Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Uppsala läns miljömål?

Ett miljökvalitetsmål, Bara naturlig försurning, bedöms möjligt att nå till 2020 i länet. För att övriga miljökvalitetsmål ska nås i Uppsala län krävs ytterligare styrmedel och åtgärder inom många områden. Frisk luft bedöms utvecklas i positiv riktning, övriga har en neutral eller negativ utveckling.

Utsläppen av försurande ämnen minskar inte i tillräcklig omfattning, men den kalkhaltiga jorden i länet minskar effekterna i naturen. Därmed bedöms målet möjligt att nå till 2020 i länet. Åtgärder för Frisk luft är vidtagna som bedöms påverka målet i positiv riktning, dock inte tillräckligt för att nå målet till 2020. Vad gäller ozonskiktet visar vetenskapliga rön att uttunningen har börjat avta.

Uppsala län är en expansiv region där befolkningen och transportsektorn förväntas öka. Effektiva transportlösningar, miljöhänsyn och krav på energieffektivitet i upphandling är viktiga åtgärdsområden för att nå målet Begränsad klimatpåverkan.

Exploatering av mark- och vattenresurser ökar i regionen. En sammanhållen fysisk planering är därför en förutsättning för hållbar förvaltning av resurserna. Detta påverkar måluppfyllelsen av flera miljökvalitetsmål, däribland God bebyggd miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv bedöms som svåra att nå trots de restaurerings- och skyddsinsatser som görs. Länet förlorar biologiskt mångfald varför utvecklingen bedöms som negativ för såväl Ett rikt växt och djurliv och Levande skogar. Måluppfyllelsen påverkas också av att naturens återhämtning i många fall är långsam.

Arbete med att förbättra vattenkvaliteten i länets vattenmiljöer pågår i samarbete med länets kommuner och markägare. Ett nytt åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten har tagits fram. Åtgärdsprogrammet kommer på sikt verka positivt för många miljökvalitetsmål däribland Levande sjöar och vattendrag, Hav i Balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning och Giftfri miljö. De vattenråd som finns i länet ger också markägare möjlighet att arbeta för en bättre vattenkvalitet.

Sanering av förorenade områden, förebyggande tillsyn och information till företag och invånare är viktiga förutsättningar för att minska utsläppen av kemikalier till miljön, och för att uppnå Giftfri miljö såväl som Grundvatten av god kvalitet.

Länsstyrelsen har följt upp men inte bedömt måluppfyllelse för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö. För dessa mål gäller den nationella bedömningen.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Grön infrastruktur, hotade arter, återställda livsmiljöer samt skydd och skötsel av värdefull skog

Skogsstyrelsen ser fortsatt brister i miljöhänsynen vid skogsbruk. Mycket arbete pågår för att förbättra miljöhänsynen i skogsbruket. Resultaten av hänsynsuppföljningen tyder dock på att det fortfarande finns mycket som kan förbättras. Skador vid transport över vattendrag sker i nära en tredjedel av fallen. Påverkan av hänsynskrävande biotoper följer samma trend som de senaste åren, med stor negativ påverkan på 25 procent av objekten. Stor negativ påverkan av skyddszoner förekommer fortfarande i sex procent av objekten. I stort är resultatet av hänsynsuppföljningen något förbättrat mot föregående period.

