Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms fyra av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Storslagen fjällmiljö anses vara nära att nås. En positiv trend med minskade luftföroreningar har förbättrat förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. Insatser för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer av fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Utsläppen av växthusgaser har minskat mellan 1990 och 2015. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Sett ur ett nationellt perspektiv har Norrbotten en hög andel sjöar och vattendrag med god och hög status och liten påverkan (1). Det största problemet är fysisk påverkan. Miljöhänsynen i skogsbruket och vid vattenkraftsproduktion är bristfällig. Påverkan från klimatförändringar börjar synas allt mer med kortare isperiod och varmvattensarter som sprider sig (2,3).

God ekologisk och kemisk status

60 procent av ytvattenförekomsterna har minst god ekologisk status (1), att jämföra med 63 procent vid 2016 års uppföljning.

Om åtgärder uteblir kommer 47 procent av vattendragen och 23 procent av sjöarna inte nå miljökvalitetsnormen (MKN) 2021. Dessa vattenförekomster finns upptagna i Vattenmyndighetens Åtgärdsprogram (4). Fysisk påverkan finns i 40 procent av vattendragen. Historiskt skogsbruk och bristande miljöhänsyn inom skogsbruket (5), vandringshinder för fisk och markavvattning utgör stora problem. Ingen vattenförekomst når god kemisk status med avseende på kvicksilver och PeBDE. Det finns även problem med andra miljögifter. Försurning och övergödning förekommer lokalt (1).

Opåverkade vattendrag

I fjälltrakterna, i nationalparker och naturreservat finns de minst påverkade vattendragen. 36 procent av länets sjöar och vattendrag uppvisar idag hög ekologisk status (1).

Ekosystemtjänster

Nya laxfiskeregler (gälplomb) infördes 2017 i Kaitum älv och Ängesån. I dag används gälplomber i fyra laxälvar i länet, ett steg i ledet att utveckla älvspecifik laxförvaltning med Råne älv som modell (6). En ny fiskräknare har under 2017 testats i Kalixälven.

63 vattendrag med förekomst av flodpärlmussla finns i länet (7). Flodpärlmusslan är en effektiv vattenrenare.

Strukturer och vattenflöden

24 procent av vattendragen har förändrade flöden, främst orsakade av gamla flottleder och vattenkraft. 22 procent av vattenförekomsterna har vandringshinder (1). Det finns cirka 10 000 vägpassager över vatten varav många är fellagda vägtrummor. Projektet ReMiBar (8) avslutades 2016. I det åtgärdades 127 vandringshinder och sju utterpassager skapades i länet.

107 vattenförekomster är klassificerade som kraftigt modifierade på grund av stor fysisk påverkan (vattenkraft) som ändrat de naturliga förutsättningarna.

Länsstyrelsen ska 2018 se över tillstånd och villkor vid kraftverk och dammar.

Naturtyper och arter

Länsstyrelsen påbörjade revideringen av befintliga bevarandeplaner i limniska Natura 2000-områden 2017. Detta slutförs under 2018.

Hotade arter, återställda och bevarade livsmiljöer

I Norrbotten är 39 sötvattenarter upptagna i Rödlistan (9). Flodpärlmussla har föryngring i 76 procent av vattendragen där arten påträffats (7). Andelen unga musslor är dock väldigt låg i de flesta av dessa vatten. En kunskapssammanställning gällande flodkräfta publicerades 2015 (10). Fågelarter som knipa, storskrake och silvertärna fortsätter att minska (11).

Länsstyrelsen har inlett bildandet av två limniska naturreservat och ett samarbete kring naturvårdsavtal med Sveaskog under 2016.

Främmande arter

Fem vattenförekomster i länet har miljöproblemet främmande arter (1). Signalkräfta förekommer inte i länet (10).

Analys och bedömning

Målet kommer inte nås till år 2020. Det krävs kraftigare lagstiftning inom skogsbruket, ökad hänsyn vid vattenkraftsproduktion och tydliga riktlinjer gällande skadliga ämnen. Övervakning av främmande arter och dess påverkan på vattenmiljöerna behövs. Ökad kunskap om värdefulla natur- och kulturmiljöer och skyddet av dessa måste prioriteras. Viktigt att undvika målkonflikter mellan natur- och kulturmiljö. Återställningsarbetet har ökat och behöver fortsätta, likaså klimatarbetet. Resurser till åtgärder, skydd och övervakning samt Länsstyrelsens egen tillsyn av vattenverksamheter måste öka om målet ska kunna nås.

