Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms fyra av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Storslagen fjällmiljö anses vara nära att nås. En positiv trend med minskade luftföroreningar har förbättrat förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. Insatser för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer av fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Utsläppen av växthusgaser har minskat mellan 1990 och 2015. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Utanför tätorterna är bakgrundsluften i Norrbotten generellt god, men halterna av marknära ozon är ofta så höga att växtlighet skadas. Kontinuerliga mätningar göra bara i några av länets tätorter men de mätningar som finns från år 2015 och 2016 har generellt visat på halter som är lägre än miljömålets preciseringar. Nivåer som överskrider målets preciseringar för kvävedioxid och PM10 har dock indikerats på en ort. Norrbotten har relativt stora utsläpp från industrier men även dessa har sjunkit så pass mycket att länet i nuläget når flera av det nya takdirektivets krav om utsläppsminskningar mellan åren 2005 och 2020.

Regional bakgrundsluft

Utanför tätorterna är den norrbottniska luften generellt sett bra. Länets halter av marknära ozon är dock högre än miljömålets precisering och är ofta tillräckligt höga för att skada växtlighet (1). Studier har också visat att ozonhalterna kan vara betydligt högre i fjällen eftersom halterna ökar med ökad höjd. Det saknas dock kunskap om halterna av marknära ozon på högre höjd i länets fjäll eftersom det inte pågår några kontinuerliga mätningar där (2).

Tätortsluft

I Luleå centrum har miljökvalitetsnormen för kvävedioxid tidigare överskridits och Luleå kommun arbetar därför enligt ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med problemen (3). År 2015 och 2016 överskreds varken miljökvalitetsnormer eller miljökvalitetsmålets preciseringar för kvävedioxid och partiklar i Luleå, Kiruna och Gällivare (1). Data saknas dock för några vintermånader år 2016 i Luleå. I Piteå utfördes mätningar under 2016 som inte uppfyller kraven för kontinuerliga mätningar eftersom de inte sker över ett helt kalenderår, men resultaten indikerar att preciseringen för kvävedioxid tangeras eller överskrids på flera platser i gaturum och att partiklar (PM10) överskred miljömålet något.

Luftkvalitetsmätningar utförs bara i några av länets tätorter. År 2015 gjorde SMHI en kartläggning av luftkvaliteten i Norrbottens tätorter med hjälp av bakgrundsdata och modellering, det vill säga inte med faktiska mätvärden. Enligt modellen är Fyrkantenområdet det område i länet där de största luftkvalitetsproblemen finns, med halter som kan vara upp emot och över de värden som föreskrivs i miljökvalitetsnormen för både grova partiklar (PM10) och kvävedioxid. Ingen av länets kommuner har problem med finare partiklar (PM2,5) och luftkvaliteten i alla Norrbottens kommuner, utanför Fyrkantenområdet och Malmfälten, är mycket god. Detta med reservation för att modellen fokuserade på vägtrafik. Modellen tog inte hänsyn till lokal vedeldning som kan orsaka problematiska luftföroreningar (4). Särskilt vid så kallad inversion, när luftmassor skiktas under kalla vinterdagar, kan föroreningar hållas kvar nära marken och halterna riskerar att bli höga även i mindre orter.

Bens(a)pyren är ett av ämnena som kan förekomma i problematiska halter i tätorter där det förekommer mycket vedeldning. Det har inte gjorts några mätningar av ämnet i Norrbotten sedan 2012/2013 då preciseringen överskreds i Kiruna, men enligt en nyare beräkning riskerar majoriteten av de svenska kommunerna att överskrida preciseringen för bens(a)pyren. En stor osäkerhet i beräkningen är dock antalet eldstäder per kommun (5). Färre än en femtedel av länets kommuner har uppgett att de har en aktuell kartläggning av kaminer/pannor för småskalig vedeldning. Fyra av elva svarande kommuner arbetar aktivt med information kring hur eldning ska ske, exempelvis genom kampanjen ”Elda rätt” (6). Ingen kommun har dock haft en specifik kampanj kopplad till de nya ekodesignkraven i syfte att få omoderna kaminer/pannor utbytta.

45 procent av kommunerna som svarat på länsstyrelsens frågor inför miljömålsuppföljningen har under året arbetet aktivt för hållbart resande. Exempel är utbyggnad av gång- och cykelvägar, satsningar på kollektivtrafik och el-laddstolpar samt event för att minska bilism och öka cykling/gång. I Piteå har konferensen fossilfritt Norrbotten hållits och kommunen arbetar även med ”grön rutt” (7). Flera kommuner har under året arbetat med energirådgivning.