Skogsstyrelsen skärpte 2014 tillsynen enligt SVL § 30, något som förhoppningsvis visar sig ha positiva effekter längre fram. För att hantera ärenden som berör arter i artskyddsförordningen har ett arbetssätt tagits fram i samarbete med Länsstyrelsen. Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen medverkar i projektet ”Grön infrastruktur” där man strävar efter ett fungerande landskap i fråga om att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Arbetet med att ta fram regionala handlingsplaner inom projektet har påbörjats och beräknas vara klart under 2018.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Det finns en stor medvetenhet och acceptans för behovet av hänsyn till vatten och våtmarker och det ställs hårdare krav på entreprenörer. Det finns en branschgemensam körskadepolicy och en gemensam målbild kring körskador. Skogsstyrelsen har under de senaste åren tillämpat Skogsvårdslagen med extra inriktning mot hänsyn till vatten. Flygbildstolkningar genomförda 2016 och 2017 indikerar att hänsynen till vatten har förbättrats i länet. På samma vis förväntas implementeringen av de målbilder som togs fram i projektet ”Dialog om miljöhänsyn” bidra till en positiv utveckling av miljöhänsynen vid skogsbruk. Inom skogsbruket har det gjorts stora satsningar på utbildningar om målbilderna för såväl tjänstemän som entreprenörer.

Bevarade kulturmiljövärden

Skador på forn- och kulturlämningar i skogen i samband med skogsbruk sker fortfarande men har minskat sedan 2014. Oregistrerade kulturlämningar upptäcks fortlöpande i länets skogar och skulle behöva kartläggas för att bäst kunna bevaras. Skogsbruket har tagit fram branschgemensamma riktlinjer för hänsyn till kulturmiljöer vid skogsbruksåtgärder. Det kan på sikt leda till förbättringar inom området.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020 i Uppsala län med idag beslutade och planerade styrmedel. Arealen skyddad skog och de strukturer (död ved, lövträd, gamla/grova träd och gammal skog) som behövs för bevarande av biologisk mångfald är långt ifrån de nivåer som krävs, förlust av biologisk mångfald pågår fortfarande. I dagsläget är resurserna för att bevara och sköta värdefulla skogsmiljöer otillräckliga. Skogar med lång kontinuitet avverkas fortfarande och vi ser en fragmentering av landskapet vilket försvårar överlevnaden för hotade arter.

Kontinuitetsskogar avverkas och skogsbruk på torvmark ökar, vilket kan leda till att fler kontinuitetsskogar avverkas. Åtgärder för att förbättra miljötillståndet i skogen pågår men är inte tillräckliga. Samverkan med sektorn är viktig i arbetet för att nå positiva effekter. Det finns positiva tendenser men de negativa överväger, det leder till att utveckling bedöms vara negativ.

Skötsel och skydd av värdefull skog

Formellt skydd och frivilliga avsättningar behöver öka för att målet Levande skogar ska kunna nås. Resurserna för områdesskydd har länge varit otillräckliga, men ökade under 2016 och 2017. Anslagen behöver ligga på fortsatt hög nivå även under kommande år. Det behövs tillskott av resurser även för skötsel av värdefulla områden och restaurering av naturvärden. Mer resurser för ökat förebyggande arbete i form av granskningar av avverkningsanmälningar, naturvärdesinventeringar och samråd vore också önskvärt.

Information, samverkan och kompetenshöjning

Information till markägare och verksamhetsutövare inom skogsbruket är nödvändigt för att nå ett bättre miljötillstånd i skogen. För att bevara markens egenskaper och motverka att värdefulla naturmiljöer skadas krävs ökade resurser till informationsinsatser så att hänsynen vid skogsbruk ökar och att prioriteringen av lämnad hänsyn blir bättre. Målbilder för god miljöhänsyn infördes i skogsbruket 2014. Efter det har skogsbruket genomfört stora utbildningsinsatser. Kalibreringar kring målbilderna har genomförts på olika håll i landet. Skogsstyrelsen arbetar med objektsvisa dialoger (återkopplingar) efter avverkning där miljöhänsyn diskuteras. Tillsammans leder dessa insatser förhoppningsvis till förbättringar på sikt. Det är viktigt med fortsatta utbildningar och kalibreringar om miljöhänsyn vid skogsbruk.

Prioriteringar

För att få största möjliga nytta av arbetet med områdesskydd bör vi fortsätta arbeta efter den regionala prioriteringen ”Strategi för formellt skydd av skog i Uppsala län”. Den kombineras med länets åtgärdsprogram för hotade arter.