Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Uppsala läns miljömål?

Ett miljökvalitetsmål, Bara naturlig försurning, bedöms möjligt att nå till 2020 i länet. För att övriga miljökvalitetsmål ska nås i Uppsala län krävs ytterligare styrmedel och åtgärder inom många områden. Frisk luft bedöms utvecklas i positiv riktning, övriga har en neutral eller negativ utveckling.

Utsläppen av försurande ämnen minskar inte i tillräcklig omfattning, men den kalkhaltiga jorden i länet minskar effekterna i naturen. Därmed bedöms målet möjligt att nå till 2020 i länet. Åtgärder för Frisk luft är vidtagna som bedöms påverka målet i positiv riktning, dock inte tillräckligt för att nå målet till 2020. Vad gäller ozonskiktet visar vetenskapliga rön att uttunningen har börjat avta.

Uppsala län är en expansiv region där befolkningen och transportsektorn förväntas öka. Effektiva transportlösningar, miljöhänsyn och krav på energieffektivitet i upphandling är viktiga åtgärdsområden för att nå målet Begränsad klimatpåverkan.

Exploatering av mark- och vattenresurser ökar i regionen. En sammanhållen fysisk planering är därför en förutsättning för hållbar förvaltning av resurserna. Detta påverkar måluppfyllelsen av flera miljökvalitetsmål, däribland God bebyggd miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv bedöms som svåra att nå trots de restaurerings- och skyddsinsatser som görs. Länet förlorar biologiskt mångfald varför utvecklingen bedöms som negativ för såväl Ett rikt växt och djurliv och Levande skogar. Måluppfyllelsen påverkas också av att naturens återhämtning i många fall är långsam.

Arbete med att förbättra vattenkvaliteten i länets vattenmiljöer pågår i samarbete med länets kommuner och markägare. Ett nytt åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten har tagits fram. Åtgärdsprogrammet kommer på sikt verka positivt för många miljökvalitetsmål däribland Levande sjöar och vattendrag, Hav i Balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning och Giftfri miljö. De vattenråd som finns i länet ger också markägare möjlighet att arbeta för en bättre vattenkvalitet.

Sanering av förorenade områden, förebyggande tillsyn och information till företag och invånare är viktiga förutsättningar för att minska utsläppen av kemikalier till miljön, och för att uppnå Giftfri miljö såväl som Grundvatten av god kvalitet.

Länsstyrelsen har följt upp men inte bedömt måluppfyllelse för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö. För dessa mål gäller den nationella bedömningen.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

I Uppsala län är de största problemen med luftföroreningar kopplade till höga halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid i Uppsala stad. Länsstyrelsen fastställde den 24 november 2006 Uppsala kommuns förslag till åtgärdsprogram för att klara EU:s miljökvalitetsnormer (MKN) för partiklar och kvävedioxid.
Miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet uppnåddes inte under perioden för det tidigare åtgärdsprogrammet som fastställdes 2006. Under åren 2013 och 2014 omprövades därför åtgärdsprogrammet och fastställdes av Länsstyrelsen 2015 (1).

Partiklar (PM10) och kvävedioxid

Under år 2016 klarades miljökvalitetsnormen för partiklar (PM 10) i Uppsala stad, detta är ett årligen återkommande resultat från och med 2012. Dygnsnormen överskreds med 12 av tillåtna 35 dygn. Årsmedelvärdet har i likhet med tidigare år inte överskridits. År 2015 klarades dygnsnormen för kvävedioxid med minsta möjliga marginal, sju överskridande av tillåtna sju dygn. Årsmedelvärdet överskreds inte under 2015 (2).

Halterna av PM10 vid mätstationen på Kungsgatan i Uppsala uppvisar en minskande trend både med avseende på års- och dygnsmedelvärden. För kvävedioxid var årsmedelvärdet lägre under 2015 och 2016 än tidigare år, dock är mätserien för kort för att få en säker trend. Även mätserien för dygnsmedelvärden är för kort för att ge en säker trend (2)

Bensen

Bensen mäts inte varje år eftersom halterna i regionen är relativt låga. Halterna av bensen i bakgrundsmiljön, det vill säga de halter som boende i tätorter normalt utsätts för, har sjunkit kontinuerligt sedan år 1999 (4). Uppsala län har som helhet dock haft en svagt sjunkande trend sedan 2003. Den senaste mätningen, från 2007, visar att man då hade en genomsnittlig halt bensen i luften på 0,9 µg/m3 (5).