Industrier och andra utsläppskällor

Norrbotten är ett industritungt län men utsläppen har minskat. Industrierna är dock fortfarande huvudorsaken till att länet släpper näst mest svaveldioxid av alla län i Sverige, efter Västerbotten. I Norrbotten är industrin även den huvudsakliga källan till partikelutsläpp (PM2,5). År 2015 var länets totala partikelutsläpp 1 540 ton varav 943 ton kom från industrisektorn. Det är 1500 ton mindre än vad industrin släppte ut år 2013. Utsläppen av svaveldioxid, partiklar (PM2.5) och flyktiga organiska ämnen (VOC) är nu på sådana nivåer att det nya takdirektivets krav om utsläppsminskningar mellan åren 2005 och 2020 klaras i Norrbotten då direktivets krav räknas om till mål för länet.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet är nära att nås, vilket är en mer positiv bedömning jämfört med tidigare år. Det beror bland annat på en tydlig minskning av luftföroreningar. Utvecklingen bedöms som positiv. Det är möjligt att uppnå flera av målets preciseringar till år 2020 men inte alla.

Regional bakgrundsluft

Jämfört med södra Sverige har länet generellt sett bättre bakgrundsluft, men marknära ozon överskrider miljömålet. Marknära ozon och förorenande luftmassor med ozonbildande ämnen kommer till största delen från utsläpp i andra länder och rådighet att åtgärda de problematiska halterna av marknära ozon saknas i länet. Det krävs att utsläppen av ozon/ozonbildande ämnen minskar i andra länder för att målet ska kunna nås (8).

Tätortsluft

År 2015 och 2016 har mätningarna av partiklar (PM10) och kvävedioxid i tätorter generellt visat på halter som är lägre än miljömålets preciseringar men nivåer som överskrider målets preciseringar har indikerats i Piteå år 2016. Mätningar görs dock bara på några orter varje år. Luleå kommun arbetar med ett åtgärdsprogram och flera andra kommuner utför åtgärder uppskattas ha positiv effekt på miljökvalitetsmålet. Fortsatta åtgärder är viktiga för att nivåerna av partiklar och kvävedioxid ska vara så låga att preciseringarna kan uppnås även om det exempelvis är en kall vinter som kan leda till högre halter av luftföroreningar.

Hur stor negativ effekt vedeldning har på luftkvaliteten i Norrbottens tätorter är inte känt. Eftersom tidigare studier visat att vedeldning kan orsaka luftkvalitetsproblem problem i tätorter kan kartläggningar av småskalig vedeldning och granskning av den data som används i beräkningar av exempelvis halter av bens(a)pyren vara av värde för att få en bättre uppskattning om utsläppens storlek och i vilken omfattning åtgärder behövs.

Industrier och andra utsläppskällor

EU:s nya takdirektiv som utgår från FN:s konvention om långväga transporterade luftföroreningar, ställer krav på utsläppsminskningar mellan åren 2005 och 2020. Omräknat för länet släpps det idag ut mindre mängder av svaveldioxid, partiklar (PM2.5) och flyktiga organiska ämnen (VOC) än vad som är länets mål till år 2020. Industrin står för länets största utsläpp av partiklar (PM2.5) och svaveldioxid men också för kraftiga utsläppsminskningar. I Norrbotten kommer utsläppen av VOC till största delen från produktanvändning av främst lösningsmedel, följt av arbetsmaskiner, industrisektorn och transporter. Utsläppen ligger nära målets nivåer och får inte öka om målet ska kunna nås. Idag är mängderna svagt minskande.

Referenser

  1. http://www.smhi.se/klimatdata/miljo/luftmiljodata/om-luftmiljodata/arsvis-statistik-1.112749
  2. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-1297-7.pdf?pid=16262
  3. https://www.lulea.se/boende--miljo/miljo/luften-i-lulea.html
  4. http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/smaskalig-vedeldning.pdf
  5. SMHI, Meteorologi, Nr 159, 2015
  6. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-8392-2H.pdf?pid=4075
  7. http://www.pireva.se/gronrutt
  8. http://www.miljomal.se/Global/24_las_mer/rapporter/malansvariga_myndigheter/2017/au2017.pdf