta trenden och minska antalet nya hud­can­cer­­fall i länet är det däremot tydligt att solvanor och synen på exponering för sol­ljus behöver ändras. Framför allt behöver barn och ungas exponering för UV-strål­­­ning minska efter­som de är särskilt känsliga. Detta kan bland annat åstadkom­mas genom att myn­dig­­heter­­na i högre grad, både i den fysiska planeringen och genom tillsyn enligt miljöbalken, bevakar att det finns skuggiga om­råden på lek- och uteplat­ser samt på skol­gårdar. Informa­tion om riskerna med solning behöver inten­sifi­eras. För att ändra invånarnas solbeteende på längre sikt bör frågan ingå i skol­under­visningen.