Utvecklingen i naturmiljön är positiv. Vattenförvaltningens åtgärdsarbete har börjat ta fart men förutsättningarna för att nå delar av målet kommer inte finnas helt på plats till 2020.

God ekologisk och kemisk status

Behovet av biotopåterställningar är stort. Det behöver kartläggas i ca 1000 mil vattendrag. Det pågår flera åtgärdsprojekt i länet av varierande storlek. LIFE-projektet ReBorN startade 2016 och kommer totalt återställa 100 km vattendragssträcka (12). Lokalt engagemang inom vattenråden bidrar till vattenförvaltningsarbetet. Ökade resurser för sanering av miljögifter behövs. Mindre justeringar i klassificeringen av ekologisk status har skett under året. Genomförda och planerade åtgärder kommer synas när VISS uppdateras (1).

Ekosystemtjänster

Laxuppvandringen har i de flesta älvarna varit sämre under 2017 jämfört med de senaste åren (13). I Torne- och Kalix älvar var minskningen ca 40 procent jämfört med 2016. Piteälven uppvisar återigen en rekorduppgång av havsöring. 2017 gick ca 1600 havsöringar upp i Piteälven vilket är nytt rekord (400 fler än 2016). I mitten på 1990-talet räknades årligen endast 30-50 öringar varför de senare årens resultat får bedömas som mycket positiva. Antalet rapporter om sjuk och död lax i länet har varit lågt under 2017 jämfört med de senaste säsongerna. Söderut är problemet större och orsaken till regionala skillnader är inte känt.

Strukturer och vattenflöden

Projektet ReMiBar har bidragit till att markägare blivit mer observanta på problem med vandringshinder. Det kan leda till att färre vägtrummor läggs fel i framtiden. Fyra procent av länets kända hinder har åtgärdats inom projektet.

Naturtyper och arter

Kopplingen mellan MKN och gynnsam bevarandestatus inom N2000 behöver klargöras.

Hotade arter, återställda och bevarade livsmiljöer

Återställning av vandringshinder och biotoper samt arbete för att förebygga vandringshinder måste prioriteras. Mer resurser behövs för att ge fler vatten med höga natur- och kulturvärden ett fullgott och långsiktigt skydd, vilket är viktigt både för bevarande av biologisk mångfald och hälsofrämjande rekreation. Ökade interna samarbeten på Länsstyrelsen kan resultera i fler skyddade områden med limniska värden samt minskade målkonflikter mellan kultur och natur. Ekologiskt funktionella kantzoner och dikesåtgärder intill vatten krävs för att minska påverkan.

Referenser

(1) VISS: http://viss.lansstyrelsen.se/AreaStatisticsForm.aspx?area=5,14&subUnitType=0

(2) Länsstyrelsen Norrbotten, ”Klimatsammanställning - Fjällkedjan”, Länsstyrelsens rapportserie 13/2012 http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/miljo%20och%20klimat/klimatsammanställning-fjällkedjan-tryck[1].pdf

(3) SMHI: http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.103295!/klimatologi_nr_32._ny_ver.pdf

(4) Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt – Förvaltningsplan 2016-2021, Del 4 Åtgärdsprogram 2016-2021: http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/sv/bottenviken/publikationer/beslutsdokument/forvaltningsplan-2016-2021/Del%204_Atgardsprogram%202015-2021_BVVD.pdf

(5) Skogsstyrelsens statistikdatabas: http://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/sv/Annan%20statistik/?rxid=a6819262-3f5f-4ee9-b0f3-15984a277a41

(6) Facebook: Laxförvaltning för framtiden – Råne älv

(7) Miljömål: http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=57&pl=2&t=Lan&l=25

(8) Remibar: http://www.trafikverket.se/remibar/

(9) SLU, Artdatabanken: http://www.artfakta.se/

(10) Länsstyrelsen i Norrbotten: http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/publikationer/2015/Pages/flodkraftans-forekomst-och-status-i-norrbotten.aspx?keyword=flodkräfta

(11) Länsstyrelsen Norrbotten: http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/miljo-och-klimat/sa-mar-miljon/landskap-strander/miljoovervakning/hackande-faglar/Pages/hackande-faglar-vid-vatten-i-norrbotten.aspx

(12) Länsstyrelsen Västerbotten och Länsstyrelsen Norrbotten, ReBorN-LIFE: www.rebornlife.org

(13) Länsstyrelsen Norrbotten, Swedish Lapland: http://www.swedishlaplandfishing.com/sv/fishing/om-fisket/laxvandringen