Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Uppsala läns miljömål?

Ett miljökvalitetsmål, Bara naturlig försurning, bedöms möjligt att nå till 2020 i länet. För att övriga miljökvalitetsmål ska nås i Uppsala län krävs ytterligare styrmedel och åtgärder inom många områden. Frisk luft bedöms utvecklas i positiv riktning, övriga har en neutral eller negativ utveckling.

Utsläppen av försurande ämnen minskar inte i tillräcklig omfattning, men den kalkhaltiga jorden i länet minskar effekterna i naturen. Därmed bedöms målet möjligt att nå till 2020 i länet. Åtgärder för Frisk luft är vidtagna som bedöms påverka målet i positiv riktning, dock inte tillräckligt för att nå målet till 2020. Vad gäller ozonskiktet visar vetenskapliga rön att uttunningen har börjat avta.

Uppsala län är en expansiv region där befolkningen och transportsektorn förväntas öka. Effektiva transportlösningar, miljöhänsyn och krav på energieffektivitet i upphandling är viktiga åtgärdsområden för att nå målet Begränsad klimatpåverkan.

Exploatering av mark- och vattenresurser ökar i regionen. En sammanhållen fysisk planering är därför en förutsättning för hållbar förvaltning av resurserna. Detta påverkar måluppfyllelsen av flera miljökvalitetsmål, däribland God bebyggd miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv bedöms som svåra att nå trots de restaurerings- och skyddsinsatser som görs. Länet förlorar biologiskt mångfald varför utvecklingen bedöms som negativ för såväl Ett rikt växt och djurliv och Levande skogar. Måluppfyllelsen påverkas också av att naturens återhämtning i många fall är långsam.

Arbete med att förbättra vattenkvaliteten i länets vattenmiljöer pågår i samarbete med länets kommuner och markägare. Ett nytt åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten har tagits fram. Åtgärdsprogrammet kommer på sikt verka positivt för många miljökvalitetsmål däribland Levande sjöar och vattendrag, Hav i Balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning och Giftfri miljö. De vattenråd som finns i länet ger också markägare möjlighet att arbeta för en bättre vattenkvalitet.

Sanering av förorenade områden, förebyggande tillsyn och information till företag och invånare är viktiga förutsättningar för att minska utsläppen av kemikalier till miljön, och för att uppnå Giftfri miljö såväl som Grundvatten av god kvalitet.

Länsstyrelsen har följt upp men inte bedömt måluppfyllelse för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö. För dessa mål gäller den nationella bedömningen.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Kunskapsunderlaget med ansvarsnaturtyper och ansvarsarter som Länsstyrelsen har tagit fram sprids till olika aktörer i länet, bland annat till kommunerna. Underlaget används av Länsstyrelsen vid prioriteringar av naturvårdsinsatser.

Inom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter har Länsstyrelsen tagit fram nationellt informationsmaterial för kalkbarrskog i form av en film och en folder, med instruktioner om hur naturtypen ska skötas och hur man kan arbeta med skogsbete.

Tillsammans med Länsstyrelserna i Gotlands och Östergötlands län har Länsstyrelsen genomfört en kurs om mollusker i rikkärr. Vidare har inventeringar genomförts av flodkräfta, skapianor, mosippa, hällebräcka, rödlistade fjälltaggsvampar, tallskalbaggar, lindskalbaggar, bredbandad ekbarkbock och läderbagge. Försök med eDNA-analyser har gjorts för kräftor, fiskar och groddjur.

Skötselåtgärder för fältgeniana, mosippa, ortolansparv, rikkärr, nordlig blombock, hotade insekter på krissla, gotlandssäfferotplattmal, mnemosynefjäril, asknätfjäril och väddnätfjäril har genomförts. Under 2017 kommer det även göras en inventering på sydlig ladlav.

Grön infrastruktur

Länsstyrelsen arbetar med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. Skydd och skötsel av naturreservat och Natura 2000-områden är viktiga insatser för att skapa en grön infrastruktur. Arbetet med Landsbygdsprogrammet pågår. Länsstyrelsen arbetar med miljöersättningar och miljöinvesteringar för betes-, slåtter och våtmarker.

Tätortsnära natur

Länets kommuner, ideella organisationer och myndigheter arbetar med att tillgängliggöra natur och naturupplevelser. Detta sker genom guidningar, utveckling av appar till smarta telefoner och hemsidor samt framtagande av informationsmaterial.

Under 2017 har tio LONA-projekt (lokala naturvårdssatsningar) fått medel (1). Av dessa omfattar sju av projekten åtgärder som huvudsakligen bidrar till måluppfyllelsen för Ett rikt växt- och djurliv. Projekten omfattar exempelvis grönstrukturinventering, informationsinsatser, framtagande av underlag för reservatsbildning samt insatser för fågellivet.    

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade och planerade styrmedel och åtgärder. Trots omfattande insatser av brukare, markägare, ideella föreningar och myndigheter är utvecklingen för miljömålet negativ. Länsstyrelsens bedömning är att ArtDatabankens slutsatser i Rödlistan och rapporteringen av Art- och habitatdirektivet (2) på nationell nivå även gäller för länet.

Jordbrukslandskapet och skogen har störst andel både vanliga och rödlistade arter. Det krävs omfattande insatser för att vända trenden för dessa miljöer. Inom skogsmarken krävs större hänsyn vid avverkningar samt störningar i form av brand, översvämningar och hävd. Inom jordbrukslandskapet behövs bland annat åtgärder för att hålla marker öppna, bibehållna småbiotoper samt minskad påverkan av växtskyddsmedel.

Styrmedel

Förändrade och ytterligare styrmedel behövs för att markägare och verksamhetsutövare ska ta mer hänsyn till biologisk mångfald vid exploatering och markanvändning. Hänsyn innebär i de flesta fall små kostnader och i ett långsiktigt perspektiv är detta en samhällsinvestering i och med de ekosystemtjänster som naturen ger. Det finns stora behov av skydd och skötsel för flera naturtyper, bland annat för sötvattens- och havsmiljöer.

Prioriteringar i länet 2018

Arbetet med uppdraget om grön infrastruktur fortsätter. Länsstyrelsen kommer tillsammans med andra aktörer att satsa på att genomföra den regionala handlingsplanen för landsbygdsprogrammet. Det som särskilt är kopplat till miljömålet är kompetensutveckling till lantbrukare för att fler betes- och slåttermarker ska hävdas och fler våtmarker ska anläggas och skötas.

Arbetet med att fastställa nya bevarandeplaner för samtliga Natura 2000-områden fortsätter. Vidare kommer Länsstyrelsen att arbeta med att se till att områdena har en ändamålsenlig skötsel.

Inom skötsel av naturreservat kommer ansvarsnaturtypen rikkärr särskilt att prioriteras. Skötsel av rikkärr innebär hydrologisk återställning samt röjning och slåtter.

Inom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter kommer resurser att fokuseras på åtgärder inom naturtyperna kalkbarrskog, ädellövmiljöer, översvämningsmarker, torrängar, extensivt hävdade betesbackar, ängar i infrastruktur, öppna sandmiljöer, kransalgssjöar, rikkärr. Åtgärderna innebär skötsel, restaurering, nyskapande eller populationsförstärkning. 

Referenser

  1. Sammanställning LONA-beslut. Camilla Wessberg
  2. Eide, W. (red.) 2014. Arter och naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013. ArtDatabanken SLU, Uppsala.