Butadien och formaldehyd

Det saknas underlag för uppföljning av butadien och formaldehyd i Uppsala län.

Marknära ozon och korrosion

Halterna av marknära ozon är höga i hela Sverige och så även i Uppsala län. Kulturföremål och husfasader vittrar sönder snabbare på grund av luftföroreningar, men det saknas underlag för att bedöma i vilken omfattning detta sker i länet (2).

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå 2020 med idag beslutade styrmedel. De preciseringar som är svårast att nå är de som gäller PM10 och kvävedioxid längs vissa gatuavsnitt i Uppsala stad. Idag pågår ett intensivt arbete med att klara MKN för PM10 och kvävedioxid i Uppsala stad. Trots att många åtgärder har vidtagits för att få ner halterna av dessa föroreningar så överskrids eller riskerar MKN att överskridas under år med ogynnsam väderlek. Då preciseringarna i miljömålet innebär betydligt lägre halter än de som gäller för MKN är det inte troligt att miljökvalitetsmålet i Uppsala stad kommer att nås före år 2020.

Uppsala kommuns arbete med uppdateringen av åtgärdsprogrammet för att klara MKN för PM10 och kvävedioxid resulterade i ett nytt åtgärdsprogram som fastställdes av Länsstyrelsen under februari 2015. Det nya åtgärdsprogrammet för luft som beslutades 2015 har inneburit att flera nya åtgärder vidtagits för att klara MKN för PM10 och kvävedioxid.och ytterligare åtgärder planeras att sättas in (1,3).
Biltrafiken är den största källan till bensenutsläpp eftersom bensin innehåller bensen. Bensen är även en av de lättflyktiga kolväteföreningar (VOC) som kan frigöras vid förbränningsprocesser. Den minskande trenden beror sannolikt främst på miljöklassning av bensin (lägre bensenhalter) men även ny motorteknik samt åtgärder för att minska avdunstningsförluster från bilar och bensindistribution har också haft betydelse (6). Utifrån tidigare gjorda mätningar samt den kartläggning som gjordes av bensen i Stockholm och Uppsala län 2003 bedöms MKN klaras i hela länet (4).

Nationella miljökvalitetsmålet för bensen klaras i urban bakgrundsluft i Stockholm enligt mätningar år 2011 (2). Då förhållandena är likartade eller bättre i Uppsala (mindre stad och mindre utsläpp från fordonstrafik) så bör detta mål klaras i urban bakgrundluft även i Uppsala.
Det arbete som idag pågår i Uppsala kommun för att klara MKN för PM10 och kvävedioxid i kombination med tidigare förbättringar vad gäller till exempel lättflyktiga kolföreningar är positiv för miljön och kan på sikt leda till att halterna av luftföroreningar kommer att minska i länet. Detta innebär att förutsättningarna att klara miljökvalitetsmålet kommer att öka och att inflytandet av väderberoende faktorer kommer att minska.

Referenser

1. Omprövning av Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar (PM10) i Uppsala. År 2016.
https://www.uppsala.se/contentassets/a3cd99b2f0914f65bc449f2cb1a1ad80/ks-arende-3-omprovning-av-atgardsprogram-for-luft.pdf

2. Östra Sveriges Luftvårdförbund. Mätresultat år 2016. http://slb.nu/slb/rapporter/pdf8/lvf2017_007.pdf

3. Rapportering av åtgärdsprogrammet för luft 2016. KSN-2017-1002
https://www.uppsala.se/contentassets/23172faa460e4b2192cc19aedcbfe1e0/rapportering-av-atgardsprogrammet-for-luft-2016.pdf

4. Bensenkarta för Uppsala län 2003 http://www.slb.nu/lvf/pdf/bensenkarta/2003/uppsala.pdf 

5. Miljömålsportalen http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/Dataunderlag-for-indikator/?iid=25&pl=2&t=Lan&l=3

6. Luftguiden Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft.
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-0178-0.pdf?pid=13069