Norrbottens läns miljömål - miljömål.se
God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms fyra av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Storslagen fjällmiljö anses vara nära att nås. En positiv trend med minskade luftföroreningar har förbättrat förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. Insatser för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer av fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Utsläppen av växthusgaser har minskat mellan 1990 och 2015. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Bostadsbrist och samhällsplanering

Bostadsbyggandet i länet har ökat men flera faktorer gör att utbudet inte möter efterfrågan. Det innebär framförallt svårighet för resurssvaga grupper att ta sig in på bostadsmarknaden samt hämmar även rörligheten på bostadsmarknaden.

Tio av fjorton kommuner i Norrbotten uttrycker en fortsatt brist på bostäder (1). Framförallt är det en efterfrågan på små, billiga och tillgänglighetsanpassade lägenheter i centrala lägen som efterfrågas, samtidigt som det finns ett visst överskott på bostäder på landsbygden.

Det är svårt att få tag på planerar- och arkitektkompetens. Få kommuner har tillgång till antikvarisk kompetens och det är även brist på kompetent byggarbetskraft.

En positiv utveckling är att kommunerna tar fram aktuella översiktsplaner (ÖP) med efterföljande detaljplaner samt riktlinjer för bostadsförsörjning som strategiska styrdokument.

Transporter

Arbetet med trafikstrategier sker i flera kommuner. Samverkan enligt trafikstrategin för Luleåregionen fortsätter. Den nya länstransportplanen är på remiss under hösten och ska redovisas till regeringen 31 januari 2018.

Regionala kollektivtrafiken arbetar för att, med start tidigast december 2018, utöka pendeltågstrafiken avsedd för arbets- och studiependling mellan Luleå och Boden. Arbete pågår även med att etablera persontrafik på Haparandabanan.

Trafikverket har i nationella transportplanen tagit med byggstart av Norrbotniabanan med etappen Umeå–Skellefteå.

Urbanisering och glesbygdsproblematik

Många tätorter har blivit mer befolkningstäta på bekostnad av landsbygden. Jordbruksanknutna kulturmiljöer försvinner. Högt bebyggelsetryck och delvis bristande planering, leder till att kulturvärden och andra stadsbyggnadsvärden påverkas negativt.

Tillgången till kommersiell och offentlig service är i stora delar av länet låg eller mycket låg och trenden är negativ i glesbygd och tätortsnära landsbygd (2). Ändring av landsbygdsprogrammet har under hösten 2017 lett till minskat stöd till investeringar i kommersiell service i Norrbotten med över 11 miljoner kronor (3). Bredbandsnätet är väl utbyggt i tätortsnära delar av länet men dåligt utbyggt på glesbygden, även i servicepunkterna.

Energi och avfall

Det görs många insatser för att minska energianvändningen i byggnader (4) samt ta tillvara avfallet mer resurseffektivt. Statliga medel finns för bostads- och klimatinvesteringar samt energieffektivisering.

Länets industrier hanterar stora mängder material med behov av att deponera avfall. Som följd av stadsomvandlingarna uppstår dessutom omfattande avfallsmängder i form av bygg- och rivningsavfall som måste deponeras eller om möjligt, återvinnas.

Trenden för bostäder och lokaler är att energianvändningen för uppvärmning minskar per ytenhet samtidigt som den uppvärmda ytan ökar. Användningen av fjärrvärme, solenergi, biobränsle, vindkraft, värmepumpar och biogas ökar.

Analys och bedömning

Målet nås inte till år 2020. Generella trender i samhället som ökad konsumtion och ökad urbanisering bidrar till svårigheter att nå målet.

Utvecklingen är positiv, bostadsbyggandet har ökat och det finns ett större intresse för en hållbar samhällsplanering.

Det behövs incitament för att stimulera flyttkedjor, så att fler bostäder för framförallt resurssvaga grupper tillgängliggörs. Det behöver även produceras små, prisvärda hyreslägenheter med god tillgänglighet. Ett ökat byggande måste ske integrerat med kollektivtrafik- och serviceplanering. Byggmarknaden i Sverige är dock problematisk med bland annat höga produktionskostnader vilket leder till höga boendekostnader.

En livskraftig landsbygd kräver tillgång till service; det kan underlättas genom att förlägga service i noder. Därför är kommunal planering viktig men det förutsätter också tillräckligt statligt stöd för exempelvis kommersiell service. Ny teknik kan tack vare bredbandsuppbyggnad möjliggöra digital service men det kräver god täckning vilket i dagsläget inte är fallet i stora delar av glesbygden.

Styrmedel och kompetens måste nyttjas bättre

Bostadsbyggandet i länet har ökat men trycket att bygga i centrala lägen leder också till förenklade lösningar som kan resultera i försämrade utom- och inomhusmiljöer och förlust av kulturvärden och stadsnära grönområden samt problem med dagvattenhanteringen. Det ställer höga krav på kompetens och planeringsvilja.

Omfattande insatser krävs för att identifiera och skydda kulturella, historiska och arkitektoniska värden i bebyggelsen. Kulturmiljöfrågor liksom gestaltningsfrågor måste prioriteras högre.

Vidare behöver frågor kring hållbart byggande främjas bland annat gällande konstruktions- och byggteknik. Det är dock svårt att rekrytera relevant kompetens.

Aktuella ÖP skapar bättre förutsättningar för bra beslutsunderlag. Det är viktigt att målsättningar och strategier för bland annat miljöanpassade transporter och kulturhistoriska värden redovisas i ÖP.

Det finns ofta ett gap mellan det som föreslås i ÖP och det som sedan genomförs i verkligheten. På detaljplanenivå har exploateringsintressen i praktiken ett stort inflytande över den kommunala planeringen. Hela kedjan av lagstiftning, tillämpning och tillsyn måste fungera på avsett vis för att administrativa styrmedel ska få effekt.

För att öka bredbandsutbyggnaden på landsbygden bör kommunerna öka sitt söktryck från bredbandsstödet.

Behov av nya styrmedel

Vägtransporterna måste övergå till mer miljövänliga transportslag som tågtrafik. Det finns en stor potential för ökad tågtrafik. Det kräver statlig medverkan i form av stöd och regleringar.  Länet har en förhållandevis låg kollektivtrafikandel och är också ett av de län i Sverige som satsar minst pengar per capita på kollektivtrafik. Anläggande av gång- och cykelvägar är kostsamt men nödvändigt för ökade cykeltransporter.

Bygget av järnväg till Skellefteå är avgörande för Norrbotniabanans tillblivelse. Även norr om Skellefteå är järnvägstrafiken, för både gods- och persontransport, kraftigt underdimensionerad.

Det behövs en utveckling av kedjan för återanvändning av byggmaterial vid rivning.

Referenser

(1) Boverket. Bostadsmarknadsenkäten 2017 http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/bostadsmarknadsenkaten/

(2) Tillväxtanalys 2015 http://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/rapportserien/rapportserien/2015-04-22-tillganglighet-till-kommersiell-och-offentlig-service-2014---analys-av-utvecklingen-i-landets-olika-regioner.html

(3) Meddelande från Jordbruksverket 2017. http://ladan.sjv.se/5.6f90f01a15f0c3ffb94acc43.html

(4) Länsstyrelsen Norrbotten 2016. Klimat- och energistrategi för Norrbottens län - Med sikte på 2050 http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/miljo%20och%20klimat/Energi%20och%20klimat/Klimat%20och%20ernergistrategi.pdf